Europaparlamentsval, valresultat, 1995–2023
EU-sympatierna i Sverige har ökat över tid
Statistiknyhet från SCB 2024-05-13 8.00
60 procent av väljarkåren var förra våren för det svenska EU-medlemskapet, vilket motsvarar en fördubbling jämfört med 1996. Men det finns tydliga skillnader mellan partiernas sympatisörer. Även det svenska valdeltagandet i Europaparlamentsvalen har ökat och legat över EU-snittet i de tre senaste valen.
Den 9 juni hålls det svenska valet till Europaparlamentet, men redan från den 22 maj går det att förtidsrösta i Sverige. Med en månad kvar till valdagen publicerar SCB en rapport med val- och demokratistatistik inför Europaparlamentsvalet.
Allt fler svenskar för EU-medlemskapet
Frågor om synen på det svenska medlemskapet ingår sedan 1996 i Partisympatiundersökningen. Och väljarkåren har blivit alltmer positiv över tid, andelen som är för EU-medlemskapet har gått från 30 till 60 procent. Samtidigt har andelen som är kritiska minskat från drygt 50 procent till drygt 10 procent.
Stödet för EU-medlemskapet har under perioden genomgående varit högt bland Liberalernas och Moderaternas sympatisörer. För de andra riksdagspartierna var stödet länge betydligt lägre men andelen positivt inställda har över tid ökat i samtliga partier. Bland Miljöpartiets sympatisörer har andelen som är för EU-medlemskapet ökat från 10 procent i maj 1996 till 85 procent i maj 2023 och därmed var stödet på en liknande nivå som bland Liberalernas och Centerpartiets sympatisörer.
Lägst stöd finns bland Sverigedemokraternas sympatisörer. I början av 2010-talet låg EU-sympatierna bland Sverigedemokraternas sympatisörer i nivå med Vänsterpartiets men under det senaste decenniet har stödet för EU-medlemskapet bland Vänsterpartiets sympatisörer ökat i snabbare takt. I maj 2023 var 57 procent av Vänsterpartiets sympatisörer för EU-medlemskapet jämfört med 36 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer.
Svenska valdeltagandet högre än EU:s genomsnitt
I det senaste valet 2019 blev valdeltagandet i Sverige 55 procent mot 51 procent i hela unionen. Men så har det inte alltid sett ut. I de första tre valen sedan det svenska inträdet 1995 hade Sverige ett valdeltagande under genomsnittet för hela EU. I de tre senaste valen har i stället det svenska valdeltagandet varit högre än genomsnittet i EU.
Sverige hade därmed det nionde högsta valdeltagandet i det senast EU-valet 2019. Högst valdeltagande, 88 procent, hade Belgien följt av Luxemburg, med 87 procent. Gemensamt för dessa länder är att de har röstplikt. Studerar man det senaste parlamentsvalet i respektive EU-land hade Sverige det tredje högsta i riksdagsvalet 2022, endast Belgien och Luxemburg hade högre.
Kort rapport inför EU-valet 9 juni
Inför EU-valet den 9 juni publicerar SCB nu en kort rapport med val- och demokratistatistik. Rapporten, som främst fokuserar på det svenska EU-valet, beskriver utvecklingen av antalet röstberättigade, valdeltagandet, hur det har gått för partierna, könsfördelning bland svenska ledamöter, EU-sympatiernas utveckling, samt en bild av andelen osäkra väljare inför 2019 års val.
Definitioner och förklaringar
EU-sympati mäts med frågan: ”Är du i huvudsak för eller mot det svenska medlemskapet i EU eller har du ingen bestämd åsikt?”.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.