Utgifterna för ålderdom ökade med 50 miljarder mellan åren 2021 och 2022, vilket motsvarade 7,6 procent. Ålderspension, som var den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 41,7 miljarder och motsvarade en ökning med 8,3 procent. Den främsta anledningen till ökningen var att antalet pensionärer blev fler.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård som var den näst största utgiftsposten ökade med 18 miljarder 2022 jämfört med året före. Det motsvarade en ökning med 4,2 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 3,5 miljarder och öppen hälso- och sjukvård med 5,1 miljarder. Det motsvarade ökningar med 2,5 procent vardera.

Betald sjukledighet låg bakom den största utgiftsökningen med 9,6 miljarder eller 11,6 procent. Ökningar observerades både i sjuklönen från arbetsgivaren (sjukdag 1-14) och sjukpenningen från Försäkringskassan. Sjuklönen från arbetsgivaren ökade med 6,5 miljarder, medan sjukpenningen ökade med 4,8 miljarder. En delförklaring bakom utgiftsökningen i sjuklönen var högre sjukfrånvaro under första kvartalet 2022 jämfört med samma period föregående år. Covid-19 och varianten omikron spreds då i stora delar av Sverige. Sjukfrånvaron under övriga kvartal var däremot jämförbar med året innan. När det gäller sjukpenningen var antalet personer som fick sjukpenning oförändrat sedan 2021, men utgifterna och antalet utbetalningar ökade. Orsaken till detta var dels att det högsta ersättningsbeloppet för sjukpenning höjdes under 2022 och dels att fler hade rätt till ersättning under längre tid på grund av ändrad lagstiftning.

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder ökade med 4,7 miljarder 2022, eller 3,5 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) ökade med 0,5 miljarder eller 1,4 procent och vård och hjälp i särskilt boende ökade med 1,9 miljarder eller 5,9 procent. Den inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen ökade med 0,6 miljarder, vilket motsvarade 1,7 procent.

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade också jämfört med föregående år och då med 4,4 miljarder eller 2,9 procent. Föräldrapenning ökande med 0,3 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,9 procent.

Naturaförmånerna ökade totalt sett under 2022. Den största posten barnomsorg till förskolebarn ökade med 1,9 miljarder och uppgick till 54,9 miljarder kronor. Vård i familjehem och HVB ökade med 1,2 miljarder eller 6,2 procent.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet var i princip oförändrade jämfört med föregående år. De har sedan 2017 minskat efter höga nivåer under framförallt 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Försörjningsstöd minskade med 0,9 miljarder, medan de övriga posterna ökade eller var i princip oförändrade. Boende ökade mest med drygt 0,7 miljarder kronor. Sammantaget uppgick utgifterna till totalt 29,0 miljarder under 2022.

Arbetslöshet

Under 2022 minskade utgifterna kopplade till arbetslöshet med totalt 11,2 miljarder eller 20,1 procent jämfört med föregående år. Flera förmåner som syftade till att mildra effekterna av pandemin minskade. Den största minskningen stod arbetslöshetskassan mm för. Den minskade med 7,5 miljarder motsvarande 33 procent och var tillbaka på ungefär samma nivåer som före pandemin. Under pandemin beslutades att tillfälligt förändra vissa villkor i arbetslöshetskassan så att fler skulle kunna ta del av arbetslöshetsersättning. Några av dessa togs bort till år 2022. Även arbetsmarknadsutbildningsbidrag mm minskade. Minskningen mellan åren uppgick till 3,0 miljarder eller 14,9 procent.

Naturaförmånerna minskade också. Den största minskningen stod köpt arbetsmarknadsutbildningar mm för och minskningen var 1,8 miljarder eller 21,7 procent.

Stora skillnader mellan länderna i EU år 2021

Jämförelsen mellan länder baseras på senast tillgängliga data som i detta fall avser år 2021. I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av genomsnittet för EU. År 2021 placerade sig Sverige under genomsnittet med en andel på 27,8 procent jämfört med EU-27 som var 29,9 procent.

Samma år hade Frankrike den högsta utgiften i förhållande till BNP på 35,8 procent. Österrike fanns på andra plats med 33 procent, följt av Tyskland och Italien med knappt 32 procent vardera. Av de nordiska länderna hade Finland högst andel utgifter med 31,2 procent av BNP. Därefter kom i tur och ordning Danmark, Island och Norge i intervallet från knappt 31 till knappt 27 procent. Irland var EU-landet med lägst andel år 2021 med 13,6 procent.

Database - Eurostat (europa.eu)

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner, medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner bestod till drygt hälften av kontantförmåner av vilka de flesta var skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjönk sociala förmåner exklusive administrationsutgifter som andel av BNP från 26,3 procent, inklusive skatt, till 23,5 procent, exklusive skatt, år 2022.

Mer information

På Eurostats hemsida publiceras uppgifter för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.