Till innehåll på sidan

Socialt skydd i Sverige 1993–2016:

Ökade utgifter för socialt skydd

Statistiknyhet från SCB 2018-03-28 9.30

Utgifterna för det sociala skyddet ökade både i löpande priser och i förhållande till BNP år 2016. Som andel av BNP ökade utgifterna marginellt från 29,4 procent år 2015 till 29,5 procent år 2016. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.

Mellan åren 2015 och 2016 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 63,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 5,2 procent. Motsvarande ökning mellan 2014 och 2015 var 5,3 procent.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 29,5 procent 2016. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,3 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,4 procent som lägst (år 2007) till 30,4 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna, 2016 uppgick de till 42 procent av de totala utgifterna. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 26 procent. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgjorde 11 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, 2016

Diagram

Utgifterna för ålderdom ökade med 23,5 miljarder i löpande priser mellan åren 2015 och 2016, vilket motsvarar 4,6 procent. Ålderspensionen, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 18,7 miljarder 2016 vilket motsvarar 4,8 procent. Även naturaförmåner såsom vård och stöd i särskilt och ordinärt boende bidrog till ökade utgifter.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 14,9 miljarder 2016 jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 4,7 procent. Den betalda sjukledigheten ökar med 5,5 procent, där främst sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan, men även sjuklönen från arbetsgivarna bidrar till ökningen. Utgifterna för naturaförmånen öppen hälso- och sjukvård ökade med 5,6 procent. Där är det främst utgifterna för specialiserad läkarvård som ökar.

Utgifterna för övrig social utsatthet, som främst består av utgifter för  försörjningsstöd, flyktingmottagande och vård av vuxna missbrukare, står för ca fem procent av de totala sociala utgifterna, och är för första gången större än utgifterna för arbetslöshet. Övrig social utsatthet var även den funktion som ökade mest procentuellt sett mellan 2015 och 2016. Utgifterna ökade med 20,3 miljarder kronor vilket motsvarar 51 procent. Antalet asylsökande stod för en rekordstor ökning under slutet av 2015 och de ökade utgifterna förklaras främst av ökade kostnader för asylboende både i kommunal och privat regi.

Utgifterna för arbetslöshet ökade med 1,0 miljarder 2016 jämfört med 2015, vilket motsvarar en ökning på 2,3 procent. Utbetalningar av arbetslöshetsersättningar minskade med 0,1 miljarder kronor. En rad mindre utgiftsposter minskar medan etableringsersättningen till nyanlända samt platsförmedling och vägledning ökade mest med 0,5 respektive 0,8 miljarder. 

Utgifterna för funktionen funktionshinder minskade med 1,7 miljarder, vilket motsvarar 1,2 procent, mellan 2015 och 2016. Bland de kontanta förmånerna är det främst inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen som inskar, 5,5 procent från 2015 till 2016. Bland naturaförmånerna ökar vård och hjälp i särskilt boende med 11,2 procent, medan assistansersättningen minskar med 13,6 procent.

Utgifterna för familj/barn ökade med 4,6 procent medans utgifterna för boende minskade med 1,6 procent.

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion åren 2011–2016. Miljoner kronor, löpande priser
Funktion201120122013201420152016
1. Sjukdom/
Hälso- och sjukvård
260 242 270 422 281 976 296 911 314 925 329 863
2. Funktionshinder
132 486 132 783 135 249 136 398 140 216 138 546
3. Ålderdom
427 187 449 982 479 200 489 960 513 445 536 947
4. Efterlevande
16 362 16 131 15 632 14 681 14 081 13 685
5. Familj/Barn
107 640 111 726 116 673 120 697 125 590 131 384
6. Arbetslöshet
39 873 43 633 47 184 43 765 44 108 45 112
7. Boende
15 551 16 869 17 317 18 291 18 614 18 307
8. Övrig social utsatthet
23 767 24 519 26 592 29 824 39 799 60 049
Totala utgifter för sociala förmåner
1 023 108 1 066 065 1 119 823 1 150 527 1 210 778 1 273 893
Andel av BNP
28,0 28,9 29,7 29,2 28,8 28,9
Utgifter för administration /andra utgifter
19 495 20 815 21 215 22 412 24 468 25 222
Totala utgifter för det sociala skyddet
1 042 603 1 086 880 1 141 038 1 172 939 1 235 246 1 299 115
Andel av BNP
28,5 29,5 30,3 29,8 29,4 29,5

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2015 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 33,9 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 32,3 procent av BNP. Lettland och Rumänien var de EU-länder med lägst andel, båda under 15 procent. Klart lägst utgifter i förhållande till BNP av alla länderna i tabell 2 har Turkiet.

Totala utgifter för det sociala skyddet i EU-länderna, Island, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet som andel (%) av BNP 2011–2015
Land20112012201320142015
Belgien
29,7   29,6   30,1   30,2   30,3  
Danmark
32,1   32,0   32,5   32,8   32,3  
Finland
28,9   30,1   31,1   31,9   31,6  
Frankrike
32,7   33,5   33,9   34,2   33,9  
Grekland
27,3
p
28,0
p
26,3
p
26,0
p
26,4
p
Irland
24,7   24,4   23,5   21,6   16,3  
Italien
28,5   29,3   29,8   29,9
p
29,9
p
Luxemburg
21,8   22,7   23,1   22,4   22,1  
Nederländerna
30,2   31,0   31,2   30,9   30,2  
Portugal
25,8   26,4   27,6   26,9   25,7  
Spanien
25,3   25,5   25,8   25,4
p
24,6
p
Storbritannien
29,0   29,1   28,2   27,3   28,6
p
Sverige
28,5   29,5   30,3   29,8   29,4  
Tyskland
28,6   28,7   29,0   29,0   29,1
p
Österrike
28,8   29,2   29,6   29,8   29,8  
Totalt EU15
29,1
p
29,5
p
29,7
p
29,5
p
:  
Cypern
21,5   22,3   24,2   21,7   21,8  
Estland
15,6   15,0   14,8   15,1   16,4  
Lettland
15,3   14,4   14,6   14,4   14,9
p
Litauen
16,9   16,2   15,3   15,2   15,5
p
Malta
18,9   19,1   18,9   18,3   17,5  
Polen
18,7   18,9   19,4   19,1   :  
Slovakien
17,8   18,0   18,3   18,5   18,2
p
Slovenien
24,5   24,9   24,7   23,9   23,8
p
Tjeckien
20,1   20,4   20,2   19,7   19,0  
Ungern
21,6   21,3   20,8   19,8   20,0  
Totalt EU25
28,5
p
28,9
p
29,0
p
28,8
p
:  
Bulgarien
16,5   16,6   17,6   18,5   17,9  
Kroatien
20,6   21,1   21,8   21,4   21,1  
Rumänien
16,5   15,4   14,9   14,8   14,6  
Totalt EU28
28,3
p
28,7
p
28,8
p
28,6
p
:  
Island
23,8   23,6   23,3   23,7   22,8  
Norge
24,8   24,5   25,1   26,0   27,9  
Schweiz
25,2   26,2   26,9   26,8   27,3
p
Serbien
22,7   24,0   23,3   23,4   22,1  
Turkiet
12,3   12,5
b
12,2   12,1   12,0  

p) Preliminära data. b) Tidsseriebrott. :) Ej tillgänglig

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP år 2016 från 28,9 procent inklusive skatt till 25,5 procent exklusive skatt.

På Eurostats hemsida publiceras dessa data för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Pettersson

Telefon
010-479 67 88
E-post
maria.pettersson@scb.se

Sofia Runestav

Telefon
010-479 60 39
E-post
sofia.runestav@scb.se