I Undersökningarna av levnadsförhållanden från 2018-2019 uppger personer med funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra att de har en dålig hälsa och har haft behov av vård. Att sträva efter en god och jämlik hälsa i hela befolkningen slås fast av de så kallade folkhälsopolitiska målen.

8 procent av personer med funktionsnedsättning uppger att de inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, när de fick frågan om hur de upplevt sitt vårdbehov de senaste 12 månaderna. För personer som har minst två funktionsnedsättningar är det ungefär tre gånger så vanligt att inte ha fått läkarvård trots behov jämfört med andra i befolkningen.

Andel (%) som inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, de senaste tolv månaderna

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

Siffrorna skiljer sig också åt mellan olika typer av funktionsnedsättningar. För personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest anger runt 15 procent att de vid något tillfälle inte fått läkarvård trots behov. Bland personer med hörselnedsättning är motsvarande andel 6 procent.

Varför vissa inte har fått läkarvård när de behövt det kan bero på många olika saker. Det kan till exempel vara så att man själv har valt att inte söka vård trots behov. Nästan två av fem personer med funktionsnedsättning har uppgett att man inte fått läkarvård för att väntetiden varit för lång.

Samma mönster inom tandvård

Även inom tandvården finns skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Nära 5 procent anser att de inte har fått tandvård vid varje tillfälle trots behov, vilket är en dubbelt så hög andel jämfört med övriga i befolkningen. Den vanligaste orsaken till utebliven tandvård inom båda grupperna uppges vara att man inte hade råd.

Bakgrund väger in

Tittar man på vårdbehoven utifrån bakgrund så skiljer det sig också om man har svensk eller utländsk bakgrund.

Bland de personer med funktionsnedsättning som har svensk bakgrund uppger 7 procent att de vid något tillfälle inte har fått läkarvård trots behov, medan motsvarande andel för personer med utländsk bakgrund är 12 procent.

Det ser också olika ut mellan grupperna om man tittar på hälsa. Bland personer med funktionsnedsättning och svensk bakgrund skattar 11 procent sin hälsa som dålig. Motsvarande siffra bland personer med utländsk bakgrund är 19 procent. Bland övriga i befolkningen finns det ingen skillnad i andel med dålig hälsa utifrån bakgrund.

Andel (%) med självskattad dålig hälsa, utifrån bakgrund.

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

Den relativa skillnaden mellan svensk och utländsk bakgrund är större inom gruppen personer med funktionsnedsättning än vad den är i övriga befolkningen.

Fakta och definitioner

Uppgifterna från Undersökningarna av levnadsförhållanden bygger på självrapporterad data och avser en persons egen uppfattning om hur man behövt vård, men inte fått eller sökt det vid varje tillfälle av olika anledningar.

Gruppen personer med funktionsnedsättning avser personer med:

• synsvårigheter
• hörselnedsättning
• nedsatt rörelseförmåga
• svåra besvär av astma och/eller allergi
• svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
• i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga
• stora problem p.g.a. dyslexi och/eller dyskalkyli
• neuropsykiatrisk diagnos

Gruppen personer med minst två funktionsnedsättningar avser personer som har minst två av ovanstående funktionsnedsättningar.

För mer detaljerad information om frågorna som ligger till grund för att här definiera gruppen personer med funktionsnedsättning, se om statistiken.pdf (scb.se)

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser