Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, jämför hur flera länder värderar lön efter utbildningsnivå. Bland de nordiska länderna ser det ungefär likadant ut. Danmark, Sverige och Norge har liknande mönster av lönenivå, medan Finlands lönenivå för högre utbildning är närmare OECD:s genomsnitt.

En eftergymnasial utbildning om minst två år ger enligt OECD:s snitt 54 procent högre lön än en gymnasial utbildning, medan samma utbildningsnivå i Sverige ger cirka 22 procent högre lön, för en person som arbetade heltid under 2018.

Lönenivå (före skatt) efter land och utbildningsnivå

I diagrammet är gymnasial utbildning referensgrupp och har basindex 100. Lönenivån för övriga utbildningsnivåer jämförs med den gymnasiala nivån.

Avser personer 25-64 år som under 2018 arbetat 100 procent under hela året.
Källa: OECD, Education at a Glance 2020, indikator A4.

Förskollärare har olika utbildningsnivå i olika länder

Att yrkesutbildningar ligger på olika utbildningsnivåer i olika länder påverkar också lönen. Förskolläraryrket i Sverige har en tre och ett halvt år lång högskoleutbildning, och samma är det i Norge och Danmark. Men i Finland kan lärare i förskolan ha utbildning på både kandidat- och masternivå.

I Polen, Frankrike och Portugal är förskollärarutbildningen på masternivå, medan den i flera länder ligger på lägre nivå än på kandidatnivå. I Slovakien behöver man endast en gymnasial utbildning för att arbeta som förskollärare. 

Medicin ger högst lön och konst och media ger lägst lön

Bland utbildningarna på högskolenivå har medicin högst lönenivå i Norden och även i de flesta av OECD:s medlemsländer. Likaså har juridik och rättsvetenskap inte helt oväntat en hög lönenivå.

Konst och media är den utbildningsinriktning som har lägst lönenivå i samtliga nordiska länder. I Sverige och Norge är lönenivån för konst och media på högskolenivå till och med lägre än för gruppen med gymnasial utbildningsnivå. Pedagogik och lärarutbildningar har också mycket låg lönenivå med tanke på att det i Norden är längre högskoleutbildningar. Lönenivån i Norge och Sverige är nära 100 vilket betyder att genomsnittslönen är lika med lönen för gymnasial utbildningsnivå. Även i Finland och Danmark är det låga lönenivåer för lärarutbildningar.

När det gäller naturvetenskap är Sveriges lönenivå anmärkningsvärt låg, även i relation till övriga nordiska länder. Genomsnittslönen för en svensk eftergymnasial utbildning på minst två år inom naturvetenskap är bara 17 procent högre i Sverige jämfört med på gymnasial utbildningsnivå. Motsvarande värde för de andra nordiska länderna är mellan 40-50 procent högre lön för motsvarande utbildning.

När det gäller löneskillnader mellan utbildningsinriktningar så ingår inte bara heltidsarbetande utan även deltidsarbetande i den här analysen.

Norge mest likt Sverige – men har fortfarande högre löner för många utbildningar

Norge är det land som liknar Sverige mest när det gäller lönenivåer, men för flera inriktningar ligger Norge klart högre. I medicin, naturvetenskap, juridik och rättsvetenskap, företagsekonomi, handel och administration samt humaniora har Norge klart högre lönenivå än Sverige.

Det är svårt att ge en förklaring till varför lönenivån är lägre i Sverige, eftersom det är ett samspel av flera saker i ländernas system för utbildning och arbetsmarknad. Men det verkar finnas ett negativt samband mellan andelen högutbildade i ett land och lönenivån för högutbildade.

Fakta om statistiken

Med lön avses lite förenklat penningintäkter för utfört arbete. Lönen redovisas på årsbasis och före skatt. Utbetalningar som är arbetsrelaterade som exempelvis bonusar, semestertillägg och sjuklön från arbetsgivare inkluderas i lönen. Men sociala transfereringar från Försäkringskassan ingår inte. För egenföretagare räknas näringsinkomst och inkomst från fåmannaföretag som redovisas som inkomst av tjänst.