Undersökningen ger underlag för ekonomiska jämförelser av till exempel konsumtion, produktion, investeringar, prisnivåer och levnadskostnader mellan olika länder.

Köpkraftsparitetstal, PPP, anger det antal enheter av varje valuta som ger samma köpkraft i respektive land. Paritetstalen gör det möjligt att jämföra värden för olika länder i enheter med samma köpkraft. Paritetstalen är med andra ord omräkningstal som eliminerar skillnaderna i prisnivå länderna emellan. PPP utnyttjas i första hand vid volymjämförelser men har också fått stor användning för att jämföra prisnivåer (både totalt och för olika varugrupper) och levnadskostnader.

Undersökningen är världsomspännande. På global nivå verkar Världsbanken:s International Comparison Programme (ICP). Sverige ingår – liksom övriga 26 EU-länder samt Norge, Island, Schweiz, Turkiet, Kroatien, Makedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Serbien – i den ländergrupp som administreras av Eurostat (EU:s  statistikbyrå). OECD administrerar undersökningen för övriga OECD-länder.

Bland undersökningens viktigare användare återfinns olika EU-organ, internationella organisationer (FN, OECD, Världsbanken, IMF), regeringskansliet, institut för ekonomisk analys, enskilda forskare, journalister, företag samt privatpersoner.

Eurostat publicerar årligen köpkraftspariteter och prisnivåindex, både på BNP-nivå och för olika varugrupper. Definitiva resultat publiceras med tre års eftersläpning, semi-preliminära resultat med två års eftersläpning och preliminära resultat med ett års eftersläpning. Publicering äger rum varje år i december både i Eurostats publikationsserie Statistics in Focus (SiF) och i Eurostats databas.

Eurostat publicerar även ”Nowcast” (prognos) som baseras på preliminära uppgifter för referensåret med fem månaders eftersläpning.

Eurostat publicerar även enskilda undersökningsresultat som avser hushållens individuella konsumtion med ett års eftersläpning.

Samråd om uppgiftsinsamlingen har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR).

De lämnade uppgifterna skyddas enligt 9 kap 4 § sekretesslagen (SFS 1980:100). Det innebär att uppgifter från enskilda företag eller annan uppgiftslämnare inte ska kunna identifieras vid publicering. Uppgifterna insamlas inte för något annat ändamål än för produktion av statistisk.