På folkhögskolan finns tre olika typer av kurser som är öppna för alla att söka: allmänna kurser, särskilda kurser och korta kurser. De kurser som riktar sig till dem som inte slutfört grund- eller gymnasieskolan är allmänna kurser. Allmän kurs kan ge grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. De som får behörighet genom allmän kurs på folkhögskolan utgör en egen kvotgrupp vid antagning till högskolestudier.

Högskolestudier är vanligast

Ett år efter behörigheten från folkhögskolans allmänna kurs är högskolestudier den allra vanligaste aktiviteten. Många går även vidare inom andra studieformer där studier på komvux och folkhögskolans särskilda kurser är vanligast. Efter tre år har andelen i arbete ökat betydligt medan studier inom exempelvis komvux, folkhögskola och yrkeshögskola har minskat.

De flesta går vidare till högskolestudier

Båda utbildningsformerna, komvux och folkhögskolan, vänder sig delvis till samma målgrupp, det vill säga elever som inte slutfört gymnasieskolan med en examen. De eleverna kan komplettera sin utbildning både inom folkhögskolan och komvux. En jämförelsepopulation har därför tagits fram för att kunna få en uppfattning om skillnaderna i etablering mellan komvux och folkhögskolan.

Inom komvux övergår en majoritet till arbete både inom ett år och inom tre år efter avslutade studier på komvux. Inom folkhögskolan övergår de allra flesta till studier i någon form. Det som särskiljer folkhögskolans deltagare är att de förutom en hög övergång till högskolestudier också har en hög övergång till övriga studier. En förklaring till det hänger ihop med åldersprofilen. Komvuxdeltagarna är generellt sett äldre än folkhögskoledeltagarna och har en större tendens att vilja arbeta efter studierna.

För en mer utförlig redovisning av statistiken finns rapporten Uppföljning av allmän kurs på folkhögskolan – I studier eller arbete bland de som fått grundläggande behörighet.