Den enskilt största gruppen var syriska medborgare. De stod för närmare en tredjedel av samtliga asylsökande under 2015. Under november och december var däremot asylsökande från Afghanistan den största gruppen. Nästan hälften av de afghanska medborgarna anlände under årets två sista månader.

Under 2015 sökte 70 384 barn under 18 år asyl i Sverige och hälften av dem, 35 369, var ensamkommande. En stor majoritet av de ensamkommande, 92 procent, var pojkar och två tredjedelar hade afghanskt medborgarskap. Det stora antalet ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan var en stor bidragande faktor till att de ensamkommande barnen var fem gånger fler än under 2014 då de var totalt 7 049.

Trots många asylsökande ökade invandringen av flyktingar marginellt

Varje asylsökande måste utredas och det är först efter att en person har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen som denne har rätt att bosätta sig i Sverige som flykting. Den stora ökningen av antalet asylsökande som skedde under hösten 2015 har ännu inte börjat ge tydliga avtryck i ökad flyktinginvandring. Jämfört med 2014 ökade invandringen av flyktingar med knappt 1 300 personer vilket motsvarar en ökning på 4 procent.

Av totalt 134 240 invandrade under 2015 var 81 307 personer medborgare i länder utanför EU eller Norden. Det är cirka 5 900 personer fler än under 2014. Den vanligaste invandringsorsaken för dessa var anhöriginvandring följt av flyktinginvandring. Medan flyktinginvandringen främst bestod av män dominerades anhöriginvandringen av kvinnor.

Anm: Tabellen innehåller ej invandringar av medborgare i Norden eller EU.

Den största gruppen invandrare bestod av syriska medborgare. Från Syrien och Eritrea kom det främst flyktingar även om andelen anhöriginvandrare ökade för de syriska medborgarna jämfört med 2014.

Medborgare i Indien och Kina bosatte sig främst i Sverige för att studera eller arbeta medan personer från Somalia, Afghanistan, Irak, Serbien och Iran främst flyttade till Sverige som anhöriga till någon redan boende i Sverige.

Fotnot: Tabellen innehåller medborgarskap från icke-nordiska och icke-EU-länder. Kolumnen Övrigt korrigerades 2016-03-18

17 procent i befolkningen är utrikes födda

De utrikes födda i Sveriges befolkning uppgick vid årsskiftet till 1 676 264 personer. De som är födda i Sverige och har två utrikes födda föräldrar var 510 756 och tillsammans utgör dessa 2 187 020 personer den grupp som har utländsk bakgrund. De utrikes föddas andel av befolkningen har ökat från 11,3 procent till 17,0 procent under 2000-talet och andelen med utländsk bakgrund har under samma period ökat från 14,5 procent till 22,2 procent. De som är födda i Sverige och har minst en svenskfödd förälder, totalt 7 663 997 personer, har svensk bakgrund.

Under 2015 minskade andelen utrikes födda i två av Sveriges 290 kommuner, Storfors och Vaxholm. I Lessebo kommun ökade andelen mest, från 21,1 till 24,2 procent. Högst andel utrikes födda finns i Haparanda och Botkyrka, 40,4 respektive 40,1 procent och lägst andel har Lekeberg, 4,7 procent.
Andelen med utländsk bakgrund minskade endast i Storfors och Nykvarn. Även här ökade Lessebo mest procentuellt sett, från 23,9 till 27,5 procent. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 56,9 procent, men även i Södertälje och Haparanda har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel, 5,5 procent, har Lekebergs kommun.

48 000 blev nya svenska medborgare

Under 2015 fick 48 249 utländska medborgare, 25 819 kvinnor och 22 430 män, svenskt medborgarskap. De vanligaste tidigare medborgarskapen för dessa var Irak, 4 955, Somalia, 4 776, och Thailand, 2 928. En stor grupp, 3 264, var tidigare statslösa och nära hälften av dessa är födda i Syrien. I hela befolkningen har 782 833 personer eller knappt åtta procent utländskt medborgarskap. De som har dubbelt medborgarskap, varav det ena är svenskt, inräknas inte som utländska medborgare.

1 100 personer adopterades

Under 2015 adopterades 1 144 personer, 550 kvinnor och 594 män. Det är 36 fler än under 2014, men färre än genomsnittet på 1 303 för de senaste tio åren. Av de adopterade 2015 är 637 födda i Sverige och 507 är utrikes födda. De förstnämnda var i genomsnitt knappt 24 år vid adoptionstillfället medan de sistnämnda var sju år i genomsnitt. I hela befolkningen är 139 115 personer adopterade och av dessa är 82 492 eller knappt 60 procent födda i Sverige.

Ensamstående utan barn ökar mest

Den 31 december 2015 fanns 4 330 401 hushåll i Sverige, vilket är en ökning med 55 968 hushåll eller 1,3 procent jämfört med 2014. Ökningen av hushållen beror främst på att folkmängden ökade med drygt 100 000 personer. Det bodde i genomsnitt 2,21 personer per hushåll vilket är en liten minskning jämfört med året innan.

Antalet hushåll ökade för samtliga hushållstyper och det var hushållstypen ensamstående utan barn som ökade mest. Hushållstypen som flest personer tillhör, sammanboende med barn, hade däremot endast en marginell ökning av antalet hushåll.

De största hushållen fanns i Hallands och Stockholms län där hushållen i genomsnitt bestod av 2,31 personer. I Värmland var den genomsnittliga hushållsstorleken 2,08 personer vilket var lägst i Sverige. På kommunnivå var hushållen minst i Munkfors och Ljusnarsberg med 1,93 personer per hushåll och störst i Botkyrka med 2,69 personer per hushåll.

I 25 av Sveriges kommuner minskade antalet hushåll under 2015. Timrå hade störst minskning. I två kommuner var antalet hushåll oförändrad och i de resterande kommunerna ökade antalet hushåll. Störst ökning av hushållen hade de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Medellivslängden sjönk något under 2015

Den långsiktiga trenden under många år har varit att den förväntade återstående medellivslängden ökar för både kvinnor och män. Under 2015 var medellivs¬längden för kvinnor 84,0 år och för män 80,3 år vilket var en liten minskning av medellivslängden med 0,04 år för båda könen. En orsak till detta var att det var drygt 1 900 fler som dog under 2015 än 2014. Ökningen var särskilt påtaglig i de högsta åldrarna, men även spädbarnsdödligheten var något högre för både flickor och pojkar under 2015 än under 2014.

I livslängdstabeller på länsnivå används ett fem¬årsintervall för att få stabilare siffror. På riksnivå är medellivslängden som baseras på perioden 2011–2015, 83,8 år för kvinnor och 80,1 år för män. Det är en ökning med 0,10 år för kvinnor och 0,15 år för män jämfört med perioden 2010–2014. De högsta medellivslängderna återfinns generellt sett i landets södra delar och de lägsta i mellersta och norra Sverige.

I Hallands och Kronobergs län är den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor högst med 84,7 år. För nyfödda pojkar är den förväntade medellivslängden högst i Kronobergs län med 81,1 år. I Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten var medellivslängderna betydligt kortare. Kortast förväntad medellivslängd hade kvinnorna i Västernorrland, 82,6 år, och männen i Norrbotten, 78,5 år. I de flesta länen ökade medellivslängden för båda könen. Störst ökning av medellivslängden mellan perioderna hade Östergötland och Örebro för kvinnor och Skåne för män. Trots att kvinnornas medellivslängd ökade relativt kraftigt i Örebro län minskade männens medellivslängd i det länet mest av alla län.