Elevpaneler för longitudinella studier, läsåret 2016/17:
Fler utrikes födda elever deltar i svenska som andraspråk
Statistiknyhet från SCB 2017-12-12 9.30
Andelen utrikes födda elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk i grundskolans skolår 3-6 har ökat. Av de utrikes födda elever som gick i årskurs 3 läsåret 2013/14 hade ungefär 45 procent svenska som andraspråk i skolår 6 våren 2017. Det kan jämföras med runt 25 procent bland utrikes födda elever i skolår 6 våren 2005.
Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Där följs ett urval av elever från årskurs 3 och vidare genom grundskolan. Våren 2017 undersöktes skolår 6 för de elever som gick i årskurs 3 läsåret 2013/14, vilka utgör panel 8. För majoriteten av eleverna avser skolår detsamma som årskurs.
Runt 10 procent av eleverna som gick i årskurs 3 läsåret 2013/14 var utrikes födda. För dem har andelen som deltagit i svenska som andraspråk minskat från omkring 60 procent i skolår 3 till cirka 45 procent i skolår 6. Ett liknande mönster finns i tidigare paneler där det också har skett en gradvis minskning av deltagarandelen mellan skolår 3 och skolår 6. Bland de inrikes födda eleverna var det omkring 5 procent som deltog i svenska som andraspråk i skolår 6 våren 2017, men där går det inte att se en minskning över skolåren.
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler.
Av de utrikes födda elever som våren 2017 hade svenska som andraspråk i skolår 6 och där uppgift även finns för tidigare skolår 3-5 deltog ungefär 60 procent i svenska som andraspråk under samtliga skolår. Endast cirka 5 procent av de utrikes födda eleverna deltog för första gången i svenska som andraspråk i skolår 6.
Att delta i svenska som andraspråk var vanligare för utrikes födda elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning än för elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Bland de elever där ingen av föräldrarna har eftergymnasial utbildning var det cirka 60 procent som våren 2017 deltog i svenska som andraspråk. Detta kan jämföras med ungefär 40 procent bland dem med minst en förälder med
eftergymnasial utbildning. Minskningen mellan skolår 3 och 6 av andelen elever med svenska som andraspråk var också större bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå. Skillnaden i deltagande i svenska som andraspråk utifrån föräldrarnas utbildningsnivå var således inte lika tydlig när eleverna gick i skolår 3 som i skolår 6.
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. Felmarginaler redovisas.
Nära hälften av de utrikes födda eleverna hade modersmålsundervisning
I skolår 6 våren 2017 hade runt 45 procent av de utrikes födda eleverna modersmålsundervisning. Bland dem som fick undervisning i svenska som andraspråk var det omkring 65 procent som även deltog i modersmålsundervisning. Både vad gäller svenska som andraspråk och modersmålsundervisning är fördelningen mellan könen jämn.
<h3Stödundervisning minskar i grundskolans lägre årskurser
I skolår 3 till 6 har det i princip skett en halvering av andelen elever med stödundervisning sedan början av 1990-talet. I skolår 7 till 9 har andelen med stödundervisning inte genomgått motsvarande förändring över tid.
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler.
Strax under 10 procent av eleverna i kommunala skolor hade någon form av stödundervisning i skolår 6 vårterminen 2017. Andelen elever med stödundervisning i fristående skolor var cirka 5 procent. Detta innebär också att det skett en minskning av andelen med stödundervisning i fristående skolor då andelen föregående läsår låg runt 10 procent.
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. Felmarginaler redovisas.
För de elever där uppgift finns för samtliga skolår 3-6 går det att se att omkring 25 procent av pojkarna hade stödundervisning någon gång under dessa skolår medan motsvarande siffra var runt 20 procent för flickorna. Skolverket visar i sitt PM om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2016/17 att för alla typer av stöd de undersöker är det mer vanligt bland pojkar än bland flickor.
Det går att se en skillnad i andelen elever med stödundervisning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Våren 2017 hade omkring 5 procent av eleverna med minst en förälder med eftergymnasial utbildning stödundervisning medan det handlade om ungefär 10 procent för dem med föräldrar utan eftergymnasial utbildning.
Av de elever där uppgift finns för samtliga skolår 3-6 och som hade stödundervisning i skolår 6 var det cirka 70 procent som även hade haft stödundervisning i något tidigare skolår. Omkring 30 procent fick stödundervisning för första gången i skolår 6.
Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, ska hon eller han enligt skollagen få stöd. Detta sker idag antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller om detta inte räcker till, genom särskilt stöd, vilket är insatser av mer ingripande karaktär. I elevpanelerna delas stödundervisningen in i tre olika typer; anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och specialundervisning på annat sätt. Specialundervisning på annat sätt innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna, till exempel extra hjälp i klassrummet. Det är den vanligaste stödåtgärden och bland eleverna med stöd i skolår 6 hade cirka 70 procent enbart fått denna typ av stöd.
Bland eleverna med stödundervisning i skolår 6 hade ungefär 55 procent även ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram ska enligt Skollagen utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Åtgärdsprogram var vanligare bland elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning.
Definitioner och förklaringar
Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Ett urval av ungefär 10 procent av eleverna i grundskolans årskurs 3 följs genom grundskolan. Insamlingar görs varje vår från de grundskolor eleverna då finns vid.
Målet med statistiken är att belysa hur olika faktorer påverkat studieval och studieprestationer samt vilken betydelse olika utbildningspolitiska insatser haft. I stort sett jämförbara undersökningar har genomförts för elever som huvudsakligen är födda åren 1967, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998 och 2004.
Den nuvarande panelen är panel 8 som består av ett urval på ca 9 800 elever som fanns i årskurs 3 läsåret 2013/14. I årskurs 3 fanns eleverna på 243 skolenheter som alla totalundersöktes. Till insamlingen avseende våren 2017 hade många elever hunnit byta skola och var fördelade på cirka 1 000 skolenheter. Våren 2017 gjordes en uppföljning avseende skolår 6. För majoriteten av eleverna är skolåret detsamma som årskursen.
Våren 2017 var svarsandelen i urvalet, med hänsyn tagen till urvalets design, 67 procent. I och med att statistiken är baserad på ett urval är de skattningar som presenteras förknippade med en viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler i diagrammen. Dessa avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.
Eftersom urvalen dras under årskurs 3 är elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 inte representerade i undersökningen. Elever som någon gång under årskurs 3-9 varit inskrivna i särskolan omfattas heller inte av statistiken.
Nästa publiceringstillfälle
2018-12-11 klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.