Kommentar: Till och med 2018 hölls val till landstingsfullmäktige. Från och med 2022 hålls i stället val till regionfullmäktige.

Precis som i 2018 års riksdagsval blev valdeltagandet högst i Lomma i Skåne och lägst i Haparanda i Norrbotten, men i båda kommunerna var det ett lägre valdeltagande 2022 jämfört med 2018. Valdeltagandet i riksdagsvalet minskade i alla utom två kommuner, men i varierande grad. Som mest minskade det med sju procentenheter. Det gällde i tre kommuner i Stockholms län: Södertälje, Järfälla och Botkyrka. I en kommun var valdeltagandet näst intill oförändrat, i Sotenäs i Västra Götaland och i en kommun ökade valdeltagandet med en halv procentenhet, i Sorsele i Västerbotten.

Som framgår av tabellen ovan minskade valdeltagandet mest i kommuner i med ett relativt lågt valdeltagande. Delar vi in kommunerna i tio grupper baserat på vilket valdeltagande de hade i riksdagsvalet 2018 framgår också att minskningen var större i de kommuner som hade lägre valdeltagande i föregående val. Det skiljer närmare en procentenhets nedgång mellan kommunerna med lägst, respektive högst valdeltagande i 2018 års riksdagsval.

Kommentar: Att minskningen i valdeltagande ligger under tre procentenheter, som var den genomsnittliga minskningen, beror på att alla kommuners valdeltagande väger lika och att minskningen totalt sett var större i kommuner med relativt sett fler röstberättigade. 

Större skillnader i distrikten

Det går också att studera förändringar i valdeltagande i på valdistriktsnivå, i de valdistrikt som är geografiskt oförändrade från föregående val. Valmyndigheten anger att 4 153 av totalt 6 264 valdistrikt i 2022 års val var oförändrade jämfört med 2018.

Cirka 460 av dessa valdistrikt hade ett högre valdeltagande 2022 jämfört med 2018. Men de allra flesta jämförbara valdistrikt, drygt 3 700, hade ett lägre valdeltagande 2022 jämfört med 2018. Eftersom de sent inkomna förtidsrösterna inte räknas i valdistrikten kan förändringar i hur många sådana röster som exkluderas få relativt stor påverkan för enskilda valdistrikt mellan två val. Totalt underskattas valdeltagandet i valdistrikten med ungefär tre procentenheter, vilket är på samma nivå som vid föregående val.

Från tabellen framgår att det skedde ökningar av valdeltagandet både i valdistrikt med ett högre och med ett lägre valdeltagande, medan de största minskningarna skedde i valdistrikt med ett lågt valdeltagande i 2022 års val. Men att valdeltagandet är lägre i valdistrikt där valdeltagandet minskat mycket är inte så konstigt.

Studerar vi skillnaden i valdeltagande mellan 2018 och 2022 års riksdagsval baserat på indelningen av kommuner i deciler baserat på valdeltagandet i 2018 års val framgår att minskningen är betydligt större i de valdistrikt som redan hade ett lågt valdeltagande. I de 10 procent av valdistrikten med lägst valdeltagande 2018 blev valdeltagandet drygt sex procentenheter lägre 2022, vilket kan jämföras med drygt två procentenheter i de valdistrikt som hade högst valdeltagande.

Kommentar: 4 153 av totalt 6 264 valdistrikt i 2022 års val var oförändrade jämfört med 2018 och dessa ingår i jämförelsen.