SCB har i alla tider arbetat med röjandekontroll i individstatistiken för att säkerställa att sekretessbelagda uppgifter inte ska kunna röjas. Enligt offentlighets- och sekretesslagen får det inte vara möjligt att genom statistiken identifiera en enskild individ, ett hushåll eller ett företag, eller avslöja något om deras personliga eller ekonomiska förhållanden.

Det finns ett flertal metoder som kan användas för att göra statistiken möjlig att redovisa utan att man röjer sekretessbelagda uppgifter. När man väljer metod för röjandekontroll utformas skyddet så att man får ett fullgott skydd, utan att informationsvärdet minskar i onödan.

Bakgrund

SCB tillämpar idag ett antal olika metoder för röjandekontroll. Om samma statistikvärden är publicerade i olika produkter kan de ha röjandekontrollerats på olika sätt, vilket i praktiken ökar risken för att information om någon röjs. Det har därför länge efterfrågats en enhetlig metod.

En vanlig metod, främst inom företagsstatistiken men även delvis i den individbaserade statistiken, är undertryckning. Undertryckning innebär att celler med för hög röjanderisk döljs (primärundertryckning). Därefter döljs även andra celler (sekundärundertryckning) för att undvika att de primärundertryckta cellerna ska gå att härleda med hjälp av marginalerna. Om statistiken presenteras med många olika indelningar kan det krävas omfattande sekundärundertryckningar för att skydda ett litet antal primärundertryckta celler, vilket kan innebära en relativt stor informationsförlust. Det är en av anledningarna till att undertryckning nu ersätts med CKM i den individbaserade statistiken.

I dagens digitala samhälle, där alltfler uppgifter om enskilda individer finns tillgängliga digitalt, ökar risken för röjande av enskilda individer. Den som vill kan relativt enkelt hämta uppgifter från olika myndigheter och andra offentliga verksamheter och kombinera dem. Därför stärker SCB nu skyddet av sekretessbelagda uppgifter genom att byta röjandekontrollmetod för de individbaserade statistikprodukterna.

Val av skyddsmetod

Vilken skyddsmetod för röjandekontroll som används beror på vilken typ av tabell det rör sig om. Läs mer om några av de vanligaste metoderna för röjandekontroll under Statistiska metoder.

Skyddsmetoder för röjandekontroll

Införande av Cell Key Method (CKM) i individbaserad statistik

SCB har beslutat att all registerbaserad totalräknad individstatistik ska använda CKM som röjandekontrollmetod. CKM är en röjandekontrollmetod för frekvenstabeller som bygger på totalräknade uppgifter. Metoden innebär att en liten och kontrollerad slumpmässig osäkerhet automatiskt tillförs statistikvärdena i samband med framställningen. Metoden gör det möjligt att redovisa detaljerad statistik utan att behöva dölja statistikvärden, eller göra delar av redovisningen mindre detaljerad. Läs mer om CKM under Statistiska metoder.

Skyddsmetoder för röjandekontroll

SCB använder redan CKM i Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) som redovisades första gången i maj 2022. Metoden används för den registerbaserade folk-och bostadsräkningen Census 2021, enligt rekommendationer från Eurostat. För SCB:s övriga produkter inom den individbaserade statistiken kommer metoden införas successivt utifrån nedan preliminära tidsplan.

Tidsplan

Följande anslagsprodukter ska införa CKM under 2025 och 2026:

• Befolkningsstatistiken (mars 2025)
• Hushållens boende (april 2026)
• Demografisk analys (maj 2026)

Därefter kommer även följande anslagsprodukter att påbörja utredningsarbete om ett eventuellt införande av röjandekontrollmetod:

• Röstberättigade (2027)
• Valdeltagandeundersökningen (2027)
• Nominerade och valda (preliminärt 2027)
• Förtroendevalda (preliminärt 2027)

Inkomster och skatter har implementerat CKM under 2024 för redovisningen av sammanräknad förvärvsinkomst och nettoinkomst. Statistiken avser 2022. I januari 2025 sker den första publiceringen av ny statistik sedan CKM infördes. Den avser 2023.

CKM införs även i de delar av uppdragsverksamheten som rör individbaserad statistik.

Så påverkas statistiken av införandet av CKM

Vid CKM tillförs statistiken en liten slumpmässig osäkerhet på ett kontrollerat sätt, utan att bidra med skevhet i statistiken. Det sker genom att samtliga statistikvärden, inklusive totaler, som är större än noll justeras med ett litet negativt eller positivt heltal. Vissa statistikvärden justeras med noll och lämnas alltså oförändrade. En följd av metoden är att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Till exempel överensstämmer inte nödvändigtvis den redovisade totalen för kvinnor och män med summan av de redovisade statistikvärdena för kvinnor respektive män. SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Läs mer om hur statistiken påverkas under Statistiska metoder.

Skyddsmetoder för röjandekontroll

Så påverkas tidsserier, API:er och sparade frågor

Framöver kommer många tabeller i Statistikdatabasen, SSD, att bygga på en ny tabellstruktur. Detta är en följd av att det blir fler bakomliggande deltabeller när CKM införs. Det leder till att det inte går att fortsätta uppdatera befintliga SSD-tabeller. Därför kommer det att finnas länkar till både den äldre och den nya versionen av samma SSD-tabell på webbplatsen. För att ta ut långa tidsserier krävs alltså uttag från två olika tabeller i SSD. Statistik som redan publicerats kommer inte att påverkas av införandet av CKM.

Alla gamla API-länkar i SSD kommer att fungera även framöver. För att få tillgång till den nya statistiken som laddas in i nya tabeller behöver dock användarna komplettera med ytterligare ett API-anrop, som är riktat mot den nya tabellen. Detsamma gäller för sparade frågor i SSD.