Den 26 maj 2019, knappt nio månader efter höstens allmänna val, är det återigen dags för ett nationellt val i Sverige. Denna gång för att utse de svenska ledamöter som under de kommande fem åren ska ta plats i Europaparlamentet.

Nu publicerar SCB preliminär statistik över antalet röstberättigade i det svenska Europaparlamentsvalet. Det blir cirka 7,3 miljoner svenska medborgare folkbokförda i Sverige som får rösta i Europaparlamentsvalet, vilket är i nivå med antalet i höstens val. Av dem är 489 000 unga väljare (18–23 år) som för första gången har möjlighet att rösta i ett Europaparlamentsval, motsvarande 6,7 procent av de röstberättigade. Det är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med andelen förstagångsväljare i 2014 års val till Europaparlamentet.

Eftersom mandatperioden är ett år längre på EU-nivå jämfört med nationell nivå är andelen förstagångsväljare högre i Europaparlamentsval än i våra nationella val. I höstens riksdagsval utgjorde andelen förstagångsväljare 5,2 procent av de röstberättigade. Antalet unga väljare som inte hade möjlighet att rösta i höstens val och som därmed får rösta för första gången i detta val är 70 000, motsvarande 1,0 procent av de röstberättigade.

Högst andel förstagångsväljare är det i Salem, oavsett om det gäller från föregående Europaparlamentsval, eller sedan höstens val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Lägst andel förstagångsväljare hittar vi i Ragunda sedan Europaparlamentsvalet 2014 och i Oxelösund sedan höstens allmänna val.

Utöver svenska medborgare folkbokförda i Sverige får även svenska medborgare folkbokförda utomlands rösta i europaparlamentsvalet, liksom medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförda i Sverige och anmäler att de avser rösta i det svenska europaparlamentsvalet. Någon prognos görs inte för dessa grupper, men i 2014 års europaparlamentsval var 156 000 utlandssvenskar röstberättigade och 49 000 utländska medborgare i annat EU-land som var folkbokförda i Sverige hade anmält att de skulle rösta i Sverige.