A

Affärsverk

Se Kvasibolag.

Arbetade timmar

Arbetade timmar avser totalt faktiskt arbetade timmar under året.

Arbetsproduktivitet

Arbetsproduktivitet definieras som förädlingsvärde per arbetad timme. Produkt­ivitets­föränd­ringen utgör föränd­ringen av föräd­lings­värdet i fasta priser i relation till föränd­ringen i antalet arbetade timmar.

Avskrivning

Se Kapitalförslitning.

B

Baspris

Det prisbegrepp som används för att värdera produktion och föräd­lings­värde i National­räken­skaperna (NR). Baspriset är det pris, som produ­centen får behålla i egen ficka, för en producerad enhet av en vara eller tjänst. Baspriset branschvis exkluderar handels- och transport­marginaler. För totala ekonomin gäller följande relation mellan olika pris­begrepp:

Marknadspris/Mottagarpris

- produktskatter

+ produktsubventioner

= Baspris

- övriga produktionsskatter

+ övriga produktionssubventioner

= Faktorpris

Betalningsbalansen

En sammanställning av ett lands reala och finansiella trans­aktioner med omvärlden under en given tidsperiod. Betal­nings­balansen består av bytes­balans, kapital­balans och finansiell balans.

Bidrag till BNP-utvecklingen

De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser säsongsrensade värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

BNI

Se Bruttonationalinkomst.

BNP

Se Bruttonationalprodukt.

Bokföringstidpunkt

Nationalräkenskapssystemet redovisar flöden när de ekonomiska värdena skapas, trans­formeras eller förstörs liksom när fordringar eller åtaganden uppkommer, förändras eller upphör (accrual­principen). Det innebär att produktion redovisas när den produceras, inte när den betalas av köparen, och försälj­ningen av en tillgång redovisas när tillgången byter ägare, inte när de åter­följande betal­ningarna genomförs. Ränta redovisas under den bokförings­period den är upplupen, oavsett om den verkligen betalas under den perioden eller inte (ENS § 1.57). Jämför Kassamässig bokföring.

Brutto

I nationalräkenskaperna (NR) är vanligtvis skillnaden mellan en brutto- och en nettopost kapital­förslit­ningen. Exempel på saldo­poster som redovisas både brutto och netto är national­produkten (BNP/NNP), national­inkomsten (BNI/NNI) och drifts­överskottet.

Bruttoinvestering

Bruttoinvestering omfattar:

• fast bruttoinvestering
• lagerinvestering
• värdeföremål (anskaffning minus avyttring).

Bruttoinvestering innebär investering före avdrag av periodens kapitalförslitning. Nettoinvestering erhålls genom avdrag av kapitalförslitning från periodens bruttoinvestering.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Summan av alla inkomster i ett land under en period, vanligtvis ett år. Brutto­national­inkomst (till marknadspris) är lika med BNP minus primära inkomster som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primära inkomster som inhemska enheter erhåller från utlandet.

Bruttonationalprodukt (BNP)

Bruttonationalprodukten är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landet för användning till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal.

Bruttonationalprodukten till marknadspris kan beräknas på tre sätt:

• BNP är summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produkt­skatter minus subventioner (vilka inte har allokerats till sektorer eller branscher). BNP är också saldo­posten i produktions­kontot för den totala ekonomin.
• BNP är summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (faktisk konsumtion och brutto­investering), plus export minus import av varor och tjänster.
• BNP är summa användning i kontot för den totala ekonomins inkomst­bildning (löner och sociala avgifter, skatter minus subventioner på produktion och import, drifts­över­skott brutto och sammansatt förvärvs­inkomst för den totala ekonomin). (ENS, § 8.89).

Bytesförhållande gentemot utlandet (Terms of Trade)

Förhållandet mellan prisnivåerna för landets export och import. Landets bytes­förhållande förbättras när export­priserna stiger och försämras när de sjunker i förhållande till import­priserna.

C

C.i.f. (Cost, Insurance, Freight)

C.i.f.-priset är priset på en vara som levererats till det importerande landets gräns eller priset på en tjänst, som levererats till en inhemsk enhet, före betalning av tull eller andra import­skatter eller handels- och transport­marginaler inom landet. Inkluderat i c.i.f- priset är kostnader för försäkrings­premier och frakt som måste subtraheras för att komma fram till f.o.b-priset vilket är den värdering som skall användas för total import och export i national­räken­skaperna. I tillgångs- och använd­nings­tabellerna och de symmetriska input-output-tabellerna värderas den produkt­fördelade importen c.i.f.

COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose)

En internationell klassifikation som grupperar hushållens konsumtion efter dess ändamål. T.ex. innefattar ändamålet kläder utgifter för klädes­plagg, klädtyger, accessoarer och kläd­reparationer. Hushållens konsumtion­sutgifter indelas även efter varaktig­hets­grupper med koppling till COICOP. De indelas i varaktiga, delvis varaktiga och icke varaktiga varor. COICOP-klassi­fikationen finns i EU:s klassi­fikations­databas RAMON.

RAMON

COFOG (Classification of the Functions of Government)

En internationell klassifikation som grupperar offentliga sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål. COFOG förbättrar överblicken över den offentliga sektorns utgifter och förenklar både nationella och inter­nationella jämförelser. Med hjälp av klassi­fikationen indelas även konsum­tions­utgifterna i individuell och kollektiv konsumtion. COFOG-klassi­fikationen finns i EU:s klassi­fikations­databas RAMON.

RAMON

D

Disponibel nationalinkomst

Summan av disponibla inkomster brutto (eller netto) för de institutionella sektorerna. Disponibel national­inkomst brutto (eller netto) är lika med national­inkomst (till marknads­pris) brutto (eller netto) minus löpande trans­fereringar (löpande inkomst- och för­mögen­hets­skatter etc., sociala avgifter, sociala förmåner och andra löpande trans­fereringar) som betalas till utländska enheter, plus löpande trans­fereringar som mottas av inhemska enheter från utlandet. (ENS, § 8.95).

Driftsöverskott

Saldopost i kontot för inkomstbildning. Driftsöver­skottet är det överskott (eller underskott) som produktions­aktiviteterna genererar innan man har beaktat räntor, arrenden eller avgifter som produktions­enheten måste betala på finansiella tillgångar eller på materiella icke producerade tillgångar som den har lånat eller arrenderat, mottar för finansiella tillgångar eller från materiella icke producerade tillgångar som den äger. (ENS, § 8.18).

Dubbeldeflatering

Dubbeldeflatering innebär att produktionen deflateras med produktions­prisindex och insats­förbruk­ningen med relevanta prisindexar i relation till de varor och tjänster som använts. Förädlings­värdet erhålls som skillnaden mellan produktions­värde och insats­för­brukning, uttryckta i fasta priser. Men egentligen är beteck­ningen ”double indicator method” mer korrekt eftersom det även är möjligt att använda volym­för­ändringar för att extrapolera produktionens respektive insats­för­brukningens volym­förändring.

E

Egentlig lön

Se Löner och sociala avgifter.

Ekonomiskt signifikanta priser

I nationalräkenskaperna definieras det ekonomiskt signifikanta priset på en produkt delvis med hänsyn till den institutionella enhet och lokala verksam­het­senhet där produktionen skett. Så t.ex. säljs, enligt konvention, all produktion som sker hos personliga företag och som säljs till andra institutionella enheter, till ekonomiskt signifikanta priser, dvs. betraktas som marknads­produktion. För vissa andra institutionella enheter (offentliga sektorn och hushållens icke-vinst­drivande organisationer) betraktas produktionen som såld till ekonomiskt signifikant pris när mer än 50 % av produktions­kostnaden är täckt. (ENS, § 3.19).

Enkeldeflatering

Enkeldeflatering innebär att produktion och insatsförbrukning deflateras med samma prisindex, eller att förädlings­värdet deflateras. Egentligen är ”single indicator method” ett mer korrekt uttryck, eftersom det även är möjligt att extrapolera produktion och insats­för­brukning eller föräd­lings­värde med volym­föränd­ringen. Denna metod förutsätter att förändringen i produktion respektive insats­för­brukning är exakt lika stor.

ENS/ESA

Europeiska Rådets förordning (EG 2223/96) om Europeiska national- och regional­räken­skaps­systemet i gemenskapen (ESA95). ENS/ESA är ett integrerat system av ekonomiska konton och utgör den europeiska versionen av System of National Accounts (SNA). ENS är den svenska över­sättningen av ESA.

European System of National and Regional Accounts (ESA)

Se ENS/ESA.

Export av varor och tjänster

Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) från inhemska till utländska subjekt. (ENS, § 3.128).

Exportnetto

Ett lands export av varor och tjänster minus dess import av varor och tjänster.

F

Faktorpris

Faktorpris kan härledas från förädlingsvärde till baspris genom att dra bort övriga produktions­skatter och lägga till övriga produktions­subventioner. Se relation mellan pris­begreppen under Baspris.

Faktisk konsumtion

Värdet av varor och tjänster konsumerade av en sektor men inte nödvändigtvis betalade av den sektorn. En stor del av offentliga myndigheters konsumtions­utgifter, för t.ex. utbildning och sjukvård, ingår i hushållens faktiska konsumtion.

Faktiska värden

Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fast bruttoinvestering

Består av inhemska produ­centers förvärv, minus avyttringar, av fasta tillgångar under en given period, plus vissa tillägg till värdet av icke producerade tillgångar som uppstått genom den produktiva verksamheten hos en produ­cent eller en institutionell enhet. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktions­processer och som används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktions­processen och har ett värde överstigande 500 Euro. (ENS, § 3.102).

Fasta priser

Värdering till fasta priser betyder att flöden och stockar under en bokförings­period värderas till priser från en tidigare period. Syftet med värdering till fasta priser är att dela upp värde­föränd­ringar i dels föränd­ringar i priser dels föränd­ringar i volym. Flöden och stockar i fasta priser sägs vara uttryck för volym. (ENS, § 1.56). Se även Referensårspriser.

Fasta tillgångar

Producerade tillgångar som används vid upprepade tillfällen eller kontinuerligt i produktions­processen under minst ett år. De innefattar byggnader, fordon och annan utrustning, maskiner och även plantor och boskap, t.ex. fruktträd och mjölkkor. De innefattar även immateriella tillgångar som dator­programvara och litterära, musikaliska och andra konstnärliga originalverk. De fasta brutto­invest­eringarna, vilka är ett flöde, utgörs till största delen av föränd­ringar i stocken av fasta tillgångar.

Fastprisberäkningsmetod

Se Referensårspriser.

Finansiella företag

Sektorn finansiella företag består av alla företag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling (finans­förmedlare) och/eller åt finansiell service­verksamhet.

Finansiell leasing

Hyrestagaren förvärvar rätten att använda en varaktig vara i utbyte mot hyres­betalningar under en förut­bestämd och utdragen tidsperiod. Om alla risker och ersättningar förbundna med ägarskap i praktiken har över­förts från uthyraren till hyres­tagaren, är uthyr­ningen finansiell. Vid finansiell leasing täcker hyres­perioden hela, eller nästan hela, den varaktiga varans ekonomiska livstid. I national­räken­skaperna registreras den som att uthyraren tillhanda­håller hyres­tagaren ett lån som gör det möjligt för hyres­tagaren att köpa en varaktig vara, till vilken hyres­tagaren i praktiken blir ägaren. Detta innebär att finansiella leasing­objekt bokförs på lease­tagaren i NR. Faktiskt betalda hyror av hyres­tagaren till uthyraren måste delas upp i åter­betalningar av låne­belopp och ränte­betalningar relaterade till det tillräknade lånet. (ENS, bilaga 2, § 4). Jämför Operationell leasing.

Finansiellt sparande (+) eller nettoupplåning (-) för den totala ekonomin

Den del av disponibel inkomst brutto som inte konsumeras eller används som brutto­investering. Det representerar de netto­resurser som den totala ekonomin ställer till förfogande för utlandet (om det är positivt) eller mottar från utlandet (om det är negativt). Finansiellt sparande (+) eller netto­upplåning (-) för den totala ekonomin är lika med, men med motsatt tecken, finansiellt sparande (-) eller netto­utlåning (+) för utlandet. (ENS, § 8.98).

FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured)

Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom lägre inlånings­räntor och högre utlånings­räntor. FISIM beräknas som utlånings- minus inlånings­räntor (ränte­nettot). Använd­ningen av FISIM fördelas fr.o.m. år 1980 ut på olika användare, som hushålls­konsumtion, offentlig konsumtion, utlandet och olika branscher inom närings­livet. För perioden före 1980 är använd­ningen i sin helhet registrerad som ej bransch­fördelad insats­för­brukning i näringslivet.

F.o.b – Fritt ombord

Total import och export av varor skall värderas fritt ombord (f.o.b.) vid det exporterande landets gräns. Detta värde består av värdet för varorna till baspris, plus kostnader för transport- och distributions­tjänster fram till gränsen, inklusive kostnader för lastning till transport­medel för fortsatt transport plus eventuella skatter minus subventioner på de exporterade varorna. För leveranser inom EU inkluderar detta mervärdes­skatter och andra produkt­skatter som erläggs i det exporterande landet. Jämför C.i.f. för produkt­fördelad import.

Förbrukning

Se Insatsförbrukning.

Försörjningsbalans

En sammanställning i nationalräkenskaperna som visar dels tillgången (här ett flöde, inte ett bestånd) på varor och tjänster i ett land under en tidsperiod, dels använd­ningen av dessa varor och tjänster. Summa tillgång och använd­ning är per definition alltid lika. Komponenterna i försörj­nings­balansen är BNP och import av varor och tjänster på tillgångs­sidan samt konsumtion, investeringar och export av varor och tjänster på använd­nings­sidan.

Förädlingsvärde

En sektors/bransch förädlingsvärde är sektorns/branschens produktions­värde minus sektorns/branschens insats­för­brukning. Summan av samtliga sektorers/branschers förädlings­värde, brutto, med tillägg för nettot av produkt­skatter och produkt­sub­ventioner (samt ev. ofördelade poster) utgör BNP till marknadspris.

H

Handelsmarginal

En handelsmarginal är skillnaden mellan det faktiska eller åsatta priset på en vara inköpt för vidare­försäljning och det pris som skulle få betalas av säljaren för att återan­skaffa varan vid den tid den försäljs eller på annat sätt avyttras. (ENS, § 3.60).

HIO

Se Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

Hushållssektorn

Hushållssektorn inbegriper alla inhemska hushåll samt hushållens icke-vinst­drivande organisa­tioner (HIO). I hushållen som institutionell enhet ingår även personliga företag.

Hushållens faktiska konsumtion

Se Faktisk konsumtion.

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) består av icke-vinst­drivande organisa­tioner som utgör separata juridiska enheter, vilka betjänar hushåll och vilka är privata övriga icke marknads­produ­center. Deras huvud­sakliga resurser, utom vad som kommer från tillfälliga försälj­ningar, utgår från frivilliga bidrag, kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, från betal­ningar från offentliga sektorn och från kapital­inkomster. HIO utgör inte en egen institutionell sektor i de svenska national­räken­skaperna, utan redovisas tillsammans med hushållen i hushålls­sektorn. Exempel på organisa­tioner som ingår i HIO är idrotts­föreningar, fack­föreningar och religiösa samfund.

I

Icke-finansiella företag

Sektorn icke-finansiella företag består av institutionella enheter vars omfördelande och finansiella transaktioner är skilda från deras ägares och som är marknads­produ­center (t.ex. aktiebolag). Den huvud­sakliga aktiviteten är produktion av varor och icke-finansiella tjänster.

Icke marknadsproduktion

Produktion för egen slutlig användning eller produktion av varor och tjänster som erhålls gratis eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta. Icke marknads­produktion produceras främst av offentliga myndigheter och hushållens icke-vinst­drivande organisa­tioner (HIO).

Illegal produktion

Aktiviteter som är olagliga till sin natur, t.ex. smuggling och produktion och försäljning av droger. Den illegala produktionen ska ingå i national¬räken-skaperna även om det är svårt att mäta.  Jämför Svarta ekonomin.

Import av varor och tjänster

Import av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) från utländska till inhemska subjekt. (ENS, § 3.129).

Indirekt mätta finansiella tjänster

Se FISIM.

Individuell konsumtion

Konsumtionen delas upp i individuell och kollektiv konsumtion. Den individuella konsumtionen utgörs av hushållens och HIO:s konsum­tions­utgifter samt en stor del av de offentliga konsum­tions­utgifterna för utbildning, hälso- och sjukvård, social trygghet, sport och rekreation samt kultur. Uppdelningen i individuell och kollektiv konsumtion blir intressant när man tittar på den faktiska konsumtionen i en sektor och vid jämförelser mellan länder.

Input-outputräkenskaper

Input-outputsystemet består av tre typer av tabeller:

1. Tillgångs- och användningstabeller
2. Tabeller som kopplar tillgångs- och användningstabellerna till sektorräkenskaperna
3. Symmetriska input-outputtabeller (ENS, § 9.01).

Insatsförbrukning

Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktions­processen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapital­förslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidare­förädlas eller förbrukas i produktions­processen. (ENS, § 3.69).

Institutionell enhet

Den institutionella enheten är ett grundläggande ekonomiskt besluts­fattande centrum som karakteriseras av enhetlighet i beteendet och själv­ständighet i besluts­fattandet under utövande av sin huvudsakliga funktion. En inhemsk enhet betraktas som en institutionell enhet om den har själv­ständighet i besluts­fattandet ifråga om sin grund­läggande funktion och antingen har en fullständig bokföring eller om det skulle vara möjligt och menings­fullt, både från ekonomisk och juridisk synpunkt, att samman­ställa en fullständig bokföring om så erfordrades.

Institutionell sektor

Se Sektor.

J

Justerad disponibel inkomst

Justerad disponibel inkomst erhålls genom att lägga till inkomster i form av sociala transfereringar in natura till disponibel inkomst eller att dra bort utgifter för sociala transfereringar in natura från disponibel inkomst beroende på vilken institutionell sektor som avses. För totala ekonomin är justerad disponibel inkomst lika med disponibel inkomst. För hushålls­sektorn innebär det att justerad disponibel inkomst är högre än disponibel inkomst då hushålls­sektorn erhåller inkomster i form av sociala trans­fereringar in natura. Hushållens faktiska individuella konsumtion ökar lika mycket som inkomsterna av sociala trans­fereringar in natura. För den konsoliderade offentliga sektorn innebär det att justerad disponibel inkomst är lägre än disponibel inkomst då den konsoliderade offentliga sektorn endast har utgifter för sociala trans­fereringar in natura.

K

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad)

Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror samt uppgifter om inkomster och sparande redovisas utan kalenderkorrigering och säsongrensning.

Kapital

Kapitaltillgångar bidrar till produktionsprocessen för att generera en ekonomisk vinst. Begreppet inkluderar materiella tillgångar, immateriella tillgångar och finansiellt kapital. Se även fasta kapital­till­gångar och lager­investering.

Kapitalbildning

Anskaffning minus avyttring av fasta kapitaltillgångar, markför­bättringar, lager­för­ändringar och anskaffning minus avyttring av värdeföremål.

Kapitalförluster

Se Kapitalvinster/-förluster.

Kapitalförslitning

Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot. (ENS, § 6.02) Kapital­förslitningen värderas till åter­anskaff­ningspris.

Kapitalinkomst

Kapitalinkomst är den inkomst som ägaren av en finansiell tillgång eller en materiell icke producerad tillgång får i ersättning för att ställa tillgången till en annan institutionell enhets förfogande. (ENS, § 4.41).

Kapitaltransfereringar

Skiljer sig från löpande transfereringar på det sättet att de innebär anskaffning eller avyttring av en eller flera tillgångar för minst en part i transaktionen. Kapital­trans­fereringar kan göras kontant eller in natura.

Kapitalvinster/-förluster

Vinster eller förluster på grund av ändrade priser på de tillgångar man innehar. Kapitalvinster eller förluster kan uppstå från både reala och finansiella tillgångar.

Kassamässig bokföring

Registrering av transaktioner när kontanter eller andra tillgångar faktiskt överförs istället för när varan eller tjänsten byter ägare. National­räken­skaperna redovisar flöden när de ekonomiska värdena skapas, trans­formeras eller förstörs (accrual-principen). Se Bokföringstidpunkt.

Kedjeindex

Periodiska förändringar (t.ex. årsvisa) som kedjas för att skapa jämförbarhet över längre tidsperioder.

Kollektiv konsumtion

Konsumtionen delas upp i individuell och kollektiv konsumtion. Tjänster för kollektiv konsumtion levereras samtidigt till alla medborgare i samhället eller till alla medborgare i en viss del av samhället, t.ex. alla hushåll i en viss region. Exempel på kollektiva tjänster är försvar och polis­väsende. Uppdelningen i individuell och kollektiv konsumtion blir intressant när man tittar på den faktiska konsumtionen i en sektor och vid jämförelser mellan länder. Offentliga myndigheters faktiska konsumtion utgörs av kollektiv konsumtion.

Konsolidering

Inom offentliga sektorn nettas räntor och transfereringar mellan delsektorerna. I Sverige görs för närvarande inte någon konsolidering av räntor eftersom tillräcklig information saknas.

Konsumtion

Se Konsumtionsutgift och Faktisk konsumtion.

Konsumtionsutgift

Består av inhemska institutionella enheters (hushålls- och offentliga sektorn) utgifter för varor och tjänster, som används för direkt tillfreds­ställelse av individuella behov eller önskemål eller kollektiva behov hos medlemmar i en gemenskap. Konsumtions­utgifter kan förekomma på inhemskt territorium eller utomlands (ENS, § 3.75). Jämför med faktisk konsumtion, som är värdet av alla varor och tjänster konsumerade av en sektor men inte nödvändigtvis köpta av samma sektor. Hushållen konsumerar t.ex. varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter och således ingår i de offentliga konsumtions­utgifterna men är del av hushållens faktiska konsumtion.

Kvasibolag

Enheter som har en fullständig bokföring men som inte har någon oberoende juridisk ställning. Likväl har de ett ekonomiskt och finansiellt beteende som är annorlunda än deras ägares och som liknar det av vanliga aktiebolag. Därför anses de ha själv­ständighet i besluten och betraktas som egna institutionella enheter (ENS, § 2.13f). Exempel på kvasibolag är de statliga affärs­verken Luftfarts­verket, Sjöfarts­verket och Svenska Kraftnät som i national­räken­skaperna ingår i sektorn icke finansiella företag.

Köpkraftsparitet (PPP)

Köpkraftspariteten är kvoten mellan de belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster. Man skulle kunna säga att köpkrafts­pariteten är en prisindex mellan länder eller en växel­kurs som tar hänsyn till prisnivå­skillnader.

L

Lagerinvestering

Lagerinvesteringar mäts som värdet av uppbyggnad av lager minus värdet av uttag ur lager och värdet av alla åter­kommande lagerförluster. (ENS, § 3.117). Värdet i löpande pris beräknas till samma andel av BNP som posten i fasta (t-1) priser och volym­föränd­ringen är föränd­ringen av posten i procent av BNP motsvarande period föregående år.

Löner och sociala avgifter

Löner och sociala avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbets­givare till en anställd för av denne utfört arbete under räken­skaps­perioden.

Löner och sociala avgifter delas upp i:

• egentlig lön: kontanta löner; naturaförmåner
• arbetsgivares sociala avgifter (ENS, § 4.02).

Löpande priser

Det löpande priset uttrycker det nominella värdet och är inte rensat för värde­föränd­ringar som inflation. För att erhålla det reala värdet deflateras det löpande priset vilket ger fasta priser.

Löpande transfereringar

Transfereringar som syftar till att omfördela inkomsten. Löpande transfereringar kan vara både kontanta eller in natura och innefattar till exempel inkomst­skatter och sociala förmåner.

M

Marknadspris

Marknadspris är detsamma som mottagarpris, dvs. det pris köparen faktiskt betalar för produkterna vid köptillfället. I national­räken­skaperna värderas använd­ningen till mottagarpris och produktionen till baspris. Huvud­aggregaten (t.ex. BNP och BNI), däremot, uttrycks till marknadspris. Se relationen mellan prisbegreppen under Baspris.

Marknadsproducenter

En producent klassas i national­räken­skaperna som marknads­produ­cent om den huvud­sakligen producerar marknads­produktion, dvs. varor och tjänster som säljs till priser som är ekonomiskt signifikanta.

Marknadsproduktion

Marknadsproduktion består av produktion som säljs på en marknad eller avses att säljas på en marknad till ekonomiskt signifikant pris.

Medelantal sysselsatta

Avser medelantalet sysselsatta under året.

Mottagarpris

Mottagarpris är detsamma som marknadspris och är det prisbegrepp som används för att värdera användningen i national­räken­skaperna. Vid köptill­fället är mottagar­priset det pris köparen faktiskt betalar för produkterna; inklusive alla skatter minus subventioner av produkterna; efter avdrag av rabatter från standard­priser vid mängd- eller låg­säsongs­köp; exklusive ränte- eller service­avgifter som tillkommer vid krediter; exklusive alla extra avgifter köparen ådragit sig genom att inte betala inom den tidsperiod som avtalades vid tiden för köpet. Se relation mellan prisbegreppen under Baspris.

N

NACE

Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes. EU:s närings­grens­indelning. Standard för svensk närings­grens­indelning (SNI) har NACE som bas och dessa överens­stämmer på fyrsiffrig nivå. Ett arbete inom EU med att revidera den gällande närings­grens­standarden avslutades under 2002 och en ny version, NACE Rev.1.1, har fastställts.

Nationalinkomst

Se Bruttonationalinkomst.

Netto

I nationalräkenskaperna (NR) är vanligtvis skillnaden mellan en brutto- och en netto­post kapital­förslit­ningen. Exempel på saldo­poster som redovisas både brutto och netto är national­produkten (BNP/NNP), national­inkomsten (BNI/NNI) och drifts­över­skottet. Som ett undantag kan nämnas export­nettot, vilket är export minus import.

Nettoupplåning

Se Finansiellt sparande och nettoupplåning.

Näringslivet

Inkluderar i nationalräkenskaperna marknads­produ­center samt produ­center för egen slutlig användning. Även statliga och kommunala affärs­drivande verksamheter inkluderas i näringslivet.

O

Offentliga myndigheter

Offentliga myndigheter är de verksamheter inom offentlig sektor som är övriga icke marknads­produ­center (till största delen skatte­finansierade). Skatte­finansierad verksamhet för egen slutlig användning i form av fast brutto­investering ingår dock inte i offentliga myndigheter utan i näringslivet. Exempel på sådana verksamheter är Banverkets och Vägverkets nybygg­nads­verksamhet.

Dessutom ingår inte i offentliga myndigheter den affärsmässiga verksamheten inom kommunerna. Enheter som producerar t.ex. renhållning, vatten och energi är marknads­produ­center och ingår alltså i näringslivet.

Offentliga sektorn

Inkluderar alla institutionella enheter som är övriga icke marknadsprodu­center vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion huvudsakligen finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, och/eller alla institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomster och förmögenhet (ENS, § 2.68). Jämför Offentliga myndigheter. Offentliga sektorn exkluderar alltså offentligt ägda bolag.

Operationell leasing

Hyrestagaren förvärvar rätten att använda en varaktig vara för en viss tidsperiod, som kan vara lång eller kort men inte nödvändigtvis fastställd på förhand. När hyres­perioden upphör förväntar sig uthyraren varan tillbaka i mer eller mindre samma skick som när han hyrde ut den, bortsett från normal förslitning. Sannolikt hyrs varan ut igen eller används på annat sätt. Hyres­perioden täcker sålunda inte hela, eller den över­vägande delen av, varans ekonomiska livstid. Den varaktiga varan är en del av uthyrarens fasta brutto­kapital­bildning. (ENS, bilaga 2, § 3). Jämför Finansiell leasing.

P

PI-metoden

PI-metoden (perpetual inventory-metoden) används för att beräkna nivån på tillgångar vid en viss tidpunkt genom att summera anskaff­ningen av sådana tillgångar under en tidsperiod och subtrahera avyttringen av tillgångar för samma tidsperiod. Justeringar görs för pris­för­ändringar över den aktuella perioden. PI-metoden används i de svenska national­räken­skaperna för att beräkna stocken av fasta brutto­invest­eringar och även kapital­förslitningen.

Primära inkomster

Primära inkomster uppkommer hos institutionella enheter som ett resultat av deras delaktighet i produktions­processer eller ägande av tillgångar som kan användas för produktion. Primära inkomster utbetalas från produktionens förädlings­värde. (SNA, § 7.2).

Prisförändring

Prisförändringen av ett aggregat som till exempel BNP visar dess nominella utveckling vilket innehåller både en volym- och en värdeutveckling.

Producentpris

Producentpriset är det pris producenten tar ut när han säljer producerade varor och tjänster vidare, dvs. till baspris plus produkt­skatter exklusive moms minus produkt­subventioner. Begreppet används inte i national­räken­skaperna. Se Baspris, Faktorpris, Marknadspris och Mottagarpris.

Producenter för egen slutlig användning

Producenter för egen slutlig användning producerar huvudsakligen varor och tjänster som de själva konsumerar eller som är fasta brutto­invest­eringar (ej för egen insats­för­brukning i produktionen). Exempel på produ­center för egen slutlig användning är egna­hems­ägare som producerar boende­tjänster åt sig själva.

Produktion

Produktion är en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet. Enheten använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för sin produktion (ENS, § 3.07). Helt naturliga processer utan inslag av mänsklig inblandning eller styrning, såsom opåverkad tillväxt av fiske­bestånd i inter­nationella vatten, innefattas inte i national­räken­skapernas produktion. Ett undantag till detta är skogs­till­växten som i national­räken­skaperna ingår i produktionen.

Produktion för egen slutlig användning

Produktion för egen slutlig användning avser varor och tjänster som används endera som slutlig konsumtion inom samma institutionella enhet (t.ex. för egna­hems­ägare) eller som fast brutto­investering inom samma institutionella enhet (t.ex. Vägverkets produktion av vägar). (ENS, § 3.20).

Produktionsvärde

Se Produktion.

Produktsubventioner

Produktsubventioner är subventioner som betalas per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst (ENS § 4.33). Jämför Övriga produktionssubventioner.

Produktskatt

Produktskatter är skatter som man är skyldig att betala per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion (ENS § 4.16). Importtullar, energiskatter och moms är exempel på produktskatter. Jämför Övriga produktionsskatter.

R

Real BNP

När det gäller BNP så är det ibland av intresse att även kunna visa ett volymmått som utöver hänsyn till de ingående variablernas pris­utveckling också kan visa effekten av olikheterna i pris­utveck­lingen av exporten och importen. Genom att använda samma pris­utveckling för export och import kan en så kallad terms-of-trade-effekt beräknas och BNP-ut­veck­lingen justeras för vunnen eller förlorad köpkraft. När BNP justerats för denna effekt brukar den kallas för real BNP. Det pris­index som används i national­räken­skaperna för att beräkna terms-of-trade är genom­snittet av pris­index för export och import.

Real BNI

Ibland finns det behov av att redovisa ett volymmått även för variabler som inte har någon entydig under­liggande volym. Det gäller framför allt olika inkomst­begrepp. BNP är summan av produktionen inom landet. För att studera effekten av svensk aktivitet så är BNI ett bättre mått. Det inkluderar förutom BNP nettot av primära inkomsterna dvs. arbets- och kapital­inkomster mot utlandet samt skatter minus subventioner till/från EU. BNI är ett inkomst­begrepp och för att se volym­förändringar i BNI måste det beräknas realt. Då används reala BNP och nettot av de primära inkomsterna divideras med samma pris­index som summan av inhemsk konsumtion och investeringar inklusive lager­förändringar.

Realkapital

Se Kapital.

Referensårspris

Fastprisberäkningen i nationalräkenskaperna görs för varje år i närmast föregående års priser. En tidsserie blir därmed värderad till olika prisnivåer. Dataserierna kedjas därefter till ett gemen­samt referens­årspris, enligt s.k. kedje­index­metod. Se avsnittet Fakta om statistiken för en utförlig information om metoden för fastpris­beräkningar. Kedjade serier är inte summerbara.

S

Saldopost

En saldopost är en bokföringskonstruktion erhållen genom att subtrahera det totala värdet av posterna på en sida av ett konto från det totala värdet för andra sidan. Exempel på saldoposter är BNP, Disponibel inkomst och Finansiellt sparande.

Sammansatt förvärvsinkomst

Saldoposten i inkomstgenereringskontot för personliga företag i hushålls­sektorn. Ägaren eller medlemmar av samma hushåll tar ofta inte ut ersättning för allt arbete de utför åt företaget. Över­skottet är därför en blandning av ersättning för detta arbete och avkastning till ägaren.

Sociala avgifter

Se Löner och sociala avgifter.

Sektor

I nationalräkenskaperna är ekonomin uppdelad i olika institutionella sektorer, dvs. grupper av institutionella enheter med liknande roller i ekonomin. Huvud­sektorerna är icke-finansiella företag, finansiella företag, offentliga sektorn, hushålls­sektorn och utlandet.

Skatter

Obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner. Skatter är indelade i följande grupper: skatter på produktion och import, löpande inkomst- och för­mögen­hets­skatter och kapital­skatter. Skatter på produktion och import är i sin tur indelade i produkt­skatter och övriga produktions­skatter.

SNA

System of National Accounts. Det internationellt överenskomna standard­systemet för national­räken­skaper. Den senaste versionen är SNA 1993.

SNI – Standard för svensk näringsgrensindelning

Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, är en statistisk standard för klassificering av produktions­enheter – företag, verk­samhets­enheter, etc. – till närings­grenar/branscher. Den förra utgåvan av standarden, SNI92, fast­ställdes av SCB 1992. Den nu föreliggande standarden, SNI2002, fast­ställdes i december 2002 och trädde formellt i kraft 1 januari 2003 (MIS 2003:2, ISSN 1402-0807).

SNI 2007 ny svensk näringsgrensindelning

Sparande

Detta aggregat mäter den andel av disponibel nationalinkomst som inte används till konsumtions­utgifter. Nationellt sparande brutto (eller netto) är summan av sparande brutto (eller netto) för de olika institutionella sektorerna. (ENS, § 8.96).

Sparkvot

Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Sociala naturaförmåner

Består av utgifter för varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter men som produceras av marknads­produ­center och utan vidare bearbetning levereras till hushållen. Ett exempel på sociala natura­förmåner är landstingens finansiering av läkemedel. Sociala natura­förmåner ingår i de offentliga myndig­heternas konsumtions­utgifter men i hushållens faktiska konsumtion.

Sociala förmåner andra än in natura

Sociala förmåner andra än in natura består av kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensions­utbetal­ningar, aktivitets- och sjuk­ersätt­ningar (tidigare förtids­pension), sjuk­penning, a-kassa, föräldra­försäkring, barn­bidrag, assistans­ersättning, bostads­tillägg för pensionärer, bostads­bidrag och försörj­ningsstöd.

Sociala transfereringar in natura

Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentliga myndig­heter och hushållens icke-vinst­drivande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden (sociala natura­förmåner) eller producerade som icke marknads­produktion från offentliga myndig­heter eller hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer. (ENS, § 4.104).

Standard för svensk näringsgrensindelning

Se SNI.

Subventioner

Subventioner är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska produ­center med syftet att påverka produktions­nivåerna, priserna eller ersätt­ningen till produktions­faktorerna. Övriga icke marknads­produ­center kan erhålla övriga produktions­subven­tioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknads­produ­center. Av konvention förekommer inte produkt­subven­tioner för övrig icke marknads­produktion. (ENS, § 4.3).

Svarta ekonomin

Vissa aktiviteter kan vara produktiva och lagliga i sig men undanhålls från myndigheterna av olika anledningar, t.ex. av skatteskäl. Svart produktion ingår i national­räken­skaperna. Jämför Illegal produktion.

Säsongrensad

Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

T

Terms of trade

Se Bytesrelation.

Tillgångar

Enheter över vilka äganderätter upprätthålls av institutionella enheter, individuellt eller kollektivt: och från vilka ekonomiska vinster kan göras av deras ägare genom att inneha dem över en tidsperiod.

Tillgångs- och användningstabeller

Tillgångs- och användningstabellerna utgörs av bransch- och produkt­matriser som i detalj beskriver de inhemska produktions­processerna och trans­aktionerna med produkter inom landets ekonomi. Dessa tabeller visar strukturen på produktions­kostnaderna och de inkomster som genereras i produktions­processen, flödet av varor och tjänster som produceras inom landets ekonomi, flödet av varor och tjänster till och från utlandet. (ENS, § 9.02).

Transfereringar

Ensidiga betalningar från en enhet till en annan. De kan vara löpande trans­fereringar eller kapital­trans­fereringar. De viktigaste formerna av trans­fereringar är skatter, sociala avgifter och förmåner.

U

Utlandet

Med utlandet avses en grupp enheter utan några karakteristiska funktioner eller resurser. Denna består av utländska enheter som genomför transaktioner med inhemska institutionella enheter eller har andra ekonomiska förbindelser med inhemska enheter. (ENS, § 2.89).

V

Varaktighet

Hushållens konsumtion delas upp efter varaktighet. Gruppering görs i varaktiga, delvis varaktiga och icke varaktiga varor samt tjänster.

Volymförändring

Volymförändringen av ett aggregat som BNP visar dess utveckling rensad för inflation. För att mäta volym­föränd­ringar används fasta priser.

I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till föregående kvartal.

Värdeföremål

Värdeföremål är icke-finansiella varor, som inte används huvudsakligen för produktion eller konsumtion, som inte försämras (fysiskt) över tiden under normala förhåll­anden och som förvärvas eller behålls i första hand som tillgångar av värde. Exempel på värde­föremål är konst och antikviteter. (ENS, § 3.125).

Värdeförändring

Se Prisförändring.

Värdering

Se Baspris och Mottagarpris.

Ö

Övriga icke marknadsproducenter

Övriga icke marknadsprodu­center erbjuder största delen av sina varor och tjänster gratis eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta. Övriga icke marknads­produ­center förekommer endast inom offentliga myndigheter och hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer.

Övrig icke marknadsproduktion

Övrig icke marknadsproduktion omfattar produktion som tillhanda­hålls gratis till andra enheter, eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta (ENS, § 3.23). Före­kommer främst inom offentliga myndigheter och hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer.

Övriga produktionsskatter

Övriga produktionsskatter består av alla skatter som företag åläggs som en följd av deras produktions­aktiviteter, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna. De kan betalas på mark, fasta tillgångar eller arbetskraft i produktions­processen eller på viss aktiviteter eller trans­aktioner (ENS § 4.22). Fastighets­skatt är ett exempel på en övrig produktions­skatt. Jämför Produktskatt.

Övriga produktionssubventioner

Övriga produktionssubventioner består av alla subventioner som företag erhåller som en följd av deras produktion, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna. Jämför Produktsubventioner.

Förkortningar och akronymer
AKU	Arbetskraftsundersökningarna
AP-fonder	Allmänna pensionsfonder
BNI	Bruttonationalinkomst
BNP	Bruttonationalprodukt
C.i.f	Cost, Insurance, Freight
COFOG	Classification of Function of Government
COICOP	Classification of Consumption by Purpose
EC	Europeiska kommissionen
ECB	Europeiska centralbanken
EDP	Excessive Deficit Procedure
EFTA	European Free Trade Association
ENS	Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet
ESA	European System of National and Regional Accounts
EU	Europeiska unionen
Eurostat	Europeiska gemenskapernas statistikkontor
FiR	Finansräkenskaperna
FISIM	Financial Intermediation Services Indirectly Measured
FN	Förenta Nationerna
F.o.b	Free on board
FPref	Fasta priser, kedjade till referensår
FV	Förädlingsvärde
GDP	Gross Domestic Product
GNI	Gross National Income
HIO	Hushållens icke-vinstdrivande organisationer
IMF	Internationella valutafonden
Mdkr	Miljarder kronor
Mnkr	Miljoner kronor
NPISH	Non Profit Institutions Serving Households
LP	Löpande priser
NR	Nationalräkenskaperna
OECD	Organisation for Economic Co-operation and Development
PPP	Köpkraftsparitet
PPS	Köpkraftstandard
P%	Prisförändring
ROW	Rest of the world
SEK	Svenska kronor
SKV	Skatteverket
SM	Statistiska Meddelanden
SNA	System of National Accounts
SNI	Standard för svensk näringsgrensindelning
SSD	Statistikdatabasen
VAT	Value Added Tax
V%	Volymförändring