Hälsoräkenskaper 2021
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,3 procent 2021
Statistiknyhet från SCB 2023-03-31 8.00
Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, var 11,3 procent år 2021. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 86 procent av de totala utgifterna, medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 13 procent.
Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.
2021 var hälso- och sjukvårdens andel av BNP 11,3 procent vilket innebär en oförändrad andel jämfört med året innan. Vid en jämförelse med åren dessförinnan är andelen för 2020 och 2021 klart högre. Perioden från 2012 fram till och med 2019 varierade andelen mellan 10,7 och 10,9 procent
Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård under 2021 med 7,6 procent jämfört med föregående år. Inom den botande och rehabiliterande vården ökade utgifterna för allmän botande öppenvård med 10,5 procent. Tandvård och övrig specialiserad öppenvård, som minskade under 2020, ökar åter med 13,2 respektive 6,0 procent. Utgifterna för sluten vård ökade med 7,9 procent.
Utgifterna för såväl receptförskrivna- som receptfria mediciner ökade med 2,3 respektive 2,4 procent.
Utgifterna för förebyggande vård ökar kraftigt 2021 vilket till stor del är en konsekvens av Covid-19, såväl utgifter för testning som vaccineringen återfinns delvis under detta ändamål.
Utgifterna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 2,9 procent jämfört med året innan.
Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 7,3 procent, medan hushållen ökade sina utgifter med 9,7 procent jämfört med 2020. Den övriga hälso- och sjukvården som finansieras via privata sjukvårdsförsäkringar, hushållens icke vinstdrivande organisationer samt företag, står för 1 procent av de totala utgifterna och utvecklingen uppgår till 8,0 procent jämfört med föregående år.
Hälso- och sjukvårdens huvudområden
Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter, vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedelsutgifterna.
Hälso- och sjukvårdens största finansiärer är offentliga myndigheter, som år 2021 stod för 86 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 13 procent. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för dryga 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke vinstdrivande organisationer. Andelarna är oförändrade jämfört med 2020.
Definitioner och förklaringar
Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård, som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängliga i löpande priser, vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2021 är att betrakta som preliminära.
Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011), vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.
Data redovisas för åren 2001–2021, dock är inte perioden 2001–2010 helt jämförbar med åren 2011–2021, vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.
Med omvårdnadsutgifter, även benämnda ADL-utgifter, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2024.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.