Medellivslängden har ökat stadigt i Sverige för både kvinnor och män, men 2020 minskade medellivslängden i Sverige till följd av höga dödstal i covid-19. År 2021 ökade medellivslängden igen och var tillbaka på ungefär samma nivå som 2019.

År 2021 var den återstående medellivslängden räknat från 30 års ålder drygt 55 år för kvinnor och 52 år för män. Jämfört med 2012 har medellivslängden från 30 års ålder ökat med 0,7 år för både kvinnor och män, men år 2020 sjönk medellivslängden för både kvinnor och män och i alla utbildningsgrupper. Skälet till nedgången var höga dödstal i covid-19. År 2021 ökade medellivslängden i alla grupper. I två grupper var ökningen 2021 större än minskningen året innan. Det var för kvinnor med eftergymnasial utbildning och för män med gymnasieutbildning.

Det är tydliga skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. Personer med gymnasieutbildning har några års högre medellivslängd än de med förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning har i sin tur några års högre medellivslängd än de med högst gymnasieutbildning. Under perioden 2012 till 2021 har skillnaderna mellan grupperna ökat något, särskilt för kvinnor. Det beror främst på att medellivslängden sedan 2012 har ökat tydligt för kvinnor med eftergymnasial utbildning men mindre för kvinnor med gymnasial och förgymnasial utbildning. År 2021 var skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning knappt 7 år för kvinnor och 6 år för män. Mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial utbildning var skillnaden 2,7 år för både kvinnor och män, vilket för båda könen är en något större skillnad än 2012. I befolkningen ökar andelen med eftergymnasial utbildning och andelen med förgymnasial utbildning minskar.

Störst ökning för sammanboende med hög utbildning

De allra flesta dödsfallen i Sverige sker i äldre åldrar. Det är förändringar av dödstalen i äldre åldrar som mest påverkar hur medellivslängden ökar eller minskar, vilket covid-19-pandemin de senaste åren tydligt visat. När vi ser på medellivslängdens förändring vid 65 års ålder har den tydligt ökat mellan 2012 och 2021, från 21 till 22 återstående år för kvinnor och från 18,5 till 19,5 år för män.

Under de här åren har män och kvinnor haft lika stor ökning av medellivslängden från 65 års ålder, men det gäller inte för olika utbildningsnivåer. Tydliga skillnader finns också efter om personer lever med en partner eller inte. Från 65 års ålder ökar medellivslängden mest för sammanboende med eftergymnasial utbildning och minst för ensamstående med förgymnasial utbildning. Medellivslängdens ökning är mer olika efter utbildningsnivå bland ensamstående än bland sammanboende. Bland män har medellivslängden ökat mer bland sammanboende med förgymnasial utbildning, från 19,2 till 19,9 år, än bland ensamstående med eftergymnasial utbildning, från 18,0 till 18,5 år.

Publicering

Statistiken avser personer som var 30 år och äldre som också var folkförda i Sverige mellan 2011 och 2021. Här är den avgränsad till befolkningen född i Sverige, men i statistikdatabasen finns också uppgifter för hela befolkningen och för utrikes födda.

Denna statistik är framtagen genom uppgifter från SCB:s befolkningsregister, hushållsregister och utbildningsregister.

Statistiken publiceras som hela livslängdstabeller från 30 års ålder i statistikdatabasen på SCB:s webbplats i följande tabeller 2012–2021:

• Utbildningsnivå, födelseregion (inrikes och utrikes födda), kön, år och ålder
• Utbildningsnivå, hushållstyp, kön, år och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
• Utbildningsnivå, län, kön, femårsperiod och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)

Statistik publiceras även i tabeller och diagram med kommentarer för återstående medellivslängd vid 30 respektive 65 års ålder.