Regionalräkenskaper 2013:
Uppsala och Blekinge stod för den största volymökningen av bruttoregionprodukten
Statistiknyhet från SCB 2015-12-15 9.30
Tolv av Sveriges 21 län hade en positiv volymutveckling av bruttoregionprodukten (BRP) år 2013. Den största ökningen visade Uppsala län och Blekinge, följt av Västra Götalands län. I nio län var volymutvecklingen negativ och svagast utveckling uppvisade Södermanlands län.
BRP-utvecklingen i Uppsala län och Blekinge län uppgick till en volymökning om 4,0 procent vardera. I Västra Götalands län och Hallands län ökade BRP med 2,9 procent respektive 2,0 procent. Volymökningen för Stockholms län var 1,7 procent. I Södermanlands län minskade BRP med 4,1 procent.
BRP per invånare: Stockholm och Norrbotten ligger högst
Högst BRP per invånare år 2013 hade Stockholms län med 552 000 kronor i löpande pris. Norrbottens län kom på andra plats och där uppgick BRP per invånare till 407 000 kronor. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet som var 393 000 kronor per invånare. Södermanlands län hade med 297 000 kronor lägst BRP per invånare.
Arbetspendling är en delförklaring till den höga siffran för BRP per invånare i Stockholms län, och även till den låga siffran för Södermanlands län. Se även avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.
Bidrag till BNP-utvecklingen: Stockholm och Västra Götaland gav störst bidrag till BNP
År 2013 ökade Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) med 1,2 procent, vilket kan sättas i relation till året innan då volymutvecklingen var negativ och BNP minskade med 0,3 procent. De två största länen i landet, Stockholms och Västra Götalands län, var de län som bidrog mest till BNP år 2013 med bidrag på 0,5 procentenheter vardera.
BRP per sysselsatt: Stockholms län i topp
Riksgenomsnittet avseende BRP per sysselsatt uppgick till 807 000 kronor. Även här hamnade Stockholms län högst med 981 000 kronor följt av Norrbottens län med 835 000 kronor. Gotlands län hade med 594 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
Sysselsättning: Störst procentuell ökning i Norrbottens län
År 2013 uppvisade Norrbottens län den procentuellt största ökningen i medelantalet sysselsatta med en ökning på 2,2 procent jämfört med året innan. Därefter följde Uppsala län och Värmlands län med ökningar på 1,7 procent vardera. I Stockholms län uppgick ökningen till 1,6 procent. Svagast utveckling visade Jämtlands län med en nedgång på 0,9 procent jämfört med 2012, följt av Dalarnas län där medelantalet sysselsatta minskade med 0,6 procent.
Hushållens disponibla inkomster: Två län över riksgenomsnittet
Riksgenomsnittet för disponibel inkomst per invånare var 192 000 kronor år 2013. Endast två län låg över riksgenomsnittet, Stockholms län med 225 000 kronor och Hallands län med motsvarande 198 000 kronor. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Jämtlands län och Värmlands län, med 170 000 kronor vardera.
Fasta bruttoinvesteringar: Investeringarna ökade i tre av åtta riksområden
I tre av åtta Riksområden (NUTS2, se ”Definitioner och förklaringar” nedan) ökade investeringarna under 2013 jämfört med året innan. Riksområde Stockholm visade den största uppgången, där investeringarna ökade med 9 procent i löpande priser. Det följde på en nedgång 2012 då de fasta bruttoinvesteringarna minskade med nästan 5 procent i Stockholm. I Småland med öarna och Norra Mellansverige ökade investeringarna med 8 procent respektive 1 procent. I övriga riksområden minskade investeringarna och störst nedgång uppvisade Mellersta Norrland där investeringarna minskade med 8 procent mätt i löpande priser.
BRP, volym- förändring | Bidrag till BNP- utvecklingen | BRP, per invånare | BRP, per sysselsatt | Disponibel inkomst per invånare | |
---|---|---|---|---|---|
procent | procent- enheter | tkr, löpande pris | tkr, löpande pris | tkr, löpande pris | |
Stockholms län
|
1,7 | 0,5 | 552 | 981 | 225 |
Uppsala län
|
4,0 | 0,1 | 371 | 805 | 190 |
Södermanlands län
|
‑4,1 | ‑0,1 | 297 | 737 | 180 |
Östergötlands län
|
1,5 | 0,1 | 346 | 751 | 182 |
Jönköpings län
|
0,6 | 0,0 | 341 | 679 | 182 |
Kronobergs län
|
1,4 | 0,0 | 363 | 742 | 180 |
Kalmar län
|
0,8 | 0,0 | 310 | 699 | 178 |
Gotlands län
|
1,6 | 0,0 | 304 | 594 | 174 |
Blekinge län
|
4,0 | 0,0 | 315 | 694 | 175 |
Skåne län
|
1,3 | 0,1 | 334 | 734 | 182 |
Hallands län
|
2,0 | 0,1 | 318 | 703 | 198 |
Västra Götalands län
|
2,9 | 0,5 | 388 | 787 | 189 |
Värmlands län
|
‑0,1 | 0,0 | 309 | 724 | 170 |
Örebro län
|
‑2,0 | ‑0,1 | 342 | 744 | 175 |
Västmanlands län
|
1,2 | 0,0 | 334 | 742 | 186 |
Dalarnas län
|
‑1,4 | 0,0 | 329 | 740 | 178 |
Gävleborgs län
|
‑0,2 | 0,0 | 313 | 710 | 176 |
Västernorrlands län
|
‑1,5 | 0,0 | 351 | 756 | 180 |
Jämtlands län
|
‑0,7 | 0,0 | 323 | 709 | 170 |
Västerbottens län
|
‑1,8 | 0,0 | 334 | 704 | 174 |
Norrbottens län
|
‑0,3 | 0,0 | 407 | 835 | 187 |
RIKET
|
1,2 | 1,2 | 393 | 807 | 192 |
Preliminära regionalräkenskaper 2014
Preliminära beräkningar bygger på preliminära källor, vid nästkommande beräkningsomgång beräknas de på nytt och då med slutliga källor. Preliminära uppgifter beräknas för BRP, lönesummor och medelantalet sysselsatta.
BRP per invånare
Högst BRP per invånare 2014 hade Stockholms län, 571 000 kronor i löpande pris. Därefter följde Norrbottens län med 406 000 kronor. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet som var 404 000 kronor. Södermanlands län hade med 295 000 kronor lägst BRP per invånare.
BRP per sysselsatt
Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 1 009 000 kronor. Riksgenomsnittet uppgick till 827 000 kronor vilket även överstegs i Norrbottens län där BRP per sysselsatt uppgick till 840 000 kronor. I Uppsala län tangerades genomsnittet för riket. Gotlands län hade med 585 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
Sysselsättningen
Den procentuellt största ökningen i medelantalet sysselsatta år 2014 visade Gotlands län med en ökning på 2,7 procent. Därefter följde Stockholms län och Skåne län med ökningar på 2,3 procent respektive 1,9 procent. I två län, Värmland och Norrbotten, minskade medelantalet sysselsatta. I Värmlands län var nedgången 1,4 procent och i Norrbotten var minskningen 0,6 procent.
BRP per invånare | BRP per sysselsatt | |
---|---|---|
Län | tkr löpande pris | tkr löpande pris |
Stockholm
|
571 | 1 009 |
Uppsala
|
379 | 827 |
Södermanland
|
295 | 735 |
Östergötland
|
354 | 763 |
Jönköping
|
354 | 698 |
Kronoberg
|
364 | 740 |
Kalmar
|
311 | 699 |
Gotland
|
308 | 585 |
Blekinge
|
320 | 702 |
Skåne
|
347 | 756 |
Halland
|
321 | 710 |
Västra Götaland
|
403 | 817 |
Värmland
|
313 | 746 |
Örebro
|
349 | 753 |
Västmanland
|
333 | 738 |
Dalarna
|
340 | 760 |
Gävleborg
|
318 | 726 |
Västernorrland
|
358 | 769 |
Jämtland
|
338 | 742 |
Västerbotten
|
339 | 711 |
Norrbotten
|
406 | 840 |
RIKET
|
404 | 827 |
De regionala räkenskaperna redovisas enligt regelverket ENS 2010 (Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010). Publiceringen av uppgifter enligt ENS 2010 omfattar åren 2000–2014. Uppgifter på kommunnivå finns beräknade för åren 2012–2014.
BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster. Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.
De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Volymutvecklingen bör studeras över tid d.v.s. att volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet.
Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.
Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.
Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott, driftsöverskotten är per definition lika med noll. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.
Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.
Regionala räkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS2010. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor inte direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått. Exempelvis gör national- och regionalräkenskaper tillägg för värnpliktiga och för svart arbetskraft.
Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och LAU2 (Local Administrative Units, tidigare kallad NUTS5) av 290 kommuner.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2016-12-15 klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.