Oavsett vilken politisk nivå vi studerar var könsfördelningen minst jämn bland kandidater under 30 år och bland kandidater 65 år och äldre. Tydligast är det bland unga riksdagsledamöter av vilka 24 procent av de invalda var kvinnor. Bland riksdagsledamöter 65 år och äldre blev det i stället en övervägande del kvinnor. Men både unga och äldre var relativt små grupper bland de som valdes in i riksdagen.

Studerar vi sammansättningen efter ålder framgår att andelen unga under 30 år är tydligt underrepresenterade. Omkring fem procent tillhörde denna åldersgrupp, oavsett folkvald församling jämfört med omkring 17 procent bland de röstberättigade. I andra änden ser vi att personer 65 år och äldre är tydligt underrepresenterade bland riksdagsledamöterna, då de utgör 4 procent av de som valdes in. I kommunfullmäktige var andelen 65 år och äldre nästan i nivå med motsvarande andel bland de röstberättigade, där personer 65 år och äldre utgjorde närmare 27 procent. 

Tydliga skillnader mellan partierna

Det är de politiska partierna som nominerar kandidater. Vilken placering en kandidat får på partiernas listor spelar stor roll för i vilken chans kandidaten har att bli invald. Partiernas sammansättning avseende kvinnor och män bland de valda kandidaterna skiljer sig mycket åt och det skiljer sig också en del mellan de olika politiska nivåerna.

I riksdagen hade Sverigedemokraterna, följt av Kristdemokraterna högst andel män bland sina invalda kandidater med 74 procent respektive 68 procent. För båda partierna är andelen över 60 procent vilket brukar betraktas som en ojämn könsfördelning. I andra änden hade Vänsterpartiet följt av Miljöpartiet en betydligt högre andel invalda kvinnor än män med 71 procent respektive 67 procent kvinnor. Även för dessa partier rör det sig om en ojämn könsfördelning med samma definition, även om det totalt sett jämnar ut könsfördelningen bland riksdagsledamöterna.

Även i regionfullmäktige, där det i princip blev helt jämn könsfördelning totalt sett, var det Sverigedemokraterna som hade högst andel invalda män, med 65 procent efter 2022 års val. Vänsterpartiet hade högst andel kvinnor bland invalda ledamöter, 63 procent, följt av Miljöpartiet med 61 procent.

Även i kommunfullmäktige sticker Sverigedemokraterna ut med en betydligt lägre andel kvinnor än övriga partier. Även de så kallade övriga partierna sammantaget, ofta med en lokal förankring, hade en lägre andel kvinnor bland de kandidater som valdes in i fullmäktige. Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade även på lokal nivå en högre andel kvinnor än män, men andelen ligger betydligt närmare 50 procent än på riks- och regionnivå.

Stora lokala könsskillnader

Det är stor skillnad på hur stor andel kvinnor och män som väljs in i olika kommunfullmäktige. Högst andel kvinnor valdes in i Lekeberg, där 64 procent av de som valdes in i fullmäktige var kvinnor. Det var totalt 35 kommuner som hade en övervikt av kvinnor i fullmäktige och av dem var det bara Lekeberg som hade en andel som översteg 60 procent.