Siffrorna i temarapporten är baserade på insamlad data med kvalitetsbrister. AKU har publicerat reviderade siffror här:

Arbetskraftsundersökningarna

I den första temarapporten för 2019 beskrivs arbetsmarknadssituationen för de som invandrat som flyktingar och flyktinganhöriga och som är i åldern 20–64 år. Fokus ligger på att beskriva situationen under 2018 men vissa jämförelser görs även med tidigare år för att visa hur arbetsmarknadssituationen utvecklats sedan 2010. I rapporten görs även jämförelser med övriga utrikes födda samt inrikes födda.

Flyktingar och flyktinganhöriga – en heterogen grupp

Antalet flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år uppgick enligt Arbetskraftsundersökningarna till 589 000 personer under 2018, varav cirka 329 000 män och 261 000 kvinnor. Antalet flyktingar och deras anhöriga har sedan 2010 ökat med 60 procent vilket motsvarar 221 000 personer. Denna grupp har därmed vuxit snabbare än övriga utrikes födda i åldern 20–64 år, vilka mellan 2010 och 2018 ökade med 27 procent till 800 000 personer, en ökning med 169 000 personer. Under samma period minskade antalet inrikes födda i åldern 20–64 år till 4 403 000 personer, en minskning med 73 000 personer vilket motsvarar 1,6 procent.

Flyktingar och flyktinganhöriga är en heterogen grupp som skiljer sig åt avseende en rad bakgrundsfaktorer som ålder, utbildningsnivå, födelsevärldsdel och vistelsetid i landet. Vistelsetiden och utbildningsnivån skiljer sig nämnvärt åt beroende på födelsevärldsdel. Under 2018 var den genomsnittliga vistelsetiden betydligt längre bland de flyktingar och flyktinganhöriga som var födda i Europa eller Sydamerika jämfört med de som var födda i Asien eller Afrika. De som var födda i Europa och Sydamerika hade i genomsnitt också en högre utbildningsnivå än övriga flyktingar och deras anhöriga.

Antalet i arbetskraften ökade med 201 000 personer

Antalet flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år som var i arbetskraften uppgick till 466 000 personer under 2018, en ökning med 201 000 personer mellan 2010 och 2018. Under 2018 deltog 79,1 procent av flyktingarna och deras anhöriga i arbetskraften, en ökning med 7,1 procentenheter sedan 2010. Andelen var 85,0 procent bland män och 71,6 procent bland kvinnor, vilket jämfört med 2010 innebär en ökning med 5,9 procentenheter för män och 7,4 procentenheter för kvinnor.

Arbetskraftsdeltagandet bland flyktingar och flyktinganhöriga var under 2018 högre för de med en längre vistelsetid i landet. Arbetskraftsdeltagandet var 72,2 procent för de med en vistelsetid på 0–9 år medan det uppgick till 84,1 procent bland de som vistats i Sverige under 10–19 år. Högst arbetskraftsdeltagande hade personer som vistats i Sverige mellan 20–29 år, 86,2 procent. Bland personer med en vistelsetid på 30 år eller längre uppgick arbetskraftsdeltagandet till 82,9 procent. Att arbetskraftsdeltagandet var något lägre för dessa beror på att denna grupp till stor del består av äldre personer, vilka lämnar arbetskraften i större utsträckning på grund av sjukdom eller pension.

Antalet sysselsatta ökade med 148 000 personer

Antalet sysselsatta flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år uppgick under 2018 till 354 000 personer, en ökning med 148 000 personer sedan 2010. Sysselsättningsgraden under 2018 var 60,1 procent, 65,9 procent för män och 52,7 procent för kvinnor. Jämfört med 2010 har sysselsättningsgraden ökat med 4,0 procentenheter bland män och 3,3 procentenheter bland kvinnor. Sysselsättningsgraden har varit betydligt lägre bland flyktinginvandrare och deras anhöriga än bland övriga utrikes födda under hela perioden 2010–2018. Sysselsättningsgraden har också utvecklats svagare för flyktingar och deras anhöriga än för övriga utrikes födda. Under 2018 uppgick sysselsättningsgraden för övriga utrikes födda i åldern 20–64 år till 82,5 procent för män och 73,4 procent för kvinnor.

Sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga ökar med längre vistelsetid i landet. Andelen sysselsatta ökar även med stigande utbildningsnivå. Sysselsättningsgraden för de med förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning var 40,8 procent under 2018. För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning uppgick sysselsättningsgraden till 65,3 respektive 71,1 procent.

Den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden för flyktingar och deras anhöriga uppgick under 2018 till 33,9 timmar per vecka för män och 28,2 timmar per vecka för kvinnor. Detta innebär att flyktingar och flyktinganhöriga hade samma genomsnittliga arbetstid som övriga utrikes födda samt inrikes födda.

Arbetslösheten var 24,0 procent under 2018

Under 2018 var 112 000 flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år arbetslösa, vilket innebär en ökning med 53 000 personer sedan 2010. Ökningen beror främst på att antalet flyktingar och deras anhöriga ökat i befolkningen under perioden. Under 2018 uppgick arbetslösheten i gruppen totalt till 24,0 procent, 22,5 procent bland män och 26,4 procent bland kvinnor. Jämfört med 2010 ökade det relativa arbetslöshetstalet med 1,7 procentenheter, 0,8 procentenheter bland män och 3,3 procentenheter bland kvinnor. Det är under det senaste året som arbetslösheten ökat bland kvinnorna.

Arbetslösheten var under 2018 betydligt högre för de som vistats kortare tid i landet och bland de med lägre utbildningsnivå. Bland flyktingar och flyktinganhöriga med förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning var arbetslösheten 41,9 procent jämfört med 19,4 procent för de med gymnasial utbildning och 16,3 procent för de med eftergymnasial utbildning.

20,9 procent stod utanför arbetskraften under 2018

Antalet flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år utanför arbetskraften uppgick till 123 000 personer under 2018, en ökning med 20 000 personer sedan 2010. Detta innebär att 20,9 procent av flyktingarna och deras anhöriga stod utanför arbetskraften under 2018. Andelen var 15,0 procent bland män och 28,4 procent bland kvinnor. De två främsta orsakerna till att inte delta i arbetskraften var heltidsstudier och sjukdom. Andelen som var utanför arbetskraften av dessa skäl var högre bland män än bland kvinnor. Kvinnorna var i högre utsträckning än män utanför arbetskraften som en följd av hemarbete.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga 2010–2018 (Statistiska meddelanden AM 110 SM 1901).

Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga 2010–2018