Överskottet i de offentliga finanserna motsvarade 0,4 procent av BNP år 2019. Statens överskott försvagades något jämfört med 2018 och uppgick till 60 miljarder kronor 2019. Kommunal förvaltning redovisade underskott samma år. Underskottet var större än föregående år, vilket främst beror på att inkomstskatter utvecklades svagare än de senaste åren samtidigt som utgifterna ökade. Sociala trygghetsfonder redovisade ett överskott 2019 som var något svagare än året före.

Flera konsoliderade bruttoskulder minskade

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade med 117 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. En stor del av minskningen förklaras, utöver det statliga överskottet, av en lägre statlig vidareutlåning. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 193 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 38,9 procent av BNP 2018 till 35,1 procent av BNP 2019.

Statens konsoliderade bruttoskuld minskade mellan 2018 och 2019, med 161 miljarder kronor och uppgick till 23,8 procent av BNP vid utgången av 2019. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte däremot att öka, och växte under året med 53 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld minskade med 10 miljarder kronor mellan 2018 och 2019.

Sverige klarar därmed EU:s konvergenskriterier med marginal, liksom tidigare år. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Finansiellt sparande har uppdaterats för perioden 2000–2019, inom ramen för en begränsad översyn av tidsserien som sker varje år. Skulden för enskilda delsektorer har uppdaterats 2010–2019, medan skulden för offentlig förvaltning totalt har uppdaterats 2016–2019.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 oktober, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats webbsida Government finance statistics finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2021-03-31 kl. 9.30