• I januari ökade hyrorna för hyresrätter samt priserna inom livsmedel och restaurangbesök, vilket tillsammans bidrog med ungefär 1,0 procentenhet till inflationstakten enligt KPI
• Elpriserna ökade mellan december och januari, men fortsatte att ha en negativ årstakt vilket det har varit sedan maj 2023
• Lägre räntekostnader bidrog med nästan -1,0 procentenhet till inflationstakten enligt KPI
• Korgeffekten för månadstakten i januari uppgår till 0,06 procent för KPI

Hyreshöjningar i januari

Den sammanlagda prisutvecklingen från december till januari var 0,0 procent. Under motsvarande period föregående år minskade priserna med 0,1 procent.

I januari sjönk priserna inom transport, där utrikes flygresor stod för det största negativa bidraget. Därutöver gick räntekostnaderna ned, liksom priser inom rekreation och kultur. Kläder noterade också lägre priser, vilket är normalt för säsongen.

Prissänkningarna balanserades framför allt av ökade elpriser. Dessutom höjdes hyrorna för hyresrätter mer än vanligt jämfört med motsvarande månad tidigare år. Prisökningar noterades även inom livsmedel och alkoholfria drycker samt restaurangbesök. Ytterligare bidrog diverse varor och tjänster till stigande priser.

Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i januari 2025. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter.

Bidrag till inflationstakten i januari

Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från samma månad föregående år, var 0,9 procent i januari 2025. Detta är en ökning från december, då inflationstakten var 0,8 procent.

Inflationstakten i januari påverkades av höjda hyror för hyresrätter. Priserna ökade även inom livsmedel och alkoholfria drycker, samt för restaurangbesök. Inom diverse varor och tjänster var det särskilt priser inom personlig hygien som steg det senaste året. Därutöver ökade priserna för kläder och skor, hälso- och sjukvård samt för paketresor.

Inflationstakten motverkades av sänkta räntekostnader, som bidrog med nästan -1,0 procentenhet i januari. Även energipriserna, el och drivmedel, har sjunkit sedan motsvarande månad föregående år.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 2,2 procent i januari.

Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 2,7 procent i januari, vilket är en uppgång från 2,0 procent i december.

Olika mått på inflation

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.

Förutom KPI och KPIF beräknas även HIKP som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. Ytterligare beräknas KPIF-XE (KPIF exklusive energi) vilket ofta används som ett mått på den underliggande inflationen.