Preliminärt röstberättigade i 2022 års allmänna val
Fler äldre i 2022 års val
Statistiknyhet från SCB 2021-09-13 9.30
Antalet svenska medborgare folkbokförda i Sverige, vilka är röstberättigade i samtliga val, beräknas öka med cirka 180 000 personer till 7,5 miljoner. Cirka 1 070 000 av dem är 75 år och äldre, vilket är 150 000 fler jämfört med 2018. Även antalet utländska medborgare, som är röstberättigade i kommun- och regionfullmäktige väntas öka.
Den 11 september 2022 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Med ett år kvar publicerar SCB nu preliminär statistik över antalet röstberättigade i allmänna valen 2022.
Antalet röstberättigade fortsätter att öka
Antalet svenska medborgare som får rösta i samtliga val beräknas öka med nästan 180 000 personer jämfört med valen 2018 till ungefär 7,5 miljoner personer. Totalt är något fler kvinnor än män röstberättigade, 50,4 procent kvinnor jämfört med 49,6 procent män. Utöver längre livslängd och fler unga förstagångsväljare så bidrar antalet nyblivna svenska medborgare till att antalet röstberättigade svenska medborgare ökar i Sverige.
Antalet förstagångsväljare i 2022 års val, dvs personer som uppnått rösträttsålder sedan 2018 års val, bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige väntas bli ungefär 430 000 personer. Förstagångsväljarna som grupp blir därmed drygt 40 000 fler än i förra valet. Som andel av de röstberättigade går de från att utgöra 5,3 procent till 5,7 procent av väljarkåren. Trots ökningen är andelen förstagångsväljare betydligt mindre än 2010, då andelen översteg sju procent av de röstberättigade. Hur stor gruppen förstagångsväljare blir i respektive val beror på hur stora barnkullarna är som uppnår rösträttsålder mellan valen.
Men att förstagångsväljarna ökar betyder inte att andelen unga väljare ökar. Studerar vi unga 18-24 år, så beräknas gruppen att bli något fler antalsmässigt, men som andel av alla röstberättigade blir gruppen ett par tiondels procentenheter mindre jämfört med fyra år tidigare. Framförallt äldre personer ökar, där gruppen 75 år och äldre ökar med 150 000 personer jämfört med 2018 års val. Totalt motsvarar gruppen 14,3 procent av alla röstberättigade, vilket är 1,7 procentenheter mer än 2018.
Liksom i tidigare val är antalet män något fler bland yngre röstberättigade och antalet kvinnor något fler bland äldre. I 2022 års val slår skillnaden igenom i gruppen 65-69 år, om än knappt. I 2018 års val gick brytpunkten vid 60-64 år. Bakomliggande faktorer är att det föds något fler män än kvinnor, men att kvinnor har längre livslängd. Även skillnader kopplade till migration påverkar detta mönster.
Fler utländska medborgare
Även utländska medborgare som får rösta i region- och kommunfullmäktigevalen ökar i 2022 års val till totalt cirka 670 000 personer, vilket är drygt 130 000 fler än 2018. Eftersom ingen prognos görs kring hur många utländska medborgare som hinner bli svenska medborgare fram till valdagen överskattas antalet något. I valen 2018 ökade antalet utländska medborgare med cirka 80 000 personer jämfört med 2014. Till skillnad mot bland svenska medborgare verkar däremot andelen unga förstagångsväljare bli något färre, 3,7 procent jämfört med 2018 års val då andelen var 4,9 procent. Könsfördelningen bland utländska röstberättigade medborgare är 54,9 procent män mot 45,1 procent kvinnor.
Definitioner och förklaringar
Statistiken tas fram med hjälp av SCBs befolkningsframskrivningar och utgår från befolkningsregistret 2021-06-30 . Ingen prognos görs på hur många utländska medborgare som byter till svenskt medborgarskap fram till valdagagen, varför antalet svenska medborgare underskattas och antalet utländska medborgare överskattas. Hur stor denna under- och överskattning blir beror på hur många som hinner få svenskt medborgarskap fram till valdagen, under 2020 fick cirka 80 000 svenskt medborgarskap.
Ingen preliminär statistik tas fram för de svenska medborgare folkbokförda utomlands som är röstberättigade i riksdagsval. I 2018 års val var denna grupp cirka 170 000 personer.
Utländska medborgare som är röstberättigade är medborgare i EU-land, Norge eller Island samt medborgare i övriga länder som varit folkbokförda i Sverige i tre år innan valdagen, samt är 18 år eller äldre på valdagen.
Statistiken publiceras i Exceltabeller och redovisas efter riksdagsvalkretsar, län, kommuner samt efter distrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.