Redaktionellt
Biljetter i lokaltrafiken har stigit mer i pris än bensin under 2000-talet
Senast uppdaterad: 2022-08-24
Bensin har blivit över 70 procent dyrare under 2000-talet. Samtidigt har biljettpriserna i lokaltrafiken ökat nästan dubbelt så mycket.
De senaste tolv månaderna har priserna på 95-oktanig och 98/99-oktanig bensin stigit med 31 respektive 29 procent i Sverige. Dieseln har blivit 40 procent dyrare. Samtidigt har biljettpriserna i lokaltrafiken stigit med 3 procent.
– Priserna på drivmedel har stigit extremt mycket senaste året och har varit den största bidragande faktorn till att inflationen nu är den högsta på nästan 30 år, säger John Eliasson, statistiker på SCB.
Men på lite längre sikt blir bilden av prisutvecklingen en helt annan, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).
Procentuell prisförändring av medelpriset år 2000
Priserna på både bensin och diesel har sedan år 2000 stigit mer än den genomsnittliga prisutvecklingen för den inhemska konsumtionen i Sverige, som stigit med nästan 32 procent. Men sedan år 2012 har lokaltrafiken kört ifrån bensinen och dieseln.
Jämfört med medelpriset år 2000 har 95-oktanig bensin blivit 71 procent dyrare medan priset på 98/99-oktanig bensin stigit med 76 procent. Under samma period har priset på diesel fördubblats – alltså blivit 100 procent dyrare.
– Om man jämför med den allmänna prisutvecklingen enligt KPI har drivmedelspriserna ökat mer än dubbelt så mycket. Det har alltså blivit relativt dyrare med drivmedel, säger John Eliasson.
Men drivmedlen kan ändå inte riktigt mäta sig med prisutvecklingen i lokaltrafiken, där enkelbiljetter och månadskort från de största aktörerna i Sverige, som SL och Västtrafik, ingår i statistiken. Där har priserna stigit med 139 procent sedan år 2000.
– En ökning på 139 procent sedan 2000 är mycket. Och det finns faktiskt andra produkter som har ökat ännu mer i pris, exempelvis el, snus, försäkringsavgifter och dagstidningar, säger John Eliasson.
Fakta: Konsumentprisindex (KPI)
Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige.
Länkar
Konsumentprisindex (KPI) efter produktgrupp, 1980=100. Månad 1980M01–2022M02
Konsumentprisindex (KPI) efter varu-/tjänstegrupp (COICOP), 1980=100. Månad 1980M01–2022M02
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB