Statistiken bygger på en studie där SCB har undersökt vilka vägar personer födda år 1990 har tagit efter fullföljd gymnasieutbildning. Resultaten finns presenterade i en rapport där fokus är könsskillnader vad gäller val av vidare studier, etablering på arbetsmarknaden samt sysselsättning i relation till vad de studerade på gymnasieskolan.

Vidare studier efter gymnasieskolan

Totalt sett läste kvinnor vidare på komvux, folkhögskola och högskola i högre utsträckning än män som istället i högre grad läste på yrkeshögskola. Till exempel har 64 procent av kvinnorna någon gång efter gymnasieskolan varit registrerade på en högskoleutbildning jämfört med 48 procent av männen.

Resultaten från denna studie visar att det var avgångna från gymnasieprogrammet Barn och fritid som läste på komvux i högst utsträckning och de som gick Estetiska programmet som läste på folkhögskola i högst utsträckning. Högst andel som läste på yrkeshögskola var det bland avgångna från Elprogrammet. Avgångna från det naturvetenskapliga programmet var de som läste på högskola i högst utsträckning.

Könsskillnader i utbildningsvalen på högskolan

Den vanligaste huvudinriktningen som personerna läste inom på högskolan var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration och kvinnor i högre grad än män. Den näst vanligaste, och även den mest mansdominerade, var teknik och tillverkning. Den tredje vanligaste, och mest kvinnodominerade, huvudinriktningen var hälso- och sjukvård samt social omsorg.

Könsskillnader kan även konstateras inom respektive huvudinriktning. Till exempel var det bland de som läste inom pedagogik och lärarutbildning vanligare att kvinnor inriktade sig mot lärarutbildningar för grundskolans lägre åldrar, upp till årskurs 6, samt förskola och fritidsverksamhet. Bland de män som läste inom samma huvudinriktning var det istället vanligare att läsa till ämneslärare.

Kvinnor etableras senare på arbetsmarknaden

Sammantaget fortsatte kvinnor att studera vidare efter gymnasieskolan i högre grad än män medan män istället började arbeta och etablerades på arbetsmarknaden tidigare. Tre år efter gymnasiestudierna var 39 procent av männen etablerade på arbetsmarknaden jämfört med 26 procent av kvinnorna men skillnaderna är i stor utsträckning en följd av utbildningsvalen efter gymnasieskolan. Av förklarliga skäl var det personer som inte studerade vidare som etablerade sig på arbetsmarknaden i störst utsträckning de första åren efter gymnasieskolan. Från och med det fjärde året efter gymnasieskolan var det personer som läste en yrkeshögskoleutbildning direkt efter gymnasiet som var etablerade på arbetsmarknaden i störst utsträckning.

Vidare visar en jämförelse av de sysselsattas yrke sju år efter gymnasieskolan att kvinnor i högre grad än män hade ett yrke som kräver högskolekompetens – både grundläggande och fördjupad högskolekompetens.

En mer utförlig redovisning av resultaten finns i rapporten Könsskillnader i utbildningsvalen efter gymnasieskolan – Personer födda 1990 (pdf)