Varje år i maj genomför SCB en partisympatiundersökning där svenska väljare får svara på frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna. Samma fråga ställs också vart femte år inför stundande val till Europaparlamentet.

– Vid de senaste två EU-valen, 2014 och 2019, har de svenska väljarna varit mer osäkra på vilket parti de ska rösta på till Europaparlamentet än om det i stället hade varit riksdagsval, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.

Dubbelt så många osäkra inför EU-val som inför riksdagsval

Inför senaste Europaparlamentsvalet, i maj 2019, var 33 procent av de svenska väljarna osäkra på sitt partival. Det kan jämföras med 16 procent när väljarna vid samma tidpunkt fick frågan: ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?”. 

– Undersökningen visar att andelen osäkra väljare i maj 2019 inför EU-valet var dubbelt så stor som andelen osäkra väljare om det i stället hade varit ett riksdagsval vid samma tidpunkt. Noterbart är dock att andelen osäkra minskar, både avseende EU-val och riksdagsval jämfört med 2014, säger Jonas Olofsson.

Bland den tredjedel av väljarna som var osäkra i det då förestående EU-valet ingick de som inte visste vilket parti de skulle rösta på, de som inte skulle rösta på något parti, eller de som uppgav att de skulle rösta blankt. Jämfört med EU-valet dessförinnan, vid supervalåret 2014 när Sverige röstade både till Europaparlamentet och riksdagen, hade dock andelen osäkra EU-väljare minskat med sju procentenheter. 

Högre andel osäkra väljare när det är riksdagsval samma år

Andelen osäkra väljare till riksdagsval tenderar att vara högre i maj de år när det är riksdagsval samma år som EU-val, jämfört med när så inte är fallet. Men även vid jämförelse med valåren 2018 och 2022, då omkring 20 procent av väljarna till riksdagsvalet var osäkra i maj månad, var andelen osäkra inför EU-valet 2019 alltså högre. Det är även betydande skillnader i valdeltagande mellan de båda valen.

Andel osäkra väljare i EU-val och riksdagsval (om det vore val i dag), Partisympatiundersökningen i maj 2014 och maj 2019. Procent 

– Kvinnor, personer med lägst inkomster, kortare utbildning och utländsk bakgrund uppgav i högre utsträckning att de inte visste vilket parti de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet än män, personer med högst inkomster, längre utbildning och svensk bakgrund. Det är samma grupper som är osäkra även vid riksdagsval, säger Jonas Olofsson.

Vanligast rösta på samma parti i EU-val som i riksdagsval

Av dem som uppgav ett parti som svar på frågan om vad de skulle rösta på om det vore riksdagsval i maj 2019, var det totalt 63 procent som uppgav att de skulle rösta på samma parti även i Europaparlamentsvalet. 

– Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna var de partier med störst andel riksdagsväljare som uppgav att de skulle rösta på samma parti i Europaparlamentsvalet, säger Jonas Olofsson.

Bland de andra partierna var det en något större andel som antingen skulle lägga sin röst på ett annat parti eller som inte visste vilket parti de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet.

Ökande valdeltagande och ökande EU-sympatier 

Andra trender kopplade till de svenska Europaparlamentsvalen rör ett stigande valdeltagande för svensk del, 2019 var det tredje svenska EU-valet i rad med ett ökat deltagande. I det senaste valet blev det svenska valdeltagandet 55 procent, att jämföra med 51 procent i hela unionen. Valdeltagandet i Sverige är därmed fortfarande betydligt lägre vid EU-val än vid val till riksdagen. Över tid har EU-sympatierna ökat bland väljarna. I maj 2023 hade de som var för ett svenskt medlemskap fördubblats till 60 procent jämfört med 1996. 

Fakta om statistiken

Partisympatiundersökningen (PSU) genomförs i maj varje år med ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande cirka 9 000 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns. Svar från dessa personer samlas in genom såväl telefonintervjuer som webbenkät. Före 2023 genomfördes undersökningen i maj och november varje år. 

I PSU ställs bland annat frågor om vilket parti man skulle rösta på om det vore ett riksdagsval de närmaste dagarna. Vart femte år ställs även frågor om vilket parti man skulle rösta på i det kommande Europaparlamentsvalet. Nästa publicering av Partisympatiundersökningen är den 13 juni 2024.

Länkar

Partisympatiundersökningen (PSU)
EU-sympatierna i Sverige har ökat över tid
Rapport: Inför EU-valet 9 juni – 30 år av svenska Europaparlamentsval
De osäkra väljarna blir allt fler