I augusti när kräftfiskesäsongen börjar är det dags för kräftskivor, en traditionell fest i Sverige men även bland den svensktalande befolkningen i Finland och i Norge (där det kallas ”krepselag”). Huvudnumret är förstås kräftorna. Ordet ”kräftskiva” syftar på bordsskivan där kräftorna serveras, ett bord dukat med mat, dryck och förstås kulörta lyktor.

– 2016 var den totala försäljningen av färska kräftor och skaldjur i Sverige 733 miljoner kronor och under 2022 var den 813 miljoner kronor, en ökning med 11 procent. Räknar vi försäljningen per person och år köpte vi under 2022 kräftor och skaldjur för 77 kronor, en ökning med 5 procent jämfört med 2016, säger Louise Eklund, statistiker vid SCB.

Tabell 1. Försäljning av kräftor och skaldjur, 2016 och 2022

Kräftskivans historia

Kräftor och skaldjur har vi alltid ätit. På medeltiden var kräftorna mest festmat för kungligheter och överklassen. Kräftorna serverades då varma som huvudingrediens i olika rätter, som kräftkaka. Kräftor odlades exempelvis i vallgravarna runt Kalmar slott på 1500-talet.

På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spreds kräftätandet till allt fler och man började äta dem på det sätt som vi gör i dag – kokta, kalla och hela, ofta ”i goda vänners lag” på kräftskivor. Den ökade konsumtionen av kräftor ledde till utfiskning och framtvingade en lag år 1889, där premiärdatumet för kräftfiske blev satt till den 7 augusti klockan 17.00. Lagen avskaffades först 1984.

Året runt-konsumtion

Nu kan frysta kräftor köpas året runt, men många håller fortfarande på augustitraditionen. Numera importerar Sverige också mängder av kräftor från länder som Turkiet, Kina och Spanien.

Fakta om statistiken

Uppgifterna är angivna i löpande priser, vilket betyder att ingen justering har gjorts med avseende på om priset har ökat eller minskat. Siffrorna per person är ett snitt på den totala befolkningen i Sverige.

Länk

Allt fler köper kräftor

Källor

Wikipedia: Kräftskiva