Många anser sig ha fått tillräckliga förkunskaper för högskolestudier

Knappt två av tre deltagare som läst på högskolan tycker helt eller till stor del att de fått de förkunskaper som krävts för högskolestudierna via sin folkhögskoleutbildning. Kvinnorna är något mer positiva än männen. Inga skillnader fanns mellan deltagare med respektive utan funktionsnedsättning. Det finns inte heller några skillnader mellan deltagare med svensk eller utländsk bakgrund.

Vad gäller övergripande färdigheter tycker deltagarna att de på folkhögskolan fått bäst förkunskaper för att sedan på högskolan ta ansvar för de egna studierna och att arbeta självständigt.

Det finns några tendenser, men överlag är skillnaderna små mellan olika grupper av deltagare. Kvinnor med utländsk bakgrund är något mer positiva, medan män med svensk bakgrund och män med funktionsnedsättning är något mer negativa i sin bedömning.

Deltagarna nöjda med folkhögskoleutbildning

De flesta var nöjda med utbildningen. Två av tre deltagare var dessutom mycket nöjda. Bäst bedömdes bemötandet från lärarna, vilket tre av fyra deltagare var mycket nöjda med.

Högskolestudier vanligaste sysselsättningen i början av våren 2020

Bland dem som uppnått grundläggande behörighet till vidare studier under läsåren 2016/17-2017/18 var det i början av våren 2020 runt 40 procent som studerade på högskolan. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män. Ungefär en tredjedel hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.

Folkhögskolans bredare uppdrag

Folkhögskolan har flera syften utöver att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Undersökningen frågar därför även om deltagarnas syn på vissa aspekter med folkhögskolans syften, som att folkhögskolan ska bidra till att stärka och utveckla demokratin och bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Läs mer i rapporten Folkhögskoleuppföljning