Yrkesregistret med yrkesstatistik 2014:

Städjobb vanligt bland utrikes födda

Statistiknyhet från SCB 2016-03-16 9.30

Städare var det vanligaste yrket bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden år 2014. I denna grupp var år 2014 nästan två av tre män i yrket utrikes född och nästan varannan kvinna. Det motsvarar 15 procent av alla anställda.

I denna redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96).

Bättre statistik med modern yrkesindelning

Av de 4 214 600 anställda på den svenska arbetsmarknaden i åldrarna 16-64 år var 15 procent utrikes födda år 2014. De vanligaste yrkena bland utrikes födda var Städare. Yrket var klart kvinnodominerat bland utrikes födda med 69 procent kvinnor. Av de 15 vanligaste yrkena bland utrikes födda var det störst mansdominans bland, Buss- och spårvagnsförare med 94 procent män. Restaurang- och köksbiträden var det yrket som hade den jämnaste könsfördelningen av de 15 vanligaste yrkena bland utrikes födda, med 49 procent kvinnor och 51 procent män.

Det vanligaste yrket för utrikes födda män var Lager- och terminalpersonal och för utrikes födda kvinnor var Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende det vanligaste yrket. Det näst vanligaste yrket både bland utrikes födda män och kvinnor var Städare, där 65 procent av de 16 500 männen i yrket och 46 procent av de 52 600 kvinnorna var utrikes födda.

De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikes födda 16–64 år, 2014

Yrke^[1]	Totalt	Antal inrikes födda	Antal utrikes födda	Antal utrikes födda kvinnor	Antal utrikes födda män
Städare	69 100	34 000	35 000	24 300	10 800
Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende	136 000	105 600	30 300	26 900	3 500
Restaurang- och köksbiträden m.fl.	61 000	41 300	19 700	9 800	10 000
Vårdbiträden	76 900	57 300	19 600	14 900	4 600
Personliga assistenter	68 100	51 800	16 300	11 600	4 700
Barnskötare	77 200	63 200	14 000	12 700	1 300
Lager- och terminalpersonal	73 400	60 100	13 300	2 400	10 900
Grundskollärare	94 500	82 400	12 100	8 500	3 600
Kockar och kallskänkor	37 200	26 300	10 900	4 300	6 700
Buss- och spårvagnsförare	23 100	13 600	9 500	600	9 000
Maskinställare och maskin- operatörer, metallarbete	46 300	38 000	8 300	1 200	7 200
Övriga kontorsassistenter och sekreterare	76 300	68 100	8 200	6 100	2 100
Butikssäljare, fackhandel	89 300	81 200	8 200	4 500	3 600
Butikssäljare, dagligvaror	70 800	63 000	7 800	4 400	3 300
Mjukvaru- och system- utvecklare m.fl.	64 200	56 500	7 800	1 900	5 900
Totalt	4 214 600	3 571 600	643 000	313 600	329 400

1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK2012) på fyrsiffernivå. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

Skillnad i könsfördelning bland chefer inom utbildning

Från och med 2014 års redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96). Tidigare har man bara kunnat se chefer inom utbildning sammanslaget i yrkesregistret. I SSYK 2012 kan man se cheferna inom utbildningsväsendet uppdelat i tre grupper. Cheferna inom utbildning var en kvinnodominerad grupp, med 68 procent kvinnor och 32 procent män. Bland Chefer inom grund-, gymnasieskola samt vuxenutbildning var fördelningen nästan densamma, 63 procent kvinnor och 37 procent män. Bland Chefer inom förskoleverksamhet var fördelningen 89 procent kvinnor och 11 procent män. Inom den mindre gruppen Övriga chefer inom utbildning var könsfördelningen jämn med 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Anställda chefer efter verksamhetsområden 16–64 år, 2014

Yrkesgrupp^[1]	Antal kvinnor	Antal män	Andel kvinnor	Andel män
Ekonomi- och finanschefer	8 800	7 900	53	47
Personal- och HR-chefer	4 800	2 900	62	38
Förvaltnings- och planeringschefer	3 800	6 500	37	63
Informations-, kommunikations- och PR-chefer	1 900	1 400	57	43
Försäljnings- och marknadschefer	8 600	22 200	28	72
Övriga administrations- och servicechefer	7 500	11 600	39	61
IT-chefer	2 800	9 000	24	76
Inköps-, logistik- och transportchefer	2 200	7 900	22	78
Forsknings- och utvecklingschefer	1 300	3 700	26	74
Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet	2 100	6 300	25	75
Fastighets- och förvaltningschefer	600	2 200	22	78
Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva	1 200	14 700	8	92
Produktionschefer inom tillverkning	2 000	13 000	13	87
Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl.	100	500	12	88
Chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning	6 200	3 700	63	37
Chefer inom förskoleverksamhet	3 600	500	89	11
Övriga chefer inom utbildning	400	400	48	52
Chefer inom hälso- och sjukvård	8 100	2 600	76	24
Chefer inom socialt och kurativt arbete	2 700	1 100	72	28
Chefer inom äldreomsorg	7 800	1 300	86	14
Chefer och ledare inom trossamfund	200	500	31	69
Övriga chefer inom samhällsservice	7 400	8 600	46	54
Chefer inom bank, finans och försäkring	2 500	4 700	34	66
Hotell- och konferenschefer	700	500	56	44
Restaurang- och kökschefer	2 500	3 900	39	61
Chefer inom handel	2 900	6 800	30	70
Chefer inom friskvård, sport och fritid	300	500	42	58
Chefer inom övrig servicenäring	2 000	4 300	32	68
Totalt	94 800	149 100	39	61

1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012) på tresiffernivå. Alla yrkesgrupper exkl. Politiker och högre ämbetsmän (SSYK 2012 koden 111) samt Verkställande direktörer m.fl. (SSYK 2012 koden 112). Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

Utrikesfödda mer välutbildade än yrket kräver

Bland de anställda utrikes födda hade 29 procent en eftergymnasial utbildning som var 3 år eller längre, medan motsvarande siffra för inrikes födda var 26 procent. Trots det var utrikes födda i större utsträckning än de inrikes födda anställda i yrken med lägre kvalifikationskrav. 11 procent av de utrikes födda som arbetade i yrken som bara kräver en kortare utbildning eller introduktion hade lång eftergymnasial utbildning. Bland de inrikes födda var motsvarande siffra 3 procent.

Bland personer som arbetar i yrken som normalt kräver en gymnasiekompetens, som arbeten inom bygg eller inom industrin, hade 72 procent av de inrikes födda en gymnasieutbildning, medan motsvarande siffra för utrikes födda var 55 procent. I detta fallet hade en större andel inrikes födda en utbildning som stämmer överens med utbildningskravet för yrket än utrikes födda.

Andel anställda utrikes födda efter yrkets kvalifikationskrav 16–64 år, 2014

Yrkeskvalifikation	För- gymnasial utbildning	Gymnasial utbildning	Kort efter- gymnasial utbildning	Lång efter- gymnasial utbildning o forskar- utbildning	Okänd utbildning
Ledningsarbete	5	24	17	51	3
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens	1	7	11	77	4
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande	6	30	21	41	3
Gymnasiekompetens	16	55	14	13	3
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion	33	40	12	11	4
Uppgift saknas	22	34	14	18	12
Antal anställda utrikes födda	94 200	247 700	89 400	186 000	25 700

Totalsiffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

Andel anställda inrikes födda efter yrkets kvalifikationskrav 16–64 år, 2014

Yrkeskvalifikation	För- gymnasial utbildning	Gymnasial utbildning	Kort efter- gymnasial utbildning	Lång efter- gymnasial utbildning o forskar- utbildning	Okänd utbildning
Ledningsarbete	4	31	22	43	0
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens	1	11	18	69	0
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande	5	45	25	24	0
Gymnasiekompetens	12	72	11	5	0
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion	21	68	8	3	0
Uppgift saknas	19	56	12	12	0
Antal anställda inrikes födda	309 900	1 790 800	546 900	920 300	3 600

Totalsiffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

Definitioner och förklaringar

Uppgifterna avseende anställda redovisas för de i ålder 16–64 år som klassats som förvärvsarbetande enligt följande definition i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS): alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad 2014. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i ramen. Som anställd räknas också företagare som driver sitt bolag som aktiebolag.

Yrke är klassificerat och grupperat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012).

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras i mars 2017.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Kakor på scb.se