Fokus på näringsliv och arbetsmarknad 2015:
Att varken arbeta eller studera kan få följder i framtiden
Statistiknyhet från SCB 2016-01-19 9.30
Unga som varken arbetade eller studerade ett år mellan 2001 och 2003 hade 57 procents högre risk att inte vara etablerad på arbetsmarknaden år 2011. Detta jämfört med jämngamla unga som under samma period hade arbete eller studerade. Det framgår av en studie i tidskriften Fokus på näringsliv och arbetsmarknad.
Studien följer två grupper; yngre individer, 20-25 år och äldre, 46-52 år. För den äldre gruppen var motsvarande risk betydligt större än för de yngre. Studiens resultat pekar således på att det kan finnas en så kallad märkningseffekt av att inte ha arbetat eller studerat.
Den negativa effekten tilltar också med individens ålder. Märkningseffekten blev även större ju längre den ekonomiska inaktiviteten varade. Sämst var situationen för dem som inte arbetat eller studerat alls under hela perioden 2001–2003.
Riskbenägna personer blir oftare företagare
I publikationens andra artikel undersöks om individer som är mer riskbenägna har en högre sannolikhet att bli företagare. Olika sparandeformer har använts som måttstock, där individer med en hög andel aktier i portföljen antas vara riskbenägna. Resultaten styrker detta; individer som var mer riskbenägna, det vill säga hade en högre andel aktieinnehav, hade en större sannolikhet att bli företagare.
Äldre företagsledare upplever färre tillväxthinder
I den tredje artikeln undersöks sambandet mellan företagsledares upplevelser av tillväxthinder och särskilda företagsegenskaper hos små och medelstora företag i Sverige. Resultatet visar bland annat att företagsledare i medelstora företag i högre grad upplever konkurrens som ett stort hinder för tillväxt. Resultatet visar även att äldre företagsledare i mindre omfattning än yngre upplever ett flertal faktorer såsom konkurrens och lönsamhet som hinder för tillväxten.
Sparandet ökade mest för hushållen med högst inkomster
I den fjärde artikeln redovisas hushållens inkomster, konsumtion och sparande enligt nationalräkenskaperna för åren 2008 och 2012, fördelat på olika hushållsgrupper. Resultaten visar bland annat att hushållens sparande ökade påtagligt mellan de två åren och att det var hushållen med högst inkomster som ökade sitt sparande mest. Hushållen med lägst inkomster hade ett tydligt negativt sparande båda åren och för dem försämrades sparandet mellan 2008 och 2012.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.