Befolkningens arbetsmarknadsstatus, oktober 2023
Arbetslösheten ökar i oktober
Statistiknyhet från SCB 2023-12-28 8.00
Antalet sysselsatta personer i åldern 15 till 74 år uppgick i oktober 2023 till 5 191 000. Det är en ökning med 20 000 personer jämfört med oktober år 2022. Bland personer i åldern 20 till 64 år var antalet arbetslösa 251 000. Det motsvarar 5,0 procent uttryckt som andel av arbetskraften, och en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period föregående år.
– Efter en period på drygt två år med minskande arbetslöshet vänder det i oktober månad och ökar både på totalen och i förhållande till arbetskraften jämfört med samma period år 2022. Största ökningen av arbetslösa har skett bland inrikes födda män, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att minska hos utrikes födda, säger Frida Vingren, statistiker på BAS på SCB.
Sysselsatta
Antalet sysselsatta personer i åldern 15 till 74 år ökade under oktober 2023 med 20 000 jämfört med samma period 2022 och uppgick till 5 191 000. Färre kvinnor än män var sysselsatta. Totalt var 2 521 000 kvinnor och 2 670 000 män sysselsatta.
Arbetsrelaterad inkomstnivå
Arbetsrelaterad inkomstnivå kan användas för att få en uppfattning om i vilken utsträckning personer är förankrade på arbetsmarknaden utifrån inkomstbasbelopp. Det finns ingen officiell definition som säger när en person kan anses vara förankrad på arbetsmarknaden, utan här används gränsen tre inkomstbasbelopp eller mer. Detta motsvarar en genomsnittlig månadslön på cirka 18 000 kronor under de senaste tolv månaderna.
Av de 4 781 000 personer 20 till 64 år som var klassificerade som sysselsatta i oktober 2023 hade 622 000 personer en arbetsrelaterad inkomstnivå på mindre än tre inkomstbasbelopp och kan därmed anses ha en svag förankring på arbetsmarknaden. Fördelningen av de sysselsatta mellan de olika inkomstbasbeloppen varierar beroende på kön och födelseregion vilket presenteras i tabellen nedan.
Det är en större andel av de inrikes födda som har en arbetsrelaterad inkomstnivå på tre basbelopp eller mer än för de utrikes födda. För inrikes födda är andelen 86 procent för kvinnorna, respektive 91 procent för männen. Motsvarande för utrikes födda är 77 procent för kvinnorna och 84 procent för männen.
Inrikes födda | Utrikes födda | ||||
---|---|---|---|---|---|
Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
1 kr -<1 inkomstbbasbelopp | 3 | 2 | 6 | 4 | |
1 - <2 inkomstbasbelopp | 5 | 3 | 7 | 5 | |
2 - <3 inkomstbasbelopp | 6 | 3 | 9 | 6 | |
3 inkomstbasbelopp eller mer | 86 | 91 | 77 | 84 | |
Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 |
Sysselsatta med svag förankring på arbetsmarknaden
Personer som är sysselsatta men har förhållandevis låga inkomster och som därmed anses vara svagt förankrade på arbetsmarknaden kan ha en annan huvudsaklig inkomstkälla än ersättning för arbete. Tabellen nedan visar huvudsaklig inkomstkälla utifrån vilka förvärvsinkomster som är störst för sysselsatta med svag förankring.
Inrikes födda | Utrikes födda | ||||
---|---|---|---|---|---|
Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
Ersättning för arbete | 67 | 78 | 80 | 86 | |
Ersättning vid arbetslöshet | 2 | 2 | 3 | 3 | |
Ersättning för studier | 19 | 14 | 9 | 6 | |
Pension | 1 | 2 | 0 | 0 | |
Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga | 2 | 2 | 1 | 1 | |
Ersättning vid sjukdom | 3 | 1 | 2 | 1 | |
Ersättning vid föräldraledighet/närståendeomvårdnad | 5 | 0 | 4 | 1 | |
Ekonomiskt stöd | 0 | 0 | 1 | 1 | |
Saknar ersättningar | 0 | 1 | 0 | 1 | |
Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 |
Ersättning för arbete är den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan för både kvinnor och män, inrikes och utrikes födda. Det är en större andel av de utrikes födda som har ersättning för arbete som huvudsaklig inkomstkälla än de inrikes födda. Den näst vanligaste huvudsakliga inkomstkällan är ersättning för studier.
Att personer har låga inkomster den senaste tolvmånadersperioden kan bero på flera saker. Exempelvis kan de ha haft ett arbete endast delar av perioden och i stället haft en annan status, exempel arbetslös eller studerande. De kan också ha haft ett arbete i stort sett hela perioden men inte jobbat heltid.
Personer utanför arbetskraften
Antalet personer utanför arbetskraften i åldern 20 till 64 år uppgick i oktober 2023 till 933 000. Det motsvarar en andel på 15,6 procent uttryckt som andel av befolkningen i samma åldersgrupp. Jämfört med motsvarande period 2022 har antalet personer utanför arbetskraften ökat med 6 000 medan andelen är oförändrad. Det var 9 000 fler kvinnor än män utanför arbetskraften för oktober i år.
De arbetsmarknadsstatusar som förekommer utanför arbetskraften är studerande, pensionär, sjuk och övrig. Det är färre personer utanför arbetskraften under sommaren än under andra delar av året. Detta beror främst på att en del av de personer som studerar under terminerna arbetar under sommaren och klassificeras som sysselsatta.
Definitioner och förklaringar
BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15 till 74 år. Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. Den belyser såväl hela befolkningen som mindre grupper, till exempel detaljerade åldersgrupper på kommunnivå.
Statistiken innehåller skattningar av antal personer uppdelat efter arbetsmarknadsstatus: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig. Definitionen av arbetsmarknadsstatus är hierarkisk vilket innebär att en person endast kan erhålla en arbetsmarknadsstatus och den bestäms enligt ovan turordning.
Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.