I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur mycket läxor barn har. Det är upp till den enskilda skolan om och hur de vill använda läxor i undervisningen. Att ha läxor kan både innebära för- och nackdelar. En fördel kan exempelvis vara att läxor bidrar till kunskapsutveckling, medan en nackdel kan vara att de skapar stress hos eleverna.

Flickor mer stressade av läxor än pojkar

Att ofta känna sig stressad på grund av läxor och prov är vanligare i gymnasieskolan jämfört med årskurs 6–9, 43 procent mot 37 procent. Andelen som upplever denna stress skiljer sig markant åt mellan könen.

I gymnasieskolan är 58 procent av flickorna respektive 29 procent av pojkarna ofta stressade på grund av läxor och prov. För elever i årskurs 6–9 är motsvarande siffror 50 procent bland flickorna och 25 procent bland pojkarna.

Andel elever som ofta känner sig stressade på grund av läxor och prov

Uppdelat på årskurs 6–9 och gymnasieskolan samt kön

– Det bör noteras att det kan vara svårt att dra några slutsatser om orsakssamband mellan just läxor, prov och stress då det ofta handlar om komplicerade samspel mellan flera olika faktorer. Det kan till exempel finnas andra saker och aktiviteter i bakgrunden som kan bidra till att eleverna känner sig stressade, där läxor och prov bidrar till ytterligare stress. Oavsett dessa andra orsaker visar resultaten att det förekommer stress bland elever och att de själva upplever att denna stress beror på just läxor och prov, vilket i sig är viktigt att beakta, säger Helena Rudander, utredare på SCB.

Mer tid till läxläsning ökar andelen stressade elever

Stress till följd av läxläsning och prov ökar bland elever som ägnar mer tid till läxläsning. Andelen som ofta känner sig stressade på grund av läxor och prov är högre bland elever som lägger fem timmar eller mer i veckan på läxläsning jämfört med elever som lägger färre timmar på sina läxor.

Bland flickor i gymnasieskolan som gör läxor eller pluggar inför prov fem timmar eller mer varje vecka är det 73 procent som upplever denna stress. Motsvarande siffra för pojkar i gymnasieskolan är 40 procent.

Andel elever som ofta känner sig stressade på grund av läxor och prov

Uppdelat på antal timmar per vecka de gör läxor/pluggar inför prov, årskurs 6–9 och gymnasieskolan samt kön

	Ofta stressad på grund av läxor eller prov
	Andel flickor	Felmarginal flickor	Andel pojkar	Felmarginal pojkar
Åk 6-9
0-2 tim	47	±3	25	±2
3-4 tim	50	±3	25	±4
5+ tim	61	±5	31	±6
Gymnasieskolan
0-2 tim	52	±3	26	±3
3-4 tim	58	±4	32	±4
5+ tim	73	±4	40	±6

Antal timmar i veckan som ägnas åt läxor

I undersökningen ingår inga frågor om omfattning eller frekvens av läxor och prov, men det kan vara en av orsakerna som påverkar hur mycket tid som läggs på att göra läxor och plugga inför prov.

Flest elever avsätter 1–2 timmar i veckan till att göra läxor eller plugga inför prov, 47 procent. Lägst andel finns i gruppen elever som avsätter sju timmar eller mer i veckan, 6 procent.

Det är vanligare att flickor än pojkar lägger ner tid på att göra läxor och plugga inför prov. Av diagrammet nedan framgår att andelen flickor är högre i de grupper som lägger ner mest tid på läxläsning. Till exempel är det 33 procent av flickorna som gör läxor och pluggar inför prov 3–4 timmar i veckan mot 26 procent bland pojkarna.

Andel elever uppdelat efter hur många timmar per vecka de gör läxor/ pluggar inför prov samt kön

Elever i årskurs 6–9 och gymnasieskolan. De som inte har eller gör läxor ingår inte i diagrammet.

Yngre elever får oftare läxhjälp

Sex av tio elever har svarat att de ofta får hjälp med läxorna när de behöver det. Att få hjälp med läxorna är vanligare bland yngre elever, där 68 procent i årskurs 6–9 brukar få hjälp med sina läxor jämfört med 48 procent bland gymnasieeleverna.

– Tittar man närmare på hur barn får hjälp med läxläsning skiljer det sig åt beroende på utbildningsnivån hos föräldrarna. Statistiken visar att det är vanligare med läxhjälp bland de barn vars föräldrar har en högre utbildning. Hos barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning får 64 procent av dem hjälp med läxorna vid behov, jämfört med 52 procent av barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, säger Helena Rudander utredare SCB.

Från och med den 1 juli 2022 ska elever i årskurs 4–9 även erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid enligt skollagen. Det innebär att de som vill kan delta och få hjälp av lärare med läxor och annat skolarbete. Denna hjälp sker utöver den ordinarie undervisningen.

Elever tycker det är för mycket prov och läxförhör

Som nämnts tidigare finns det inga lagar eller regler som gäller för läxor. Därmed kan det till exempel vara många läxor för vissa klasser och färre för andra. SCB:s undersökning, Barn-ULF, visar att en av tre elever, 33 procent, ofta tycker att det är för många prov och läxförhör i skolan. Andelen som tycker detta är högre bland flickor, 37 procent, jämfört med 29 procent bland pojkar.

Fakta om statistiken

Resultaten bygger på uppgifter från Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2023, vilken är en urvalsundersökning för barn 12–18 år. I denna undersökning ingår frågor till barn inom flera områden som ekonomi, fritid, hushållssysslor, hälsa, relationer med föräldrar, skolan samt trygghet. Artikeln baseras på de barn som går i årskurs 6-9 samt i gymnasieskolan.

I diagrammen som redovisas ingår även felmarginal som lodräta linjer i staplarna. De skillnader som nämns i texten är statistiskt signifikanta.

Mer statistik från undersökningen finns att hämta i Statistikdatabasen.

Statistikdatabasen