Hälsoräkenskaper 2020
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,5 procent 2020
Statistiknyhet från SCB 2022-03-31 8.00
Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, var 11,5 procent år 2020. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 86 procent av de totala utgifterna, medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 13 procent.
Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.
2020 var hälso- och sjukvårdens andel av BNP 11,5 procent. Det är en klar ökning av andelen som sedan 2012 har varierat mellan 10,7 och 10,9 procent. Att andelen ökar är en effekt av att de totala utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 4,8 procent samt att BNP minskade jämfört med året innan.
Inom den botande och rehabiliterande vården ökade utgifterna för allmän botande öppenvård med 12,0 procent medan både tandvård och övrig specialiserad öppenvård minskade med 6,5 respektive 0,5 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för sluten vård ökade med 7,9 procent.
Utgifterna för såväl receptförskrivna- som receptfria mediciner ökade med 6,6 respektive 10,7 procent.
Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 5,8 procent, medan hushållen minskade sina utgifter med 0,4 procent jämfört med 2019. Den övriga hälso- och sjukvården som finansieras via privata sjukvårdsförsäkringar, hushållens icke vinstdrivande organisationer samt företag, står för drygt 1 procent av de totala utgifterna. Utgifterna avseende den vård som finansieras via privata sjukvårdsförsäkringarna är oförändrad medan utgifterna för såväl vård finansierad av hushållens icke vinstdrivande organisationer som företag minskar jämfört med föregående år.
Utgifterna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 4,3 procent jämfört med året innan. Den del som steg mest inom detta område var utgifterna för omvårdnadstjänster till personer som bor hemma.
Hälso- och sjukvårdens huvudområden
Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter, vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedelsutgifterna.
Hälso- och sjukvårdens största finansiärer är offentliga myndigheter, som år 2020 stod för 86 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 13 procent. Jämfört med 2019 ökade det offentligas del med 1 procentenhet medan hushållens del minskade motsvarande. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för dryga 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Definitioner och förklaringar
Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård, som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängliga i löpande priser, vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2020 är att betrakta som preliminära.
Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011), vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.
Data redovisas för åren 2001–2020, dock är inte perioden 2001–2010 helt jämförbar med åren 2011–2020, vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.
Med omvårdnadsutgifter, även benämnda ADL-utgifter, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2023.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.