Att bli förälder har länge setts som en mer eller mindre självklar del av livet. Samtidigt väljer allt fler i västvärlden att skjuta upp barnafödandet, eller helt avstå från att skaffa barn. Det finns olika skäl till det. I media lyfts allt oftare klimatet som en anledning. Det finns också de som väljer att avstå barn utifrån personliga preferenser. Här fokuserar vi på hur nöjdheten i livet påverkas av att ha barn i hushållet. Vi tittar på personer som är mellan 20-65 år gamla och som svarat att de har bra eller mycket bra hälsa. Vi har också uteslutit personer som lever i allvarlig materiell fattigdom, eftersom problem med hälsan och ekonomiska svårigheter kan påverka hur nöjd man är med livet.

I hela befolkningen 20-65 år är andelen som är mycket nöjd med livet 38 procent. Sammanboende är mer nöjda med livet än ensamboende. 43 procent av dem är mycket nöjda med livet, jämfört med 29 procent av alla ensamboende.

Allra nöjdast är sammanboende som bor utan barn. Bland dem är 52 procent mycket nöjda med livet. Det går att jämföra med de som bor ihop med någon och har barn under 18 år i hushållet, där 41 procent är mycket nöjda med livet.

Att ha barn som är 18 år och äldre gör ingen större skillnad. De sammanboende med barn som är 18 år och äldre hemma är varken mer nöjda eller missnöjda med livet än de andra grupperna.

I grupperna sammanboende och ensamboende utan barn kan det också finnas personer som är föräldrar, men som av någon anledning inte bor med sitt barn. Den här analysen fokuserar på nöjdhet utifrån om man bor med eller utan barn i sitt hushåll.

Det finns skillnader utifrån kön. Kvinnor som är sammanboende utan barn är de som är mest nöjda med livet. Bland dem är 56 procent mycket nöjda med livet, jämfört med 42 procent för sammanboende kvinnor med barn under 18 år.

Män tenderar att vara mindre påverkade av att bo med barn än vad kvinnor är. För män verkar det istället vara av större betydelse att bo ihop med någon än att ha barn i hushållet.

DINK:s mest nöjda med ekonomin

Ens ekonomiska situation kan också påverka hur nöjd man är med livet. Ensamstående oroar sig generellt mer för sin ekonomi än sammanboende. Och personer med barn oroar sig mer än de utan barn.

Det finns en amerikansk term för gruppen sammanboende utan barn. De kallas för ”DINK”, vilket står för ”double income, no kids”. Översatt till svenska menas det att de har dubbel inkomst, men inga barn. Denna grupp anses ofta vara köpstark och ekonomiskt stabil. De har gemensamt färre utgifter tack vare att de bor ihop, och slipper de stora kostnaderna som barn innebär.

Sammanboende utan barn är de som i störst utsträckning är mycket nöjda med sin ekonomi. 59 procent av dem är mycket nöjda med sin ekonomiska situation, jämfört med 34 procent av sammanboende med barn under 18 år.

Barnfria nöjdare med fritiden

Sammanboende med barn är minst nöjda med hur mycket fritid de har jämfört med andra grupper.

Bland sammanboende utan barn är 37 procent mycket nöjda med den tid de har till fritid och sånt de tycker om att göra. Bland sammanboende med barn under 18 år är samma andel endast 16 procent. Även de som är sammanboende och har barn som är 18 år och äldre i hushållet är mer nöjda med sin fritid. Av dem uppger 31 procent att de är mycket nöjda med tid till sånt de tycker om att göra.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män i någon av grupperna kopplat till nöjdheten över sin fritid.

Relationer till andra människor påverkar vårt välbefinnande och mående. Sammanboende svarar i högre utsträckning att de är nöjda med sina relationer än ensamboende. Det gäller oavsett om de har barn eller inte.

Bland de som inte har barn är kvinnor mer nöjda med sina relationer än män. Det gäller oavsett om de är sammanboende eller ensamboende.

Allra nöjdast med sina relationer är sammanboende kvinnor utan barn. Av dem svarar 75 procent att de är mycket nöjda med sina relationer. Jämfört med 60 procent av männen i samma situation.

Barn tar mycket resurser i anspråk, både tid och pengar. Det visar bland annat SCB:s tidsanvändningsundersökning som senast gjordes 2010. Framför allt småbarnsföräldrar utför en större mängd hemarbete än de som inte har barn. Det gäller även i hög grad föräldrar i allmänhet. Kvinnor lägger betydligt mer tid på hemarbete generellt och barnomsorg jämfört med män.

Kvinnor är också i större utsträckning än män hemma när barnen är sjuka. Under 2018 gick 62 procent av ersatta dagar för vård av barn till kvinnor. Medan 38 procent av dagarna gick till män, enligt Försäkringskassans statistik.

Tittar vi på alla faktorer samtidigt blir resultatet tydligt. Allra nöjdast med livet, sin ekonomi, tid till nöjen och relationer är sammanboende utan barn.

Fakta

Analysen bygger på undersökningarna för levnadsförhållanden (ULF/SILC). Under 2018 ställdes frågor om hur nöjd man är med olika aspekter av ens liv. Frågorna ställdes inom hela EU och analysen bygger på undersökningen gjord i Sverige.

Faktorerna ekonomi, tid till fritid och nöjen samt relationer finns med i analysen. Ingår gör de i befolkningen som är mellan 20-65 år gamla och som har bra eller mycket bra självskattad hälsa. Vi har även uteslutit personer som lever i allvarlig materiell fattigdom, eftersom ekonomiska svårigheter såväl som hälsoproblem kan påverka hur nöjd man är med olika aspekter i livet.

Med hemmavarande barn menas i den här analysen barn under 18 år. Där det är relevant har vi även tittat på hemmavarande barn som är 18 år och äldre.

Vi har inte delat upp statistiken på om man är sammanboende med en person av samma eller annat kön.

SCB har också mätt frågan om man är lycklig, men svaren gäller endast för senaste månaden. Måttet nöjdhet mäter istället hur nöjd man är med olika aspekter i allmänhet. Därför har vi valt att fokusera på det i den här analysen. Men också svaren om lycklighet visar samma tendens. Bland sammanboende utan barn har 82 procent varit lyckliga för det mesta eller hela tiden den senaste månaden. Bland sammanboende med barn under 18 år är andelen 74 procent. För ensamboende utan barn 63 procent och ensamboende med barn under 18 år 59 procent.

Uppgifter om hushåll är hämtade från folkbokföringsregistret.

Definitioner

Självskattad hälsa mäts med frågan: Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet? Bra hälsotillstånd definieras som att man svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågan, där de övriga alternativen är ”någorlunda”, ”dålig” och ”mycket dålig”.

Allvarlig materiell fattigdom är att inte har råd med en viss levnadstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer kan betala skulder och oförutsedda utgifter, har tillräcklig uppvärmning i bostaden och har råd med en veckas semester per år samt en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag. Utöver det räknas också kapitalvaror som bil, tvättmaskin, tv och telefon in. I Europa 2020-målen definieras allvarlig materiell fattigdom som oförmågan att kunna betala för minst fyra av de nio posterna.

Nöjdhetsbegreppen

I samtliga fall gäller analysen de som svarat 9-10 enligt skalan 0-10.

Mycket nöjd med livet mäts med frågan: Hur nöjd är du på det hela taget med ditt liv nuförtiden?

Mycket nöjd med sin ekonomi mäts med frågan: Hur nöjd är du på det hela taget med din/ditt hushålls ekonomiska situation?

Mycket nöjd med tid till det man gillar att göra på fritiden mäts med frågan: Hur nöjd är du på det hela taget med hur mycket tid du har till sådant du tycker om att göra (på din fritid)?

Mycket nöjd med relationer till andra människor mäts med frågan: Hur nöjd är du på det hela taget med dina relationer med familj, vänner, grannar och andra människor du känner?