Boendesegregation innebär att människor med olika socioekonomiska förutsättningar lever geografiskt åtskilda från varandra.

– Studier visar att boendesegregationen har ökat i Sverige och att låginkomsttagare och höginkomsttagare är de som lever mest segregerat, säger Karin Lundström, demograf på SCB.

Områden utifrån socioekonomiska förutsättningar

I den här undersökningen har olika områden i landet delats in utifrån socioekonomiska utmaningar och förutsättningar, där områdestyp 1 har stora utmaningar och områdestyp 5 har mycket goda förutsättningar.

– Drygt 13 procent av Sveriges befolkning lever i områdestyp 1 eller 2. Här är det vanligare med lägre utbildnings- och inkomstnivåer, fler bor i hyresrätt och andelen personer med utländsk bakgrund är större jämfört med andra områden, säger Karin Lundström.

I socioekonomiskt blandade områden, områdestyp 3, bor 22 procent av befolkningen. Även här är andelen i hyresrätt och andelen med utländsk bakgrund högre än rikssnittet, men lägre än i områdestyp 1 och 2.

– Den vanligaste områdestypen har goda socioekonomiska förutsättningar, områdestyp 4. Här bor drygt hälften av landets befolkning. Andelen som bor i småhus är högre än i riket som helhet och andelen med utländsk bakgrund är lägre än snittet, säger Karin Lundström.

Ungefär tio procent av befolkningen bor i områdestyp 5. Här är andelen med hög inkomst större än i andra områden och majoriteten bor i småhus. Andelen med utländsk bakgrund är även i dessa områden lägre än snittet för riket.

Olika områdestyper nära varandra i storstäderna

De olika områdestyperna finns i stort sett spridda över hela landet, men de i ytterkanterna, alltså områdestyp 1, 2 och 5, är främst koncentrerade till kommunernas centralorter. I den här analysen fokuserar vi på de tre storstadsregionerna, där områdena generellt sett är mindre till ytan, vilket innebär att områden med olika karaktär ligger relativt nära varandra.

Genom mobildata kan vi få information om var människor befinner sig vid olika tidpunkter och hur de rör sig mellan olika områden. Jämförs befolkningen nattetid och dagtid i storstäder och storstadsnära kommuner kan vi se att befolkningen är mindre under dagtid både i områdestyperna 1 och 5. Befolkningen i områdestyp 4 är i stället större dagtid än nattetid, vilket hänger ihop med att många arbetsplatser finns i de områdena. Ett liknande mönster kan ses i alla tre storstadsregionerna, även om skillnaden i befolkning mellan natt och dag varierar.

Procentuell förändring av antal personer i olika områdestyper dagtid i november 2022 jämfört med samma period nattetid

Likheter och skillnader i storstadsregionerna

Omkring 20 procent av resorna i november 2022 gjordes inom samma område, 76 procent mellan områden inom våra storstadsregioner och 4 procent ut från regionerna.

– Reseandelarna är ungefär desamma i Stockholms- och Göteborgsregionerna, medan en högre andel av resorna i Malmö med omnejd går ut från storstadsregionen, omkring 10 procent. Här har troligtvis närheten till Köpenhamn och Lund betydelse, säger Karin Lundström.

Studerar vi de 76 procent av resorna som går till andra områden inom storstadsregionerna, kan vi se både likheter och skillnader mellan olika områdestyper. Överallt går en majoritet av resorna till områdestyp 4. Som vi sett tidigare är det den vanligaste områdestypen, och det är främst där som befolkningen ökar dagtid.

– Det är till stor del i områden med goda socioekonomiska förutsättningar som människor från olika områdestyper möts. En trolig förklaring är att många arbetar i dessa områden, alltså i områdestyp 4, säger Karin Lundström.

Många reser till områden som liknar det egna

Ett annat mönster är att resor ofta går till ett liknande område. Exempelvis är andelen resor till områdestyp 1, med stora socioekonomiska utmaningar, störst när resan också påbörjats i ett sådant område.

– De som bor i områdestyp 5, med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, är minst benägna att röra sig till andra områdestyper, medan de som bor i områdestyp 1 och 2 oftare rör sig till andra områden. Alla våra tre storstadsregioner visar ett liknande mönster, säger Karin Lundström.

Resor mellan områden inom storstadsregionen, efter områdestyp. Storstäder och storstadsnära kommuner i november 2022

Fakta om statistiken

I den här statistikframställningen har SCB hämtat in och använt sig av anonymiserade och aggregerade rörelsedata från mobilnätet. Den data från mobilnätet som använts är från Telia Crowd Insights och har kalibrerats till SCB:s befolkningsstatistik. SCB har även tillfrågat andra mobiloperatörer, men dessa kontakter har av olika anledningar inte lett till regelbundna dataleveranser. Statistiken är justerad för eventuella skillnader mellan Telias abonnenter och abonnenter från andra operatörer. Denna rörelsedata, som i SCB:s användning fortfarande är under uppbyggnad, visar personer som är folkbokförda i Sverige och har tillsammans med befolkningsstatistiken använts som underlag till denna artikel. Trots justeringen kan datan innehålla vissa osäkra delar.

Storstäder och storstadsnära kommuner är definierade enligt Sveriges Regioner och Kommuners indelning från 2023.

Med områden avses här Regionala statistikområden (RegSO). Sverige delas in i totalt 3 363 områden. Antalet områden i kommunerna varierar från två till 147 områden.

Den tidigare myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos) och SCB har på uppdrag av regeringen tagit fram ett index som belyser hur områden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status. Indexet baseras på andelen med låg ekonomisk standard, andelen med förgymnasial utbildningsnivå samt andelen som är långtidsarbetslösa och/eller har långvarigt ekonomiskt bistånd. Utifrån värdet på det socioekonomiska indexet klassificeras ett RegSO i en av fem områdestyper:

• Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
• Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
• Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Både det socioekonomiska indexet och områdestyperna finns tillgängliga i det webbaserade uppföljningssystemet Segregationsbarometern. Sedan Delmos lagts ned har ansvaret för Segregationsbarometern flyttats till Boverket: Om Segregationsbarometern - Segregationsbarometern (Boverket)

Länkar

Segregationen i Sverige har ökat - Segregationsbarometern (Boverket)