Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilka typer och mängder av livsmedelsavfall och andra restprodukter som uppkommer i livsmedelsindustrin. Resultatet används som underlag till beslutsfattare och myndigheter.

Undersökningen utförs av SCB och IVL Svenska Miljöinstitutet, som båda är en del av Svenska MiljöEmissionsData (SMED). Uppdragsgivare är Naturvårdsverket.

I undersökningen ingår ca 500 arbetsställen

Uppgifterna avser den del av avfallet som är livsmedelsavfall samt andra restprodukter som hade kunnat bli livsmedel. I undersökningen ges svar i typ av livsmedelsavfall och typ av andra restprodukter samt mängd.

De uppgifter som efterfrågas gäller för det arbetsställe som anges i brevet och i webblanketten.

Undersökningen skickas ut 31 mars 2023. Sista svarsdag är den 21 april 2023.

Vad menas med arbetsställe?

Arbetsställe är en arbetsplats som finns på en faktisk, geografisk adress. Mindre företag har ofta bara ett arbetsställe, det vill säga företag och arbetsställe är samma sak, medan större företag i regel har flera arbetsställen.

Hur vet jag vilket arbetsställe som frågorna gäller?

Information om arbetsstället finns i brevet i webblanketten. Där står även arbetsställenumret (CFAR), vilket är samma nummer som används i redovisningen av kontrolluppgifter till Skatteverket.

Vi registrerar inte uppgifter om livsmedelsavfall eller andra restprodukter, hur gör jag då?

Avfallsentreprenörerna som hämtar avfallet brukar kunna lämna en sammanställning av vad det är för avfall. Det kan även finnas information på deras fakturor som du kan utgå från. Du behöver avgöra om avfallet är livsmedelsavfall eller inte. Viss guidning finns i blanketten och du kan även ringa eller maila oss, kontaktuppgifter finns under rubriken ”Kontakta oss”.

Livsmedelsavfall eller andra restprodukter?

Livsmedelsavfall avser alla livsmedel^[1] både fasta och flytande som har blivit avfall^[2]. Har råvaran eller produkten gått in i livsmedelsproduktionen och sedan blir avfall, räknas avfallet som livsmedelsavfall. Sådant som rimligen inte skulle kunna konsumeras av människor och blir avfall anses inte vara livsmedelsavfall. Livsmedelsavfall går vanligtvis till biogasproduktion, komposteras eller går till förbränning.

Andra restprodukter avser restprodukter som kunnat bli livsmedel men som inte blir livsmedelsavfall. Det inkluderar biprodukter^[3] som skulle kunnat bli livsmedel från livsmedelsproduktionen. Det innebär sådant som utan bearbetning används till annat än livsmedel till exempel djurfoder, gödning eller insatsvara till annan tillverkning.

[1] Med livsmedel menas alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor. Livsmedel definieras i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002

[2] Med avfall menas alla föremål eller ämnen som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall definieras i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG

[3] Vägledning kring vad som är biprodukt finns på Naturvårdsverkets hemsida ”Avfall eller biprodukt (naturvardsverket.se). ” Definitionen styrs av 15 kap 1 § miljöbalken

Resultatet av undersökningen publiceras på Naturvårdsverkets webbplats under våren 2024. På Naturvårdsverkets webbplats finns även tidigare resultat publicerade.

Naturvårdsverkets webbplats

För uppgifter om livsmedelsavfall gäller uppgiftsskyldighet enligt avfallsförordningen (2020:614) 7 kap. § 9. Det innebär att det är en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter. Uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid redovisning kommer inga enskilda företag att kunna identifieras. Uppgifter om andra restprodukter är frivilliga.

Samråd har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR).