Att folkmängden i våra kommuner har ökat respektive minskat i olika grad sedan början på 1950-talet, och urbaniseringens roll i detta, har vi undersökt i en artikel tidigare i år. När vi nu riktar vårt fokus specifikt mot de senaste 40 åren, är det andra kommuner som sticker ut som de största klättrarna i den befolkningsmässiga rangordningen.

– Mellan 1982 och 2022 är det flera nybildade kommuner som har klättrat många placeringar när det gäller folkmängd, säger Rasmus Andersson, statistiker på SCB.

Utbrytarkommunerna har klättrat mest

Den kommun som har stigit flest placeringar i rangordningen mellan 1982 och 2022 är Knivsta, där folkmängden under de senaste 40 åren har ökat med 132 procent. Det kan jämföras med befolkningsökningen i hela Sverige som under samma period var 26 procent.

– Av de tio kommuner som klättrat flest placeringar på rangordningen har fyra bildats efter 1982. Gnesta och Trosa tillhörde tidigare Nyköpings kommun och bildade egna kommuner 1992. Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och Knivsta, Sveriges yngsta kommun, bildades 2003 genom en utbrytning från Uppsala kommun, säger Rasmus Andersson.

Av de kommuner som brutit sig loss är det i praktiken bara Nykvarn som är en helt ny kommun, då både Gnesta, Trosa och Knivsta varit egna kommuner före kommunreformerna under 1970-talet.

Även Vaxholm, som efter Knivsta har klättrat flest placeringar de senaste 40 åren, har varit med om en kommundelning under perioden. Österåker bröt sig ur Vaxholm och bildade en egen kommun 1983.

Skärgårdskommuner med växande tätorter

– Vaxholm tillsammans med Värmdö och Ekerö utgör alla skärgårdskommuner i Stockholms absoluta närhet. Flera tidigare fritidshusområden och småorter med färre än 200 invånare på öarna har över tid växt till större tätorter inom kommunerna, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB.

Gemensamt för flera av de kommuner som stigit i rang sedan 1982 är att de klassificeras som pendlingskommuner nära storstad eller större stad, enligt Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) kommungruppsindelning. Samtliga av de nio kommuner som klättrat flest placeringar klassificeras som pendlingskommuner. Strömstad, på plats 10, hör till gruppen landsbygdskommuner med besöksnäring.

De tio kommuner som har stigit mest på den befolkningsmässiga rangordningen 1982–2022

Kommun	Kommungrupp	Rang 1982	Rang 2022	Förändrad rang 1982-2022
Knivsta	Pendlingskommun nära större stad	240	124	116
Vaxholm	Pendlingskommun nära storstad	274	191	83
Trosa	Pendlingskommun nära större stad	236	162	74
Nykvarn	Pendlingskommun nära större stad	266	193	73
Värmdö	Pendlingskommun nära storstad	124	59	65
Habo	Pendlingskommun nära större stad	243	178	65
Höör	Pendlingskommun nära mindre tätort	202	140	62
Gnesta	Pendlingskommun nära större stad	249	195	54
Ekerö	Pendlingskommun nära storstad	141	91	50
Strömstad	Landsbygdskommun med besöksnäring	222	173	49

Små förändringar på topp tio

Listan över de tio befolkningsmässigt största kommunerna 2022 är i flera avseenden lik tio i topp-listan för 1982. Till skillnad från de befolkningsmässiga förändringarna mellan 1951 och 2021 är det ingen kommun som har fallit ifrån, de har endast ändrat inbördes ordning.

– Bland klättrarna finns Linköping, Örebro och Helsingborg. Norrköping är den kommun på topp 10 som dalat flest placeringar, från en femteplats 1982 till att 40 år senare vara nionde folkrikast, säger Rasmus Andersson.

Jönköping, i 2022 års rangordning på plats tio, har sedan 2017 närmat sig Norrköping på platsen ovanför och gick enligt SCB:s månadsstatistik om Norrköping i folkmängd under januari 2023. Mycket talar därför för ett skifte på niondeplatsen när år 2023 summeras. Vid slutet av 2022 var antalet invånare i Norrköpings kommun sex personer fler än i Jönköpings kommun.

Från 1951 till 2021 var det Stockholm, Göteborg och Malmö som låg oförändrade i topp. När de senaste 40 åren summeras från 1982 till 2022 kan även Uppsala läggas till på fjärdeplatsen, som varit stabil över tid.

Tio i topp-kommuner i landet utifrån en befolkningsmässig rangordning, 1982 och 2022

Kommun	Rangordning 1982	Rangordning 2022
Stockholm	1	1
Göteborg	2	2
Malmö	3	3
Uppsala	4	4
Linköping	7	5
Västerås	6	6
Örebro	8	7
Helsingborg	10	8
Norrköping	5	9
Jönköping	9	10

Landsbygdskommuner har tappat i rang

– Mellan 1982 och 2022 minskade folkmängden i 127 av Sveriges 290 kommuner. I en kommun, Rättvik, var antalet invånare detsamma som för 40 år sedan. Befolkningsminskningen har varit störst i Kramfors, där folkmängden minskat med 8 200 personer, eller 31 procent, säger Rasmus Andersson.

De kommuner som haft de största relativa befolkningsminskningarna är landsbygdskommuner i Norrbottens och Västerbottens län. Störst är den relativa befolkningsminskningen i Åsele kommun där folkmängden minskat med 39 procent, följt av Dorotea (-38 procent), Överkalix (-37 procent) och Sorsele (-37 procent). Ingen av de fyra kommunerna hade några höga placeringar 1982, och deras förändringar på rangordningen efter folkmängd är därför små.

– Den kommun som har dalat mest i rangordningen är Strömsund. Kommunen befann sig 1982 på den övre halvan, på plats 133. År 2022 hade Strömsund fallit 69 placeringar, till plats 202, säger Rasmus Andersson.

Gemensamt för de kommuner som fallit mest i rang sedan 1982 är att de klassificeras som landsbygdskommuner enligt SKR:s kommungruppsindelning, vilket är fallet för nio av de tio kommuner som dalat flest placeringar. Hofors, på plats sex, klassificeras som pendlingskommun nära mindre tätort.

Tidigare bruksorter har fallit mycket

Åtta av de tio kommuner som har fallit mest har haft en stor del av sin näring från tidigare skogsbruk eller järnbruk.

– Strömsund, Torsby, Härjedalen och Kramfors är kommuner med förankring inom skogsindustrin och sågverk, som påverkats av industriomvandlingen över tid. I dag har flera av dem i stället en utbyggd turismverksamhet, säger Stefan Svanström, och fortsätter:

– För kommunerna Hällefors, Hagfors, Hofors och Bengtsfors har delar av näringslivet utgjorts av järnbruk och senare stål- och tillverkningsindustri som också påverkats av strukturomvandlingar och den stålkris som påverkade Sverige under sent 1970-tal.

De tio kommuner som har fallit mest på den befolkningsmässiga rangordningen 1982–2022

Kommun	Kommungrupp	Rang 1982	Rang 2022	Förändrad rang 1982-2022
Strömsund	Landsbygdskommun	133	202	-69
Ånge	Landsbygdskommun	168	235	-67
Hagfors	Landsbygdskommun	134	196	-62
Filipstad	Landsbygdskommun	157	213	-56
Torsby	Landsbygdskommun	146	200	-54
Hofors	Pendlingskommun nära mindre tätort	177	225	-48
Härjedalen	Landsbygdskommun med besöksnäring	172	215	-43
Bengtsfors	Landsbygdskommun	189	231	-42
Kramfors	Landsbygdskommun	91	133	-42
Hällefors	Landsbygdskommun	216	257	-41

 

 

Länkar

När Sveriges sockenkommuner blev stora

Så har kommunernas folkmängd förändrats under 70 år

Informationspanel – kommunernas rangordning efter befolkning (arcgis.com)

Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2022 enligt indelning 1 januari 2023 

SKR:s kommungruppsindelning

Fakta om statistiken

Uppgifterna om kommunernas rangordning för befolkningen har hämtats från Registret över totalbefolkningen (RTB) och bygger på uppgifter från Skatteverkets folkbokföring. Uppgifterna avser befolkningen den 31 december årligen. För att kunna jämföra olika år har kommungränserna justerats enligt gällande indelning den 1 januari 2023.
Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) kommungruppsindelning är en indelning i nio olika grupper utifrån bland annat kommunens befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur.

I texten har tal över 1 000 avrundats till närmaste 100-tal.