Under 1900-talet föddes de flesta barn i Sverige under mars, april och maj. En vanlig förklaring till att många barn föddes under just dessa månader var att de alstrats under midsommarhelgen och den efterföljande sommaren när många varit lediga. Under andra halvan av 1800- och början av 1900-talet var det även vanligt att barn föddes i september, det vill säga nio månader efter julledigheten.

Andel födda per månad i Sverige, 1921–2000

Förskjutning i barnafödandet

Barnafödandet följer relativt stabila säsongsmönster. Vilken tid på året barn föds skiljer sig normalt väldigt lite åt mellan två år. Men dessa mönster förändras långsamt över tid.

– Efter millennieskiftet föds flest barn mellan mars och augusti, vilket betyder att sensommaren och hösten nu har blivit den vanligaste tiden för barnalstrande. Det är en förskjutning jämfört med 1900-talet, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Andel födda per månad i Sverige, 2001–2022

Ändrat arbetsliv och semester

Varför skiljer sig då mönstret åt mellan 1900- och 2000-talet? Det finns ännu inget entydigt svar på varför det numera har blivit vanligare att föda barn på sommaren, men en tänkbar delförklaring kan vara att våra ledigheter och semestrar inte längre är lika bundna till sommarmånaderna.

– Ett förändrat arbetsliv har gjort det möjligt att sprida ut ledigheterna över året på ett annat sätt än tidigare. Och om vi håller fast vid den gamla tesen att ledighet är en bra grogrund för barnalstrande kan det vara en faktor som har betydelse, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Föräldraledighet och barnomsorg

Ytterligare en tänkbar förklaring till att fler barn föds under försommaren och sommaren kan vara sambandet mellan föräldraledighet och barnomsorg.

– Planerar man att få barn under sommarmånaderna kommer barnet att vara ungefär 12-15 månader gammalt när det är dags att börja förskolan i augusti, vilket matchar längden på föräldraledigheten ganska väl, säger Vitor Miranda.

En bidragande faktor till att förskjutningen av barnafödandet dök upp precis i samband med millennieskiftet skulle också kunna vara att rätten till förskola utökades under andra hälften av 1990-talet och att andelen barn som går på förskola sedan dess har ökat kraftigt.

Lägre födelsetal hösten 2022

Hösten 2022 sticker ut lite i födelsestatistiken, då andelen barn födda under september och oktober var lite lägre är under motsvarande månader de föregående åren. Vitor Miranda tycker dock inte att det är något att fästa uppmärksamhet vid.

– Jag skulle inte spekulera för mycket om detta. Det kan handla om naturliga variationer och det gäller bara två månader, säger han.

De tio vanligaste födelsedagarna

SCB:s siffror över de tio vanligaste födelsedagarna under 2022 visar samma trend som under hela 2000-talet, att de flesta barn i Sverige föds på våren och sommaren. Den vanligaste födelsedagen är vanligtvis en vardag, eftersom det är då planerade födslar som igångsättningar och kejsarsnitt äger rum.

Antal födda i Sverige 2022, de tio vanligaste födelsedagarna

Det blir en märkbar skillnad i vilka födelsedagar som är vanligast när vi tittar på personer födda 1945–2021. Här syns tydligt, när vi lägger till personer födda under 1900-talet, att våren under det århundradet dominerade som den årstid då flest barn föddes.

Vanligaste födelsedagen bland födda i Sverige, 2022

Fakta om statistiken

Artikeln bygger på uppgifter om drygt 20 miljoner barn födda i Sverige som har samlats in av SCB sedan 1800-talet.

Länkar

Födda och döda per månad efter kön. År 1851–2022

Ledigheter ger fler barn

Barnafödandet fortsätter nedåt – lägsta på 20 år

Barnomsorgen i Sverige, Skolverket (pdf)