Förändrade nivåer av FoU-medel för flera utgiftsområden

Statsbudgeten delas in i 27 utgiftsområden, som var och ett representerar en del av samhällsekonomin. Dessa utgiftsområden innehåller FoU-medel i varierande grad. Utbildning och universitetsforskning är det utgiftsområde som står för majoriteten av de totala FoU-medlen med 29,7 miljarder, eller 66 procent av totala FoU-medel. Det är också det utgiftsområde som ser den största positiva förändringen jämfört med den preliminära statistiken, där FoU-medel och andelen FoU-medel stiger med 85 miljoner, motsvarande 3 procentenheter. Detta kan förklaras av att Rymdstyrelsen fått ökade forskningsanslag på 78 miljoner i höständringsbudgeten samt att Vetenskapsrådet fått ytterligare medel om 28 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att öka sina bidrag till internationella forskningsorganisationer och infrastrukturer.

De utgiftsområden som uppvisar de största negativa förändringarna av FoU-medel jämfört med den preliminära statistiken är Försvar och samhällets krisberedskap, Internationellt bistånd och Regional utveckling. FoU-anslagen inom Försvar och samhällets krisberedskap samt Regional utveckling är cirka 600 miljoner kronor lägre medan Internationellt bistånd nu ligger på 624 miljoner jämfört med tidigare 1,2 miljarder. De lägre nivåerna beror på att en mindre andel av anslagen inom dessa områden beräknas gå till FoU baserat på uppgifter från undersökningen Forskning och utveckling i Sverige. Vissa anslag som tidigare till viss del använts för FoU har enligt de nya uppgifterna inte använts för FoU under 2023.

Nära hälften av FoU-anslagen gick till lärosätena under 2023

Statistik över statliga budgetanslag för FoU ger också en inblick i statens prioriteringar på forskningsområdet genom att klassa FoU-medel efter socioekonomiska ändamål enligt nomenklaturen för analys och jämförelse av vetenskapliga program och budgetar (NABS 2007).

Under 2023 gick 19,4 miljarder kronor, 43 procent, av de statliga budgetanslagen för FoU till allmänvetenskaplig utveckling hos universitet och högskolor. Nivån är lägre jämfört med den preliminära statistiken, där FoU-medel uppgick till 21,5 miljarder. Det förklaras till stor del av att medel för klinisk forskning under anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning nu redovisas under det socioekonomiska ändamålet Hälsa. I statistiknyheten Statliga anslag till forskning och utveckling 2024, avseende preliminär statistik för referensåret 2024, redogörs bakgrunden till beslutet. Faktiska medel för forskning till lärosätena är 49 miljoner kronor lägre jämfört med den preliminära statistiken.

Andra socioekonomiska ändamål som förändras mellan den preliminära och slutliga statistiken i fördelningen av FoU-medel är Energi samt Industriell produktion och teknik. FoU-medel som syftar till förbättring av produktion, förvaring, distribution och hushållning av alla energislag går från att utgöra 2 procent av totala FoU-medel till 6 procent medan FoU-medel som syftar till förbättringar av industriell produktion och teknik samt industriella produkter och dess framställning minskar med 2 procentenheter, från 4 till 2 procent. Omfördelningen beror framför allt på förändrad rapportering från Energimyndigheten i undersökningen Forskning och utveckling inom den offentliga sektorn med referensår 2023.

Transnationellt samordnad FoU

Statistiken mäter också den del av de statliga budgetanslagen för FoU som riktar sig till att stödja transnationellt samordnad FoU. Statistiken omfattar bidrag i tre kategorier: transnationella offentliga FoU-utförare (ex. Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) m fl), Europaomfattande transnationella offentliga FoU-program (projekt inom Horisont 2020 och Horisont Europa), och bi- eller multilaterala offentliga FoU-program som inrättats mellan Sverige och minst ett annat EU-land.

Som andel av totala FoU-medel har bidrag till transnationellt samordnad FoU varierat mellan cirka 4 och 7 procent. Sedan år 2012 har andelen ökat med 2,25 procentenheter, från 4,39 till en topp på 7 procent år 2023. Den största ökningen skedde mellan 2022 och 2023 och beror primärt på att Vetenskapsrådet gett ökade bidrag till internationella forskningsinfrastrukturer inom bi- eller multilaterala offentliga FoU-program.

Fakta

Preliminär statistik för referensåret 2023 publicerades den 30 mars 2023 och baserades på innehållet i den beslutade budgetpropositionen. Den slutliga statistiken baseras på slutliga anslagsmedel som tillkommit i beslutade ändringsbudgetar.

Undersökningen bygger på data om anslagsnivåer och FoU-koefficienter som härleds från undersökningarna Forskning och utveckling inom den offentliga sektorn respektive universitets- och högskolesektorn. FoU-koefficienterna anger FoU-andelen i varje anslagspost. För preliminär statistik avseende referensåret 2023 baserades koefficienterna på data från 2021 medan den slutliga statistiken basereras på FoU-koefficienter avseende 2023. I 2023 års undersökning har många statliga myndigheter rapporterat lägre nivåer av utlagd FoU jämfört med 2021 vilket har lett till att många statsanslag nu har lägre FoU-koefficienter. För mer information om undersökningens utformning se Statistikens framställning under Dokumentation på Statliga anslag till forskning och utveckling.

Uppgifter om transnationellt samordnad FoU samlas in via en enkät som riktar sig till forskningsfinansiärer.

Statistiken följer de riktlinjer som utarbetats av OECD och publicerats i Frascatimanualen, Guidelines for Collecting and Reporting Data on Research and Experimental Development, Frascati Manual (OECD, 2015). Statistiken produceras enligt EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197 och statistiken levereras till Eurostat.