Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, ska hon eller han få stöd. Detta sker idag antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller om detta inte räcker till, genom särskilt stöd, vilket är insatser av mer ingripande karaktär.

Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Där följs ett urval av elever från årskurs 3 och vidare genom grundskolan. Våren 2016 undersöktes skolår 5 för de elever som gick i årskurs 3 våren 2014, vilka utgör panel 8. För majoriteten av eleverna är skolåret detsamma som årskursen.

I årskurs 3 till 6 har det skett en nedgång av andelen elever med stödundervisning och i årskurs 3 till 5 har andelen halverats sedan början av 1990-talet. I årskurs 7 till 9 har andelen med stödundervisning inte genomgått motsvarande förändring över tid.

Bland de elever i panel 8 som hade stödundervisning i minst en av årskurserna 3 till 5, och där vi inte saknar uppgift för någon av årskurserna, var det ungefär hälften som enbart fick stödundervisning i årskurs 3 och/eller 4. Omkring 30 procent hade stödundervisning både då och i årskurs 5. Runt 20 procent fick stödundervisning först i årskurs 5.

I elevpanelerna delas stödundervisningen in i tre olika typer; anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och specialundervisning på annat sätt. Specialundervisning på annat sätt innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna, till exempel extra hjälp i klassrummet. Det är den vanligaste stödåtgärden och bland eleverna med stöd i årskurs 5 hade cirka 80 procent enbart fått denna typ av stöd.

Minskning av andelen med stödundervisning som har åtgärdsprogram

Bland eleverna med stödundervisning i årskurs 5 våren 2016 hade ungefär 6 av 10 även ett åtgärdsprogram, vilket kan jämföras med runt 8 av 10 för samma elever i årskurs 3 våren 2014. Även bland de elever som gick i årskurs 5 i den sjunde panelen, våren 2010, var det i motsvarande grupp omkring 8 av 10 som hade åtgärdsprogram.

Även Skolverket har i sin statistik visat på en minskning av antalet elever med åtgärdsprogram i grundskolan sedan läsåret 2013/14. De för fram att det kan bero på den lagändring som innebär att skolor snabbt kan sätta in stöd i form av extra anpassningar utan att upprätta ett åtgärdsprogram.

Bland de elever i panel 8 som hade åtgärdsprogram i minst en av årskurserna 3 till 5, och där vi inte saknar uppgift för någon av årskurserna, var det ungefär hälften som enbart hade åtgärdsprogram i årskurs 3 och/eller 4. Omkring 40 procent hade åtgärdsprogram både då och i årskurs 5. Endast runt 10 procent fick ett åtgärdsprogram först i årskurs 5.

Lägre andel med stödundervisning bland dem vars föräldrar båda har eftergymnasial utbildning

I årskurs 5 våren 2016 var andelen med stödundervisning liksom med åtgärdsprogram lägre bland elever vars föräldrar båda har eftergymnasial utbildning. I den gruppen fick cirka 5 procent stödundervisning, jämfört med ungefär 10 procent av eleverna med enbart en förälder med eftergymnasial utbildning eller där ingen förälder har det.

Både i årskurs 3 och 4 var det vanligare bland pojkar än bland flickor att få stödundervisning. Även i årskurs 5 går det att se en antydan till skillnad mellan könen, men den är inte statistiskt säkerställd. Vad gäller åtgärdsprogram är det dock en signifikant skillnad. En några procentenheter större andel pojkar än flickor har åtgärdsprogram.

Hälften av utrikes födda hade modersmålsundervisning i års-kurs 5

Bland eleverna i den åttonde panelen som gick i årskurs 3 våren 2014 var runt 10 procent utrikes födda. I årskurs 5 våren 2016 hade runt hälften av dem modersmålsundervisning och ungefär lika många hade undervisning i svenska som andraspråk.

Av eleverna som hade undervisning i svenska som andraspråk var det omkring 2 av 10 som även hade ett åtgärdsprogram, vilket kan jämföras med runt 1 av 10 bland dem som inte hade undervisning i svenska som andraspråk.

2017-12-12 klockan 09.30.