Det visar en ny rapport som SCB har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget om att attrahera och behålla internationell kompetens ”Work in Sweden”.

Mellan 2001 och 2023 har 110 900 arbetskraftsinvandrare från tredje land folkbokfört sig i Sverige. Av dessa var 64 200 personer kvar i Sverige år 2023 och arbetade.

– Det är ett betydande tillskott av kompetens till arbetsgivare i Sverige, kommenterar nationalekonom Fredrik W. Andersson.

Av de som folkbokförde sig 2023 var 6 800 personer sysselsatta samma år. Hälften hade ett yrke som kräver fördjupad högskolekompetens eller ett chefsyrke (hög kvalifikationsnivå) och en tredjedel hade ett yrke med krav på kortare eftergymnasial utbildning eller en gymnasial utbildning (medel kvalifikationsnivå). 18 procent hade ett yrke utan krav på utbildning eller saknade yrkesuppgift.

Fler högkvalificerade över tid, men minskning 2023

Antalet arbetsinvandrare som folkbokförde sig 2022 respektive 2023 som var sysselsatta invandringsåret minskade från 7 600 personer år 2022 till 6 800 personer år 2023.

– Det kan förklaras av att antalet med yrken som kräver hög kvalifikationsnivå minskade med 1 000 personer mellan 2022 och 2023, säger analytiker Paula Kossack.

Sett över en längre period har antalet som är sysselsatta invandringsåret och som hade en hög kvalifikationsnivå ökat mycket över tid och nådde en topp 2019. Antalet minskade i samband med pandemin, men nådde en ny topp 2022.

Antalet med medel kvalifikationsnivå ökade också till och med 2019 för att sedan sjunka under pandemin. Därefter har dock antalet bara ökat sakta och det har inte kommit upp till samma nivå som innan pandemin igen.

Antalet inom yrken med låg kvalifikationsnivå har varierat något över tid, men har under hela perioden legat under 1 000 personer respektive år.

Utvecklingen har ett likartat mönster för kvinnor som för män.

Fakta om arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES

Bland de som folkbokförde sig i Sverige 2023 var 71 procent män och 29 procent kvinnor. De flesta arbetskraftsinvandrare var unga. Medianålder år 2023 var 33 år. Merparten av arbetskraftsinvandrarna kom från Asien, följd av Europa utanför EU/Norden. Den största gruppen arbetskraftsinvandrare kom från Indien (27 procent), följd av Kina, Turkiet, Balkanländer utanför EU, Iran, Storbritannien, Ryssland, Brasilien och USA.

Fler stannar längre i Sverige och arbetar

Andelen arbetskraftsinvandrare som är kvar i Sverige året efter att de folkbokfört sig har ökat över tid, från 64 procent år 2001 till 92 procent år 2022. Även andelen som är kvar i Sverige efter 3, 5 och 10 år har ökat. År 2022 var 73 procent kvar av de som folkbokförde sig tre år tidigare, 65 procent av de som kom 5 år tidigare och 53 procent av de som kom 10 år tidigare.

Sysselsättningsgraden har ökat över tid och var som högst bland de som invandrade 2021. Bland dem var 89 procent sysselsatta 2022. Det var samma för kvinnor som för män.

– Både statistiken över kvarvaron i Sverige och andelen sysselsatta är justerade för att personer lämnar Sverige utan att avregistrera sig i folkbokföringen, förklarar analytiker Paula Kossack. Med den metod vi använder kanske vi tar bort några personer för mycket, men det är klart bättre än att inte göra någon justering alls. Då skulle det se ut som att fler var kvar i Sverige, men att en lägre andel var sysselsatta.

Störst andel av arbetskraftsinvandrarna 2022 som också var sysselsatta 2022 arbetade inom branschen programvaruproducenter och datakonsulter. Sett till yrken är IKT- och ingenjörsyrken vanligast. Inom gruppen ingenjörer och civilingenjörer finns en klar dominans av personer från Indien, följd av Turkiet och Kina. Andelen från Indien är ännu större inom IKT-yrken. I de flesta större yrken var medianårsinkomsten högre för arbetskraftsinvandrare än för kärnarbetskraften.

Arbetskraftsinvandrare från tredje land – Delrapport i regeringsuppdraget Work in Sweden (pdf)