Här går vi igenom:

• Stapel- och stolpdiagram
• Linjediagram
• Cirkeldiagram.

Det finns några typer av diagram som används oftare än andra. Stapel- och stolpdiagram används för att visa frekvenser av olika grupper eller kategorier. Linjediagram används för att visa förändringar över tid. Cirkeldiagram används för att visa andelar av en helhet.

Alla diagram går att rita för hand. För det mesta är det en fördel om du använder olika färger för att visa olika saker. I många räkneprogram för persondatorer (som Excel) finns stöd för att konstruera diagram från data i tabeller.

Stolpdiagram – när antal visas på x-axeln

Börja med att titta i frekvenstabellen "Antal katter" nedan. I tabellen presenteras det data vi fick när vi ställde frågan ”Hur många katter har du?” till 40 personer.

När du har din information i en frekvenstabell är stolpdiagrammet lämpligt att använda. Diagrammet har en horisontell axel som du använder för att ange det antal katter som de intervjuade personerna hade. I det här fallet varierade det mellan noll och fyra katter, alltså får vi fem staplar i diagrammet. Den vertikala axeln använder du för antalet observationer, det vill säga, hur många personer hade till exempel en katt? Det kallas också för frekvensen. Därefter ritar du in en stolpe (ett streck) ovanför nollan, ettan, tvåan, trean och fyran i diagrammet som anger hur många personer som valt det svarsalternativet.

Personer med antal katter

Frekvenstabell "Antal katter"

Innehållet i frekvenstabellen innebär att tre personer inte har någon katt, 19 personer har en katt, tio personer har två katter, sex personer har tre katter och två personer har fyra katter.

Stapeldiagram – när kategorier visas på x-axeln

En kategori är en grupp av något slag. Det kan till exempel vara en klass med elever. Om vi delar in en skolas alla elever i klasser har vi alltså gjort en kategorisering av eleverna.

I vårt stolpdiagram hade olika personer olika många katter. Tänk nu om vi vill visa hur många katter eleverna i olika klasser har. Då behöver vi ett stapeldiagram. I stapeldiagrammet visar staplarnas höjd hur många det är av varje sak eller observation. Staplarna ska vara lika breda.

Vi har tagit reda på hur många katter eleverna i olika klasser har. Svaren är inlagda i frekvenstabellen Namn på tabellen. Antal katter visas på y-axeln, och klassernas (de olika kategoriernas) namn visas på x-axeln.

Antal katter hos elever i olika klasser

Linjediagram – utveckling över tiden

Linjediagram använder du då du vill visa data som är uppmätta vid olika tidpunkter. Precis som i de andra diagrammen utgår du från information som du har i tabeller. Linjediagrammet har en horisontell axel där du skriver tiden och en vertikal axel där du skriver dina mätvärden.

Det är viktigt att du har samma avstånd mellan varje markering på axlarna. Annars ser det ut som om det är större eller mindre skillnad mellan mätpunkterna än vad det faktiskt är.

För varje tidpunkt då du gjort en observation ritar du en punkt i diagrammet på den höjd som motsvarar observationens värde. Mellan punkter drar du räta linjer. Eftersom du drar räta linjer mellan observationerna kan du inte se temperaturen som ligger mellan två punkter. Vi har ju bara mätt temperaturen klockan 9 på morgonen.

Under en vecka mäts temperaturen utomhus klockan 9 på morgonen varje dag. Resultaten i linjediagrammet är hämtade från tabellen med temperaturmätningar.

Temperaturmätningar under en vecka

Tabellen för diagrammet:

Ibland kanske du inte vill börja graderingen på en axel från noll. Antag att det var högsommar under mätveckan. Då är det naturligare att hålla sig över 10°C. Den vertikala axeln "veckas" då i början så att du hoppar över en bit av den linjen.

Cirkeldiagram – när du vill visa andelar

Det är vanligt att vi vill visa procentandelar av en helhet. Då täcker hela cirkeldiagrammet 100 procent av det du mäter, och varje del i diagrammet täcker sin procentandel av den helheten.

Eftersom ett helt cirkelvarv är 360 grader ska medelpunktsvinkeln för varje sektor vara lika många procent av 360 grader som observationerna utgör. Även här utgår du från information som du har i tabeller.

Betyg från provsmakning av glass

På en glassprovning sätter provsmakare betyg på glassen Blåhallon. Betygen sätts in i tabeller och presenteras sedan i ett cirkeldiagram.

För att kunna rita cirkeldiagrammet beräknas först hur stor andel varje betyg utgör av alla satta betyg.

Totalt har det satts 42 + 86 + 105 = 233 betyg.

Sedan räknar vi ut medelpunktsvinkeln för varje sektor i cirkeln. Om 18 % av betygen är Inte god så bör Inte gods del av cirkelsektor vara 18 procent av 360 grader (det vill säga 18 procent av ett helt varv). Likadant räknar vi för alla betygen.

Nu är det dags att rita cirkeln med hjälp av en passare och varje sektor med hjälp av en gradskiva.