Undersökningen som publiceras i dag gjordes under 2019, innan coronapandemin bröt ut. Men den visar att flera grupper redan då hade svårt att klara en större utgift utan att låna eller be andra om hjälp. Bland ensamstående med barn saknar nästan varannan person kontantmarginal, jämfört med knappt var tionde sammanboende utan barn.

Yngre vuxna personer har också svårare att klara av en större oförutsedd utgift. I åldersgruppen 25–34 år saknar drygt var fjärde person kontantmarginal jämfört med en av åtta i åldersgruppen 65–74 år.

Fler utrikes födda har svårt att klara oväntade utgifter 

Närmare sex av tio personer i Sverige som är födda utanför Europa saknar marginal för oförutsedda utgifter, jämfört med var sjunde person som är född i Sverige. Andelen har ökat från drygt 40 procent 2008–2009 till nästan 60 procent 2018–2019.

Än finns det inte statistik om hur personers kontantmarginal påverkas under coronapandemin. Siffror från finanskrisen 2008 visar att EU-ländernas hushåll då drabbades på olika sätt. I till exempel Ungern, Irland och Lettland steg andelen personer som inte hade kontantmarginal under flera år efter krisen.

– Efter finanskrisen 2008 var andelen utan kontantmarginal i Sverige ganska oförändrad. I genomsnitt för EU-länderna ökade däremot andelen som inte hade en kontantmarginal från 34 procent 2008 till 40 procent 2012, säger Thomas Helgeson, statistiker på SCB.

Fakta:

SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) görs varje år och beskriver levnadsförhållanden för olika grupper i befolkningen 16 år och äldre i olika avseenden: boende, ekonomi, hälsa, fritid, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och arbetsmiljö, trygghet och säkerhet. En av frågorna i undersökningen handlar om kontantmarginal. Uppgiftslämnarna har fått svara på frågan: Skulle du/ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?

SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC)