Sveriges BNP
Senast uppdaterad: 2024-04-26
BNP, bruttonationalprodukten, är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. BNP beskriver storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster och uppgår årligen till flera tusen miljarder kronor.
På denna sida
- BNP senaste året
- Långsiktig utveckling av BNP
- BNP per capita
- BNP-utveckling på kvartal
- BNP uppdelat på sektorer
BNP senaste året
Det kanske vanligaste avseende BNP är att man tänker på värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige under ett år. Denna siffra redovisas ofta i miljoner kronor.
Sveriges BNP
Helår, miljoner kronor
| BNP, Bruttonationalprodukt till marknadspris | |
|---|---|
| 2023 | 6 206 525 |
Långsiktig utveckling av BNP
Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar.
När tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med minskar efterfrågan på varor och tjänster. Då måste företagen anpassa sig till det och producera mindre. Det leder till att BNP växer långsammare eller minskar, såsom under finanskrisen.
Årsutvecklingen av BNP
Senaste 30 åren, miljoner kronor
| År | BNP, Bruttonationalprodukt till marknadspris |
|---|---|
| 1994 | 1 764 662 |
| 1995 | 1 904 968 |
| 1996 | 1 957 833 |
| 1997 | 2 048 077 |
| 1998 | 2 153 545 |
| 1999 | 2 266 545 |
| 2000 | 2 408 790 |
| 2001 | 2 504 799 |
| 2002 | 2 603 441 |
| 2003 | 2 701 423 |
| 2004 | 2 825 999 |
| 2005 | 2 927 141 |
| 2006 | 3 117 514 |
| 2007 | 3 312 151 |
| 2008 | 3 391 889 |
| 2009 | 3 324 151 |
| 2010 | 3 551 531 |
| 2011 | 3 704 835 |
| 2012 | 3 724 512 |
| 2013 | 3 804 994 |
| 2014 | 3 963 683 |
| 2015 | 4 231 745 |
| 2016 | 4 402 732 |
| 2017 | 4 582 907 |
| 2018 | 4 792 294 |
| 2019 | 5 033 443 |
| 2020 | 5 020 978 |
| 2021 | 5 464 876 |
| 2022 | 5 865 211 |
| 2023 | 6 206 525 |
BNP per capita
Det är helårsvärdet för BNP som, delat per invånare, ger BNP per capita. Detta nyckeltal kan, omräknat i exempelvis dollar, användas som en jämförelse av ett lands relativa välstånd.
BNP per capita
Helår, tusen kronor
| BNP per capita, TKR | |
|---|---|
| 2023 | 586 |
BNP-utveckling per kvartal
Snarare än årssiffror är det den mer frekventa kvartalsstatistiken som används när det kommer till rapportering och analysering av BNP-tillväxt i procent. Denna ger en snabbare uppskattning av den ekonomiska utvecklingen på kort sikt och mäts i volym för att exkludera priseffekter.
BNP-tillväxt i procent, kvartal
Jämfört med samma kvartal året innan
| BNP, marknadspris | |
|---|---|
| 2024K2 | 0,5 |
BNP uppdelat i sektorer
BNP ger inte några indikationer om i vilka delar av ekonomin som det sker tillväxt eller nedgång. En hårklippning, ett nytt kylskåp och en ambulansfärd värderas på samma sätt.
Som andel av BNP svarar offentliga myndigheter som vård, polis och skola för närmare 20 procent. En klar majoritet av BNP utgörs av näringslivets produktion av varor och tjänster. Fram till 1980 stod varuproducenterna för den största delen. Åren därefter bidrar bland annat teknisk utveckling och globalisering till att tjänsteproducenterna står för en allt större del av BNP.
BNP fördelat på sektorer
Helår, miljoner kronor
| 2022 | |
|---|---|
| BNP till marknadspris | 5 865 211 |
| produktskatter | 686 334 |
| produktsubventioner | 28 112 |
| varuproducenter | 1 469 980 |
| tjänsteproducenter | 2 649 558 |
| hushållens icke-vinstdrivande organisationer | 63 436 |
| offentliga myndigheter | 1 024 015 |
Via länken Visa i Statistikdatabasen ovan går det att plocka ut årsvärden för en mängd delsektorer efter önskemål. Eftersom statistiken är så detaljerad släpar den efter något tidsmässigt.
Tjänstesektorn är spretig och innefattar exempelvis handel, transport och datatjänster. Den inbegriper bland annat även finans- och försäkringsverksamhet samt fastighetsbolag.
Varusektorn domineras av tillverkningsindustrin, men innehåller bland annat även byggverksamhet och jord- och skogsbruk. Inom offentlig sektor går det att bryta ned produktion på stat, region och kommun.