Till innehåll på sidan

Socialt skydd i Sverige 1993-2019

Utgifter för socialt skydd minskade som andel av BNP

Statistiknyhet från SCB 2021-03-26 9.30

Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP minskade från 28,2 procent år 2018 till 27,7 procent år 2019. I löpande priser ökade utgifterna för socialt skydd under samma period men mindre än ökningen av BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.

År 2019 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 29,8 miljarder kronor jämfört med år 2018, vilket motsvarade en ökning med 2,2 procent. Motsvarande ökning mellan 2017 och 2018 var 2,7 procent. Utgifterna för socialt skydd var 1 394 miljarder kronor år 2019.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 35,6 procent 1993 till 27,7 procent 2019. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,0 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,2 procent som lägst (år 2007) till 30,1 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna. Under 2019 uppgick de till 44 procent av de totala utgifterna. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 27 procent. Därefter följer utgifterna för familj/barn och funktionshinder som utgjorde 11 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2019

Diagram: Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2019

Utgifterna för ålderdom ökade med 19,4 miljarder mellan åren 2018 och 2019, vilket motsvarade 3,3 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 14,5 miljarder vilket motsvarade en ökning med 3,3 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 14,3 miljarder 2019 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 4,0 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 4,1 miljarder och öppen hälso- och sjukvård  med 8,7 miljarder. Det motsvarade ökningar med 3,5 respektive 5,0 procent. Den betalda sjukledigheten ökade med 1,2 miljarder under samma period. Det var främst sjuklönen från arbetsgivarna samt sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan som bidrog till ökningen. 

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder minskade med 0,2 miljarder 2019, vilket motsvarade en minskning med 0,2 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) minskade med 0,7 miljarder och 1,9 procent och vård och hjälp i särskilt boende ökade med 1,4 miljarder och 5,0 procent. Inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska vilket den gjort under en längre tid. Den minskade med 1,3 miljarder. 

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade jämfört med föregående år. De ökade med 4,2 miljarder vilket motsvarade en ökning med 3,0 procent. Det var barnbidrag mm.  som stod för den största ökningen med 1,2 miljarder vilket motsvarande en ökning på 4,3 procent. Även barnomsorg till förskolebarn ökade. Den ökade med 1,1 miljarder och 2,2 procent.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2019. De minskade också 2017 och 2018 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst övriga insatser och utgifter för boendet som minskade 2019 till följd av minskat antal asylsökande. Övriga insatser minskade med 3,0 miljarder, vilket motsvarar en minskning med 33,3 procent. Utgifter för boende minskade med 2,4 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 24,5 procent jämfört med föregående år. Sammantaget minskade social utsatthet med 4,9 miljarder, vilket motsvarade en minskning med 12,4 procent.

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion som andel (%) av BNP. Miljoner kronor - löpande priser

Funktion

2014 2015 2016 2017 2018 2019
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård
297 253 315 392 330 674 341 184 360 613 374 889
2. Funktionshinder
125 640 128 813 127 193 129 644 133 179 132 935
3. Ålderdom
499 028 522 682 546 730 573 276 588 212 607 567
4. Efterlevande
14 681 14 081 13 685 13 375 12 767 12 412
5. Familj/Barn
120 357 125 133 130 987 131 962 141 564 145 791
6. Arbetslöshet
43 765 44 106 45 152 45 402 42 272 39 441
7. Boende
18 291 18 614 18 307 18 269 19 168 19 043
8. Övrig social utsatthet
29 829 39 713 59 937 48 884 39 450 34 568
Totala utgifter för sociala förmåner
1 148 844 1 208 534 1 272 665 1 301 996 1 337 225 1 366 464
Andel av BNP
28,9 28,4 28,8 28,2 27,7 27,2
Utgifter för administration /andra utgifter
22 503 24 536 25 218 26 577 26 715 27 121
Totala utgifter för det sociala skyddet
1 171 347 1 233 070 1 297 883 1 328 573 1 363 940 1 393 767
Andel av BNP
29,4 28,9 29,4 28,7 28,2 27,7

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2018 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 33,7 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 31,4 procent av BNP. För Finland, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 30,1 procent av BNP. Irland var det EU-land med lägst andel och där uppgick utgifterna till 14,2 procent av BNP. För Rumänien, som hade näst lägst andel, uppgick utgifterna till 15,0 procent. 

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2019 från 27,2 procent inklusive skatt till 24,1 procent exklusive skatt.

Revidering av tidigare publicerad data

Nationalräkenskaperna genomförde en mindre översyn av BNP i maj 2020, där hela BNP-serien reviderades för åren 1993-2019. Uppdateringen har medfört att utgifterna för det sociala skyddet i förhållande till BNP har reviderats för hela tidsserien.

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaperna

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Pettersson

Telefon
010-479 67 88
E-post
maria.pettersson@scb.se

Tove Lundén

Telefon
010-479 60 08
E-post
tove.lunden@scb.se