Det finns skillnader mellan att vara riksdagsledamot och att vara folkvald i en kommun eller ett landsting. Endast några procent av kommun- och landstingspolitikerna är hel- eller deltidsarvoderade. Det innebär att den stora merparten av de folkvalda är fritidspolitiker och erhåller ett arvode som understiger motsvarande en 30-procentig tjänst. Samtliga riksdagsledamöter har däremot ett grundarvode som kan jämställas med en heltidsanställning. Vidare kan fullmäktigarbete i kommuner och landsting vara förlagt på tider som kan vara svåra att förena med arbets- och privatliv. Enligt kommunallagen ska personen vara folkbokförd i den kommun eller det landsting där den sitter i fullmäktige, och en eventuell flytt till en annan del av landet innebär att ledamoten måste lämna sitt uppdrag.

Avhoppen ökar mer bland män

Bland valda till landstingsfullmäktige var andelen avhopp bland män för första gången större än bland kvinnor. Även bland valda till riksdagen var avhoppen större bland män än bland kvinnor. Bland kvinnor valda till riksdagen minskade avhoppen något jämfört med avhoppen under 2010-2014. Att hoppa av från kommunfullmäktige är fortfarande vanligare bland kvinnor, men ökningen av avhopp är även där större bland män än bland kvinnor, dock marginellt.

Unga hoppar i större utsträckning av från landstings- och kommunfullmäktige

Det finns betydande skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller avhopp från folkvalda församlingar. Bland unga (18–29 år) som valts in till landstings- och kommunfullmäktige är det vanligare att hoppa av uppdraget än bland äldre. Bland unga folkvalda i landstings- och kommunfullmäktige hoppade närmare fyra av tio av uppdraget innan mandatperioden var slut. I riksdagen är det mindre skillnader mellan åldersgrupperna och avhoppen var tvärt om lägre bland unga folkvalda jämfört med äldre. Det var genomgående en högre andel avhopp bland unga kvinnor än bland unga män.

Att unga är mer benägna att flytta, exempelvis för studier eller arbete på annan ort, har tidigare mandatperioder bidragit till att unga hoppar av i högre utsträckning än äldre.

Jämfört med mandatperioden 2010–2014 har andelen avhopp bland unga riksdagsledamöter minskat med 9 procentenheter. Unga riksdagsledamöter är dock en relativt liten grupp och därför får varje enskilt avhopp inom gruppen relativt stor påverkan. Ungas avhopp minskade också något bland valda till kommunfullmäktige, med 2 procentenheter jämfört med mandatperioden 2010–2014. Från landstingsfullmäktige ökade däremot avhoppen bland unga med 8 procentenheter under mandatperioden 2014–2018.

SD hade störst andel avhopp från kommunfullmäktige

Flest avhopp sker från kommunfullmäktige. Efter parti var andelen avhopp störst bland Sverigedemokraternas ledamöter, följt av Miljöpartiets. Centerpartiets ledamöter var minst benägna att hoppa av under mandatperioden.

Ledamöter från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet var de som hoppade av i störst utsträckning från landstingsfullmäktige. Lägst andel avhopp skedde bland Centerpartiets ledamöter.

Vänsterpartiets ledamöter var mest benägna att hoppa av från riksdagen under föregående mandatperiod. Av de som valdes in 2014 hoppade 24 procent av under mandatperioden. Lägst andel avhopp var det bland Miljöpartiets riksdagsledamöter, där mindre än fem procent hoppade av under mandatperioden. Här ska vi vara medvetna om att det är små grupper och att enskilda avhopp därför får större betydelse (exempelvis utgörs Miljöpartiets och Vänsterpartiets avhopp bara av en respektive fem ledamöter).

Minst andel avhopp från kommunfullmäktige i Torsås

Störst andel avhopp från kommunfullmäktige hittar vi i Malå kommun i Västerbottens län där drygt fyra av tio lämnade under mandatperioden, följt av Säter i Dalarnas län. Minst avhopp från kommunfullmäktige var det i Torsås i Kalmar län.

I rapporten Demokratins representanter presenteras resultat från studier som SCB har genomfört bland folkvalda i kommunfullmäktige under mandatperioden 2010–2014. De har visat att det framförallt är svårigheter med att förena det politiska uppdraget med privatliv och arbete som ligger bakom avhoppen när vi har frågat politikerna själva. Vidare var de som hade tidigare erfarenhet av att vara folkvalda och de som tillhörde den styrande majoriteten i kommunen mindre benägna att hoppa av under mandatperioden. Det framgår också att det bland de som hoppar av är många som kan tänka sig att kandidera igen längre fram.

Demokratins representanter (pdf)