Av de resultat som redovisas i rapporten framgår det att politikerkåren inte fullt ut representerar den röstberättigade befolkningen. Åtminstone inte utifrån de demografiska och socioekonomiska aspekter som har studerats. Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade jämfört med den röstberättigade befolkningen i både riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Generellt engagemang för politik och samhällsfrågor

Personer som väljer att kandidera till kommunfullmäktige gör det i stor utsträckning utifrån ett generellt engagemang för politik och samhällsfrågor och en önskan att bidra i utvecklingen mot ett bättre samhälle. Majoriteten uppfattar sitt politiska uppdrag som något positivt och är i stort sett är nöjd med demokratin på såväl lokal nivå som på riksnivå.

De folkvalda upplever att de i rollen som förtroendevald blir övervägande positivt bemötta av både familj och släkt, vänner, grannar, arbetskamrater, andra förtroendevalda och medborgare. Omkring 25 procent uppger dock att de i rollen som förtroendevald har blivit utsatta för trakasserier eller diskriminering.

Avhoppen från fullmäktige ökar men är oftast inte en missnöjesyttring

Under mandatperioden 2010–2014 var det 19 procent av dem som valdes in på valdagen som lämnade sitt uppdrag i förtid. Det innebär en ökning jämfört med de två tidigare mandatperioderna, då andelen avhopp var 16–17 procent. Avhoppen ökar på alla politiska nivåer, men de allra flesta avhopp sker från kommunfullmäktige och får som följd att den sociala representativiteten försämras. Det är i större utsträckning unga som lämnar sina uppdrag i fullmäktige. Under mandatperioden 2010–2014 valde 46 procent av kvinnorna i åldern 18–29 år att lämna sina uppdrag i förtid jämfört med 42 procent av männen i samma åldersgrupp.

Skälen till avhoppet är framför allt personliga. Till personliga skäl räknas hälsa, arbets- och familjeförhållanden samt flytt från kommunen. Omkring 58 procent uppger att personliga skäl hade avgörande betydelse. Bland unga, 18–29 år, är det 80 procent som uppger att personliga skäl hade störst betydelse för avhoppet jämfört med 47 procent bland dem som är 65 år och äldre.

De som väljer att lämna sitt uppdrag i förtid är något mer missnöjda än de som har kvar sina uppdrag i allt från stödet från partiet, i vilken utsträckning förväntningarna inför uppdraget infriades till upplevelsen av att vara förtroendevald. Majoriteten av de som hoppat av verkar vara nöjda med erfarenheten från uppdraget. Många har fortfarande kvar ett förtroendeuppdrag eller är medlem i partiet och uppger sig vara villiga att kandidera i framtiden. Av dem som valt att lämna sitt uppdrag är det 42 procent som kan tänka sig att kandidera igen.

En mer utförlig redovisning av detta uppdrag publiceras i rapporten Demokratins representanter - en studie av representativitet, delaktighet och syn på uppdraget.