Överskottet i handelsbalansen ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 68,8 miljarder kronor under det första kvartalet 2020. Det är en ökning med 22,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Varuexporten uppgår till 426,5 miljarder kronor, en ökning med 13,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 357,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 9,1 miljarder kronor vid samma jämförelse. Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 0,5 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under första kvartalet 2020 till 30,2 miljarder kronor.

Tjänstebalansen går från underskott till överskott

Tjänstebalansen visar ett överskott på 2,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 1,2 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 171,9 miljarder kronor, en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Samtidigt visar tjänsteimporten en ökning med 1,9 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 169,5 miljarder kronor.

Överskottet i primärinkomster minskar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar första kvartalet 2020 ett överskott på 42,2 miljarder kronor. Överskottet minskar med 5,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som orsakar minskningen genom ett minskat överskott, medan löner och övrig primärinkomst motverkar något genom ökade överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 43,8 miljarder kronor första kvartalet 2019, till 37,1 miljarder kronor aktuellt kvartal. 

Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 19,0 miljarder kronor, en minskning med 3,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 18,0 miljarder kronor, en minskning med 2,4 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter, visar ett underskott på 32,7 miljarder kronor. Underskottet ökar med 1,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 85,2 miljarder kronor under första kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar övriga investeringar, direktinvesteringar, och finansiella derivat nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar portföljinvesteringar nettoupplåning och valutareserven en minskad nettoutlåning under kvartalet.

Svenska skulder gentemot utlandet ökar

Svenska skulder mot utlandet ökar med 94,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 275,3 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på att Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar ökar. Skulden i finansiella derivat visar också en ökning, medan utlandsskulden i portföljinvesteringar motverkar med en minskning.

Svenska tillgångar i utlandet minskar

Svenska tillgångar i utlandet minskar med 170,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 064,3 miljarder kronor. Portföljinvesteringar orsakar minskningen, medan övriga investeringar är den del som motverkar mest.

Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, övriga investeringar  och valutareserven. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.  

Samordning mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det finns skillnader i skattningar mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. För att uppnå samstämmighet mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna, har fokus lagts på att samordna källor och metoder i beräkningen av bytesbalansen.

Resultaten har implementerats i samband med publiceringen av första kvartalet 2020 för både betalningsbalansen och nationalräkenskapernas beräkningar av BNP och de reala sektorräkenskaperna. Det har medfört revideringar av tidsserierna.

Samordningen av betalningsbalansen och nationalräkenskaperna innebär även att skattningen av ingående delar, till exempel utrikeshandel med tjänster, kan skilja sig från de värden som publiceras i respektive undersökning.

Arbetet för ökad samstämmighet i bytesbalansen kommer att fortsätta framöver. Arbete har också påbörjats för att öka samstämmigheten mellan de finansiella delarna av betalningsbalansen och finansräkenskaperna.

Läs mer här: Samordning av Bytesbalansen (pdf)

Revideringar

Med anledning av samordningsarbetet mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har revideringspolicyn frångåtts och tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2018. Metodförändringar från samordningsarbetet har medfört mindre justeringar i tidsserien för export av varor i bytesbalansen från 1990.  Ytterligare justeringar kommer att göras i tidsserierna.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2020.

Kvalitetsdeklarationen 2020 (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att  utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2020.