Till innehåll på sidan

Examensgraden inom yrkeshögskolan 2016–2020

Studerande med bra gymnasiebetyg tar i högre grad examen från yrkeshögskolan

Statistiknyhet från SCB 2022-03-15 8.00

Samtidigt spelar den tidigare utbildningsnivån mindre roll för sannolikheten att avsluta en yrkeshögskoleutbildning med examen. Examensgraden varierar stort mellan utbildningsområden och bland de större områden är sannolikheten att avsluta med examen lägst inom områdena Data/IT och Teknik och tillverkning.

Yrkeshögskolan (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som är viktig för kompetensförsörjningen i Sverige och som därför har byggts ut under de senaste åren. Men långt ifrån alla som påbörjar en utbildning avslutar med examen. Genom en statistisk analysmodell belyser vi vilka studerandegrupper som har större eller mindre sannolikhet att ta examen. Statistiken bygger på uppgifter om examensgraden mellan åren 2016 och 2020.

År 2020 hade 71,6 procent tagit examen. Kvinnors examensgrad var 75,8 i jämförelse med 66,1 för män. Skillnaderna mellan könen har minskat de senaste åren.

Högre sannolikhet att ta examen ju högre gymnasiebetyg

Gymnasiebetygen har för analysen delats in i grupper. Enligt den statistiska analysen ökar sannolikheten att ta examen för varje betygsgrupp. Störst skillnad är det mellan de med de lägsta betygen och de med de högsta betygen. Sedan minskar skillnaderna successivt. Sannolikheten skiljer sig dock inte mellan dem med betyg mellan 15,0 och 17,49 och dem i den högsta betygsgruppen.

Examensgrad inom yrkeshögskolan 2016–2020 efter gymnasiebetyg

Diagram: Examensgrad inom yrkeshögskolan 2016–2020 efter gymnasiebetyg

Samtidigt spelar det mindre roll vilken utbildningsnivå de studerande har sedan tidigare. Skillnaderna är små, men det är ändå mer sannolikt att en studerande med gymnasial utbildning tar examen än en studerande som har läst på högskolan innan. Föräldrarnas utbildningsnivå har en i sammanhanget liten påverkan.

Lägst sannolikhet att ta examen från utbildningar inom Data/IT

Analysmodellen belyser att studerande på utbildningar inom utbildningsområdet Data/IT har en lägre sannolikhet att ta examen jämfört med studerande inom de flesta andra utbildningsområden. Examensgraden för studerande inom Data/IT har varit bland de lägsta, men har ökat de senaste åren bland både kvinnor och män och var år 2020 något högre än examensgraden för Teknik och tillverkning.

Studerande inom Teknik och tillverkning har en högre sannolikhet att ta examen än studerande inom Data/IT. Men sannolikheten är lägre för Teknik och tillverkning än för studerande inom de tre andra stora utbildningsområden.

Tidigare studier visar att faktorer kopplade till utbildningen, så som utbildningens kvalitet, har stor betydelse för examensgraden.

Examensgrad inom yrkeshögskolan 2016–2020 efter de fem största utbildningsområdena

Diagram: Examensgrad inom yrkeshögskolan 2016–2020 efter de fem största utbildningsområdena

Fler faktorer som har betydelse för examensgraden

Enligt den statistiska analysmodellen har även följande faktorer ett samband med sannolikheten att ta examen:

  • Sannolikheten att ta examen är mindre på en distansutbildning än en platsförlagd utbildning.
  • Enligt den statistiska analysen är det mer troligt att en kvinna tar examen från en utbildning än en man, givet att de har samma egenskaper avseende de variabler som ingår i modellen.
  • Nationell bakgrund spelar roll för sannolikheten att ta examen. Sannolikheten att ta examen är större bland inrikes än bland utrikes födda.
  • Studerande på utbildningar med många behöriga sökande per plats har en större sannolikhet att ta examen.
  • Enligt den statistiska modellen är sannolikheten att ta examen större för personer som arbetat innan studierna på YH än för personer som inte gjort det.

Följande faktorer är enligt modellen mindre betydelsefulla för sannolikheten att ta examen från yrkeshögskolan:

  • föräldrarnas utbildningsnivå
  • den studerandes ålder
  • vilken typ av gymnasieprogram den studerande hade gått
  • utbildningarnas längd
  • studietakt.

Definitioner och förklaringar

Officiell statistik om yrkeshögskolan

SCB har sedan 2018 ansvar för officiell statistik om yrkeshögskolan. Statistiken om examinerade från yrkeshögskolan bygger på uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan som i sin tur fått uppgifterna inrapporterade från utbildningsanordnarna.

Examinerade

Examinerade avser alla som examinerats från en utbildningsomgång. Examinerade redovisas efter utbildningens avslutsår och inte efter det datum som den studerande faktiskt tagit sin examen. Sena kompletteringar medför viss eftersläpning i statistiken och cirka 100 examinerade beräknas tillkomma till nästa publicering i november 2022.

Examensgrad

Andel examinerade i procent av antagna som bedrivit studier vid utbildningar som ger examen. Sena kompletteringar påverkar examensgraden.

Utbildningsområde

Utbildningsområden avser den indelning av utbildningar i utbildningsområden som Myndigheten för yrkeshögskolan använder. Utbildningsområdena bygger på standarden SUN 2020.

Gymnasiebetyg

Gymnasiebetygenhar räknats om till betygspoäng på följande sätt:

  • Betyg t.o.m. 2012/13 (Lpf 94): IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20
  • Betyg fr.o.m. 2013/14: F=0, E=10, D=12,5 C=15, B=17,5 och A=20.

Den statistiska analysmodellen

Att undersöka hur examensgraden varierar mellan olika typer av utbildningar eller olika grupper av studerande ger värdefull kunskap. Då kan man till exempel se att kvinnor i genomsnitt har högre examensgrad än män och att de med högre betyg från gymnasiet i genomsnitt har högre examensgrad än de med lägre betyg från gymnasiet. Det finns dock en risk att vi drar felaktiga slutsatser om vi enbart använder beskrivande statistik. Det skulle kunna vara så att kvinnor och män skiljer sig mycket i vilka betyg de har från gymnasiet och att kön inte spelar någon roll, men att betyg gör det. För att undersöka detta använder vi en analysmodell där vi kan jämföra examensgraden för studerande som gått liknande utbildningar och som har liknande egenskaper. Det kallas också för att undersöka en variabels samverkan med examensgraden givet att alla andra variabler i modellen hålls konstanta.

Metoden som används för analysen kallas för multipel logistisk regressionsanalys. Syftet med analysmodellen är att identifiera vilka variabler som enligt den statistiska modellen har ett samband med examensgraden. En del i analysen är att undersöka hur variablerna samvarierar med varandra och hur säkra vi kan vara att variablerna faktiskt spelar roll.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Statistik om studerande 2021 publiceras den 24 mars 2022. Statistik om examinerade 2021 publiceras i november 2022. Båda publiceras på www.scb.se/UF0701.

Statistik om sysselsättning och inkomster efter avslutad utbildning publiceras den 30 mars 2022. Statistiken publiceras på www.scb.se/UF0503.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Evalena Andersson

Telefon
010-479 61 50
E-post
evalena.andersson@scb.se

Paula Kossack

Telefon
010-479 60 05
E-post
paula.kossack@scb.se