Färdigheter bland unga vuxna
Starkt samband mellan resultat i grundskolan och färdigheter senare i livet
Statistiknyhet från SCB 2026-05-27 8.00
Det finns ett starkt samband mellan resultat från grundskolan och färdigheter inom läsning och räkning senare i livet. Ju högre resultat från grundskolan desto högre färdigheter senare i livet. Det gäller både för kvinnor och män och både inom läsning och räkning. Men inom räkning är det en större andel av männen än av kvinnorna som uppnår de högsta kunskapsnivåerna oavsett resultat från grundskolan.
En persons färdigheter och kompetens utvecklas i skolan, genom studier och i yrkeslivet. Det finns ett starkt samband mellan kunskaper från årskurs 9 i grundskolan och färdigheter som behövs i vuxenlivet inom läsning och räkning. Ju högre genomsnittsbetyg en person har från årskurs 9 desto högre är de genomsnittliga färdigheterna senare i livet. Det här gäller både de som är 16–24 år och de som är 25–34 år vid mättillfället av färdigheterna.
Högre färdigheter med stigande resultat från grundskolan
Beskrivning av diagrammet
Den genomsnittliga poängen i räkning var ungefär 70 poäng högre bland de som hade högst genomsnittliga betyg jämfört med de med lägst genomsnittliga betyg. Det gäller både de som var 16–24 och 25–34 år vid mättillfället.
– Personer i åldern 25–34 år har hunnit utveckla sina färdigheter genom både vidare utbildning och arbete. Trots detta är sambandet mellan kunskaper i 15-års åldern och personens färdigheter senare i livet tydligt, säger Lotta Larsson, utredare på SCB.
Även om man tar hänsyn till unga vuxnas bakgrund och utbildning, kvarstår ett starkt positivt samband mellan resultat från grundskolan och färdigheter senare i livet bland 16–24 åringar och 25–34 åringar.
Större andel män än kvinnor med höga kunskapsnivåer i räkning
Färdigheterna skiljer sig till viss del mellan kvinnor och män. Inom räkning är den genomsnittliga poängen högre för männen än för kvinnorna, 290 bland männen och 277 bland kvinnorna. Även andelarna inom olika kunskapsnivåer skiljer sig åt mellan könen, då andelen med höga färdigheter är högre bland männen jämfört med bland kvinnorna.
Män har högre kunskapsnivå i räkning
För både kvinnor och män syns ett positivt samband mellan resultat från grundskolan och räknefärdigheter i vuxen ålder. Både bland kvinnor och män är andelen med mycket goda färdigheter (nivå 4 och 5) i räkning betydligt större bland de med högst genomsnittliga betyg från grundskolan, jämfört med dem med lägst genomsnittliga betyg.
Oavsett resultat från grundskolan finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män i andelen som uppnår goda eller mycket goda kunskapsnivåer (3, 4 och 5) i räkning.
– Det är en signifikant större andel av männen än av kvinnorna som uppnår de högsta kunskapsnivåerna i räkning. Det här gäller inom samtliga fyra betygsgrupper från grundskolan, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.
Inga tydliga skillnader i färdigheter mellan personer med svensk och utländsk bakgrund bland de med höga betyg från grundskolan
En tredjedel av de unga vuxna i Sverige har utlandsk bakgrund. Både inom läsning och räkning är den genomsnittliga poängen lägre bland de med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund.
Vid en uppdelning av de unga vuxna utifrån deras genomsnittliga betyg från grundskolan syns att skillnaderna i färdigheter mellan de med svensk och utländsk bakgrund minskar med stigande betyg.
Inga tydliga skillnader i färdigheter bland de med höga betyg från grundskolan
Definitioner och förklaringar
PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är en OECD-undersökning som bedömer kunskaper och färdigheter hos vuxna när det gäller att läsa, räkna och lösa problem. Inom varje område tilldelas personer poäng på en skala från 0 till 500. Skalorna har delats in i olika kunskapsnivåer, definierade av bestämda poängintervall och av svårighetsgraden på uppgifterna.
I statistiken har resultaten från undersökningen kombinerats med resultat från grundskolan i from av genomsnittligt betyg från årskurs 9. I analysen ingår unga vuxna personer som var i åldern 16–34 år när PIAAC 2023 genomfördes och har genomfört årskurs 9 i svensk skola. Det här innebär att utrikes födda i åldersgruppen som har anlänt till Sverige sent och därmed inte genomfört årskurs 9 i Sverige inte ingår i analyserna. Analyserna omfattar 84 procent av samtliga i åldersgruppen.
Meritvärden per person beräknas genom att summera betygsvärden för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Sedan beräknas det genomsnittliga betyget genom att dividera med 16.
Betygssystemen som använts är olika för 16–24 åringar och 25–34 åringar och går därför inte att direkt jämföra mellan yngre och äldre. De genomsnittliga betygen från grundskolan har därför delats in i kvartiler som representerar 25 procent av samtliga i befolkningen i respektive åldersgrupp.
Mer utförlig statistik finns publicerad i en temarapport