Hur bra elever presterar i skolan beror på många olika saker. Föräldrarnas utbildning är något som spelar in, då det kan påverka i vilken utsträckning eleven får stöd och uppmuntran hemifrån.

Elever med utländsk bakgrund har ofta sämre förutsättningar än elever med svensk bakgrund. Deras föräldrar har oftare lägre utbildning och lägre inkomst. Boendesituationen kan också se annorlunda ut jämfört med elever med svensk bakgrund.

Flickor får generellt sett högre betyg än pojkar, oavsett vilken bakgrund de har. Vissa grupper flickor med utländsk bakgrund, bortsett från nyinvandrade, presterar bättre i skolan än pojkar med svensk bakgrund.

Den här analysen tittar på elever i årskurs 9, både på deras bakgrund och olika socioekonomiska faktorer, för att kunna se i vilken utsträckning faktorerna påverkar deras betyg.

Flickor har högre betyg än pojkar oavsett bakgrund

Flickor har högre betyg än pojkar i grundskolan. Det genomsnittliga meritvärdet var 244 för flickor och 219 för pojkar som gick ut årskurs 9 åren 2016–2018. Det skiljer alltså i genomsnitt 25 poäng mellan pojkar och flickor.

Det finns också skillnader i skolresultat mellan elever med olika bakgrund, där elever med svensk bakgrund har högre betyg än de med utländsk bakgrund.

Skolresultaten för elever med utländsk bakgrund varierar beroende på om de är födda i Sverige, har bott en längre tid i Sverige eller har invandrat nyligen. De elever som har bott här en kortare tid har lägst genomsnittligt meritvärde, 154 poäng. Jämfört med elever med svensk bakgrund är skillnaden 86 poäng.

Oavsett bakgrund har flickor högre betyg än pojkar. Om vi jämför meritvärde efter både kön och bakgrund märks att vissa grupper av flickor med utländsk bakgrund har högre betyg än pojkar med svensk bakgrund.

Genomsnittligt meritvärde efter kön och bakgrund

 

Diagrammet visar elever som fick slutbetyg från årskurs 9, 2016–2018.

Källa: Skolverkets register över grundskolans slutbetyg.

Bakgrunden är inte avgörande för meritvärdet

Genom en statistisk metod har vi kunnat titta på vad som spelar in när det kommer till elevernas prestation i skolan och jämna ut skillnaderna mellan olika grupper. Vi har tagit hänsyn till exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomstnivå, familjens boendesituation och skolans genomsnittliga meritvärde.

Resultaten under den statistiska modellen som använts visar att det inte har så stor betydelse för skolprestationen om man är född i Sverige eller född utomlands, bortsett från om man nyligen har invandrat.

För elever födda i Sverige, med båda föräldrarna födda utomlands, skulle det genomsnittliga meritvärdet vara något högre än för elever med svensk bakgrund, om grupperna hade haft samma socioekonomiska förutsättningar. Detsamma gäller för utrikes födda elever som invandrat mer än 4 år tidigare.

De som är födda utomlands, och som bott en kortare tid i Sverige, har även med hänsyn till olika socioekonomiska förutsättningar lägre meritvärde. Det kan dels bero på att det kan ta tid att lära sig svenska och att komma in i det svenska skolsystemet.

I diagrammet visas skillnaden av de modellberäknade värdena mellan elever med olika bakgrund hade sett ut, om alla grupper hade haft samma socioekonomiska förutsättningar.

Beräknad skillnad i meritvärde för elever med utländsk bakgrund jämfört med elever med svensk bakgrund

 

 

Fakta

I analysen ingår elever som har fått ett betyg enligt det svenska betygsystemet läsåren 2015/2016, 2016/2017 och 2017/2018. Elever som invandrat mindre än 2 år innan de avslutat årskurs 9 har exkluderats. Totalt ingår 300 200 individer i analysen.

Meritvärdet innefattar betyg i moderna språk och som språkval tillsammans med de 16 bästa betygen i övrigt. Betygen översätts till poäng, där exempelvis E motsvarar 10 poäng och A 20 poäng. Det högsta möjliga värdet är 340 poäng.

Med föräldrar avses här elevernas vårdnadshavare.

Genom statistiska metoder skattas (predikteras) effekten av olika faktorer på det meritvärde en elev uppnår under årskurs 9. Metoden som används är en linjär regressionsanalys. Hänsyn tas både till egenskaper hos eleven (som föräldrarnas utbildningsnivå, inkomstnivå och boendesituation) och elevens skola (skolans genomsnittliga meritvärde). För modelluppskattade värden används modell 5 i minirapporten ”Elever i årskurs 9 med högutbildade föräldrar presterar bättre”.