Allmänna val, valresultat, 2018
Högsta valdeltagandet i riksdagsval sedan 1985
Statistiknyhet från SCB 2018-11-21 9.30
Valdeltagandet ökade för fjärde valet i rad i 2018 års allmänna val. Fler än tidigare valde också att förtidsrösta.
Den 9 september gick Sverige till val och nu publicerar SCB uppgifter om valresultaten för 2018 års allmänna val. Totalt var 8 031 793 personer röstberättigade i minst ett val. 7 495 936 personer hade möjlighet att rösta i riksdagsvalet, 7 814 197 personer fick rösta i valen till landstingsfullmäktige och 7 861 590 personer var röstberättigade i valen till kommunfullmäktige. I SCBs statistikdatabas finns tidsserier som ger möjlighet att jämföra resultat i de olika valen.
Valdeltagandet ökade för fjärde valet i rad. I riksdagsvalet röstade 6 535 271 personer, vilket gav ett valdeltagande på 87,2 procent, det högsta sedan 1985 års val. I landstings- och kommunfullmäktigvalen blev valdeltagandet 83,7 respektive 84,1 procent, vilket i båda fallen är det högsta valdeltagandet sedan 1994.
Kommun | Högst valdeltagande (%) | Kommun | Lägst valdeltagande (%) |
---|---|---|---|
Lomma | 93,9 | Haparanda | 72,8 |
Habo | 93,4 | Södertälje | 77,5 |
Vellinge | 93,1 | Botkyrka | 78,2 |
Vaxholm | 92,7 | Burlöv | 80,8 |
Ekerö | 92,2 | Sorsele | 80,8 |
Kommun | Högst valdeltagande (%) | Kommun | Lägst valdeltagande (%) |
---|---|---|---|
Lomma | 92,5 | Haparanda | 63,3 |
Vellinge | 92,0 | Södertälje | 69,4 |
Habo | 90,5 | Eda | 69,7 |
Öckerö | 90,0 | Botkyrka | 71,2 |
Danderyd | 90,0 | Årjäng | 74,8 |
Kommun | Högst valdeltagande (%) | Kommun | Lägst valdeltagande (%) |
---|---|---|---|
Lomma | 92,9 | Haparanda | 63,3 |
Vellinge | 92,3 | Södertälje | 69,9 |
Habo | 91,0 | Eda | 70,5 |
Öckerö | 90,9 | Botkyrka | 71,4 |
Vaxholm | 90,7 | Övertorneå | 76,2 |
Förtidsröstandet ökar
Det är möjligt att förtidsrösta från och med 18 dagar före valdagen och även på själva valdagen. Andelen röstberättigade som förtidsröstade slog rekord i 2018 års val. Totalt var det 37 procent av de röstberättigade som förtidsröstade, vilket kan jämföras med 35 procent i 2014 års val.
Kommentar: Förtidsröstande avser här enbart lämnade förtidsröster i en röstningslokal i Sverige. Basen i andelsberäkningen i diagrammet är antal röstberättigade som är folkbokförda i Sverige vid varje valtillfälle. Svenska medborgare folkbokförda i Sverige kan dock förtidsrösta utomlands. Kommunerna rapporterar antal förtidsröster till Valmyndigheten och har till 23 november på sig. Slutgiltiga uppgifter uppdateras på scb.se i december 2018.
Valresultat
Totalt sett blev det inga större skillnader i valresultaten mellan de tre olika valtyperna. Sverigedemokraterna var det enda parti av riksdagspartierna som fick en större andel röster i riksdagsvalet jämfört med andelen röster partiet fick i landstings- och kommunfullmäktigvalen. Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade något större stöd i landstingsfullmäktigvalen jämfört med valen till riksdag och kommunfullmäktige. Övriga riksdagspartier fick störst andel röster i kommunfullmäktigvalen.
När vi studerar andelen röster för partierna är giltiga röster av intresse. I riksdagsvalet var 6 476 725 röster giltiga. 58 546 röster var ogiltiga, varav den största mängden, 53 084 röster, var blanka.
Från och med 2018 års allmänna val behöver partierna anmäla sitt deltagande i förväg för att vara valbara. Därmed finns en ny kategori av ogiltiga röster: röster som har lagts på partier som inte anmält deltagande i valet. Antalet ogiltiga röster är oförändrat jämfört med riksdagsvalet 2014, då antalet ogiltiga röster var 58 443.
Totalt fördelades 14 745 mandat mellan partierna i 2018 års allmänna val. 349 mandat i riksdagen, 1 696 mandat i landstingsfullmäktige och 12 700 mandat i kommunfullmäktige. Mandatfördelningen följer rösternas fördelning. Det är dock fler partier som delar på mandaten i landstings- och kommunfullmäktige eftersom många regionala och lokala partier har tagit mandat där. Totalt sett tog partier som inte sitter i riksdagen knappt 5 procent av mandaten i såväl kommunfullmäktigvalen som landstingsfullmäktigvalen.
Relationen mellan antal röster och mandat skiljer sig åt i kommunerna. Det beror på att antalet röstberättigade och röstande varierar från kommun till kommun samtidigt som antalet mandat i fullmäktigförsamlingarna inte varierar lika mycket. I tabellen nedan redovisas högst och lägst antal röster per mandat i kommunfullmäktigvalen 2018.
Kommun | Högst antal | Kommun | Lägst antal |
---|---|---|---|
Stockholm | 6 171 | Bjurholm | 53 |
Göteborg | 4 414 | Åsele | 60 |
Malmö | 3 295 | Dorotea | 71 |
Uppsala | 1 829 | Sorsele | 75 |
Västerås | 1 601 | Malå | 81 |
Definitioner och förklaringar
Röstberättigade
Svenska medborgare som är 18 år och äldre på valdagen och folkbokförda i Sverige är röstberättigade i alla val. Svenska medborgare folkbokförda utomlands får rösta i riksdagsvalet. I val till kommun- och landstingsfullmäktige får utländska medborgare rösta om de är folkbokförda i Sverige och är medborgare i EU-land, Norge eller Island. Det får även utländska medborgare i övriga länder om de varit folkbokförda i Sverige tre år inför valet. Gotland är en landstingsfri kommun och därför finns en skillnad mellan antalet röstberättigade i kommun- och landstingsfullmäktigevalen.
Småpartispärrar
I riksdagsvalet är småpartispärren fyra procent, det betyder att partier som får en lägre andel röster inte får något mandat i riksdagen. Om ett parti får minst 12 procent av rösterna i en riksdagsvalkrets får det dock mandat även om det inte når upp till fyraprocentspärren på riksnivå.
I landstingsfullmäktige är småpartispärren tre procent. I kommuner som är valkretsindelade är småpartispärren tre procent, i kommuner utan valkretsindelning är småpartispärren två procent.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.